Brandövningsplats Jönköpings flygplats

Jönköping Axamo flygplats byggdes 1959–1960 och är belägen cirka sex kilometer sydväst om Jönköpings tätort. Vid flygplatsens brandövningsplats, som är belägen väster om flygplatsen, har det skett regelbundna brandövningar sedan 1980-talet. Vid undersökningar 2009 konstaterades att mark, ytvatten och grundvatten var förorenat av PFAS (högfluorerade ämnen) från brandsläckningsskum. 2009 avslutades då användningen av brandskum innehållande PFAS. Numera används kommunalt vatten till brandövningarna inom området.

Länsstyrelsen har gjort en så kallad ansvarsutredning för att, med stöd av miljölagstiftningen, klargöra vilken organisation som är ansvarig för att genomföra de utredningar och åtgärder som krävs för att minska föroreningsriskerna. Denna visar att Luftfartsverket som drev Jönköpings flygplats före år 2009 är ensamt ansvariga för PFAS-föroreningen. Staten har gett Trafikverket i uppgift att hantera föroreningar som orsakats av Luftfartsverket, och därför genomförs undersökningar och kommande åtgärder i Trafikverkets regi.

Trafikverket ansvarar för undersökningar som syftar till att klargöra föroreningssituationen och utreda lämplig åtgärdsmetod. Under 2022-2024 genomfördes bland annat tester i laboratorieskala av möjliga efterbehandlingsmetoder, vilket följs upp i en pilotstudie i fält som pågår 2025-2027.

Parallellt utreds hur spridningen till Sandserydsån kan minska fram till dess att en efterbehandling av hela brandövningsplatsen kan genomföras. En del i detta arbete är bytet till ny reningsanläggning inom brandövningsplatsen i november 2024, som minskat mängden förorening som sprids vidare från området. I samband med bytet till ny reningsanläggning rensades också diken och branddamm på förorenade sediment, vilket innebär att PFAS-förorening inte längre kan avgå från bottensediment och därifrån följa med vattenflöden ut från området.

Ett kontrollprogram finns för långsiktig övervakning av föroreningssituationen. Det löper i 3-årscykler sedan 2019, och uppdateras löpande när det exempelvis kommer beslut om nya nationellt antagna rikt- eller gränsvärden. Provtagning inom aktuellt kontrollprogram:

• Grundvatten provtas en gång/år
• Brunnsprovtagning dricksvatten en gång/år
• Ytvattenprov en gång per kvartal i Sandserydsån samt i dike och myrområde som mynnar ut i Sandserydsån, där höga halter förekommer, och en gång per halvår i Västersjön och Dunkehallaån, där halterna är låga.
• Fisk och kräftor en gång/år

Provtagningsfrekvensen i kontrollprogrammet har från och med 2025 ändrats från kvartalsvis till en gång per år för grundvatten, och från två gånger till en gång per år för brunnsvatten/dricksvatten. Anledningen till ändringen är att kontrollprovtagningen under perioden 2022-2024 visat på låg variation i halter över året.

Provtagning av dricksvattenbrunnar längs Västersjöns västra sida, där kommunalt VA saknas, ingår fortfarande. Flertalet brunnar visar ingen eller låg halt. I två brunnar som återkommande visat halt över Livsmedelsverkets rekommendationer för dricksvatten har kranfilter installerats. Under 2023 installerade Jönköpings kommun en så kallad vattenkiosk, där samtliga brunnsägare längs Västersjöns västra sida kan hämta rent vatten.

Under 2024 och 2025 utökades brunnsprovtagningen till att omfatta ett större geografiskt område. I det nu aktuella kontrollprogrammet ingår därmed även ett antal brunnar på något större avstånd från brandövningsplatsen, såsom i riktning mot Sandseryd och mot Lomsjö. Brunnar som visat någon halt behålls i kontrollprogrammet för uppföljning, även då halterna varit låga. De brunnar som vid provtagning inte visat någon halt har utgått från kontrollprogrammet.

De huvudsakliga källområden som undersökts är brandövningsplatsen, två tidigare spolplattor inne på flygplatsområdet, samt ett nedlagt grustag kallat katastrofövningsplatsen. Inom katastrofövningsplatsen genomfördes övning vid ett tillfälle under 1990-talet. Störst mängd och högst halter av förorening finns vid brandövningsplatsen. Riskbedömning och åtgärdsutredning, samt ett flertal efterföljande utredningar, har därför fokuserat på brandövningsplatsen och närliggande områden.

Omfattning av undersökningar och provtagningar har tagits fram av konsultbolag tillsammans med Trafikverket, och har därefter godkänts av Länsstyrelsen i Jönköping, Jönköpings kommun samt berörda på Jönköpings flygplats.

Undersökningarna har klargjort de hydrogeologiska förhållandena (studerar grundvattnet, dess förekomst, egenskaper och rörelse) och beskrivit spridning av PFAS. Spridningen av PFAS har undersökts genom provtagning av grundvatten, av dagvatten inom flygplatsen, ytvatten och sediment i åarna, samt enskilda dricksvattenbrunnar först vid Västersjön och de senaste åren även inom ett större geografiskt område. Dessutom har fisk och kräftor från Sandserydsån och Dunkehallaån samt fisk från Västersjön undersökts.

Jord och torv har undersökts inom flygplatsområdet, samt även inom delar av Dumme mosse som gränsar mot flygplatsen.

Katastrofövningsplatsen, belägen cirka fyra kilometer söder om flygplatsen, har undersökts översiktligt. Ytterligare undersökningar kommer att behövas för en säkrare bedömning av föroreningssituationen inom det området.

En sondering av jord och berg har gjorts, som en del i arbetet med att avgränsa föroreningen inom brandövningsplatsen. Inom de delar där högst PFAS-halter uppmätts (källområdet) har jorddjup undersökts, för att få underlag att bland annat kunna bedöma mängden jordmassor som kan behöva åtgärdas.

Trafikverket har inte möjlighet att samtidigt arbeta med alla de områden där någon källförorening konstaterats. Arbetet är därför sedan flera år inriktat på utredning av källområdet med högst föroreningshalter, som är brandövningsplatsen. Avsikten är att komma fram till en långsiktigt hållbar åtgärdslösning.

Som ett led i utvärderingen av möjliga efterbehandlingsmetoder gjordes åren 2022-2023 försök i laboratorieskala på jordprov med måttligt förorenad jord som hämtats från brandövningsplatsen. Tester genomfördes med jordtvätt och stabilisering, samt efterföljande lakförsök på tvättad och stabiliserad jord. Resultaten av dessa tester med tvätt och stabilisering visade god effekt på testade prov.

För att komma fram till lämpligaste åtgärdsmetod är olika möjliga efterbehandlingsmetoder under utredning. 2025-2027 pågår ett pilotförsök, där tester som tidigare gjorts i laboratorium skalats upp till försök i större skala i fält. I den aktuella studien ingår jordar med olika föroreningshalter, även högre halter än de som tidigare studerats i laboratorieförsök. Den aktuella pilotstudien är åtgärdsförberedande och omfattar jordtvätt samt stabilisering med aktivt kol. Dessa två metoder har i tidigare åtgärdsutredning bedömts potentiellt lämpliga att använda på platsen.

Jordtvätt är en form av siktning där finpartiklar och förorening avskiljs och grövre material med låg föroreningshalt kan återföras på plats. I detta fall användes både torr- och våtsiktning, tillsammans med tester där aktivt kol tillfördes vissa prov. Genom jordtvätt kan mängden PFAS i den kvarvarande jorden minska. I kombination med en stabilisering kan resultatet bli minskad urlakning och därmed minskad spridning av PFAS med grundvattnet, om metoderna visar sig fungera på platsen. Försöken ska ge svar på om jordtvätt, eller en kombination av jordtvätt och stabilisering med aktivt kol, kan minska föroreningshalter i tillräcklig omfattning. En målsättning är att pilotstudiens resultat ska kunna utgöra underlag för att ta fram en åtgärdslösning.

Jordtvättförsöken blev klara under 2025 och har i början av 2026 slutredovisats i en delrapport. De försök som omfattar stabilisering med aktivt kol pågår fortsatt under 2026, och ska slutredovisas 2027.

Den mest omfattande föroreningen är påvisad i området omkring brandövningsplatsen, där avsevärda koncentrationer uppmätts i jord, grundvatten, sediment och ytvatten. De maximala koncentrationerna överskrider aktuella gräns- och jämförvärden. Jordföroreningen har spridits över ett cirka 160 000 m2 stort område. PFAS sprids med grundvattnet i flera riktningar ut från området.

Föroreningen på brandövningsplatsen ger upphov till förhöjda halter i närliggande diken, samt i Sandserydsån och Dunkehallaån. Därför ingår även fisk och kräftor i kontrollprogrammets provtagningar. Fisk från Västersjön och fisk och kräftor från Dunkehallaån visar halter som är lägre än riktvärde. Fisk och kräftor från Sandserydsån visar däremot tydligt förhöjda halter.

Föroreningen med PFAS från området vid spolplattorna och drivmedelsförvaret har spridit sig i grundvattnet. Föroreningen är inte avgränsad, men det bedöms att grundvattenföroreningen strömmar mot syd i riktning mot Sandserydsån.

Trafikverket har dock inte möjlighet att samtidigt arbeta med alla de områden där en källförorening konstaterats, och fokus ligger tills vidare på föroreningarna vid brandövningsplatsen.

Riskbedömningen visar att PFAS-föroreningen inte medför någon risk för de som arbetar på eller besöker flygplatsen. Det är inte heller någon risk för de som besöker och badar i Västersjön eller besöker Dumme mosse.

På grund av de förhöjda halterna i fisk och kräftor från Sandserydsån rekommenderas, efter samråd med Livsmedelsverket, att kräftor eller fisk från Sandserydsån inte bör ätas mer än 2-4 gånger per år för barn och 4-6 gånger per år för vuxna. Det finns ingen akut hälsorisk eller skäl till oro, men eftersom PFAS lagras i kroppen bör man undvika att äta denna fisk eller dessa kräftor ofta eller under lång tid. Det är ingen risk att äta fisk och kräftor från Dunkehallaån eller Västersjön. Ytterligare provtagning görs årligen inom kontrollprogrammet, för att ge underlag för rekommendationer och en årlig uppföljning av läget i Sandserydsån, Dunkehallaån och Västersjön.

Spridning av PFAS till grundvatten innebär en risk för grundvattenförekomsten och kan innebära en risk för enskilda brunnar nedströms flygplatsen, om vatten tas från delar av marken där förorening förekommer.

Sammanfattningsvis visar riskbedömningen att det finns ett behov av att minska riskerna för ytvatten och grundvatten.