PFAS i fisk och kräftor från Vättern
Vid provtagning av röding, abborre och kräftor i Vättern har länsstyrelserna runt sjön konstaterat förhöjda halter av PFAS. För röding finns sedan tidigare lokala kostrekommendationer men som nu gäller för all fångad fisk och kräftor från Vättern.
Nya kostrekommendationer
De nya kostrekommendationerna för konsumtion av fisk och kräftor från Vättern har tagits fram gemensamt av länsstyrelserna i Jönköping, Västra Götalands, Östergötlands och i Örebros län i samråd med Livsmedelsverket. De nya kostrekommendationerna är mer strikta än de nationella kostråd som Livsmedelsverket tagit fram för fisk från svenska sjöar.
Kostrekommendationen för att minska intaget PFAS från Vätterns fisk och kräftor är:
- 2–3 gånger per år för barn, ungdomar, gravida, ammande kvinnor och den som vill bli gravid i framtiden.
- 12 gånger per år för övriga.
Kostrekommendationen gäller all fisk och kräftor fångad i Vättern, upp till Hammarbron i Askersunds kommun. Kostrekommendationerna är tillfälliga, i väntan på Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) risk- och nyttovärdering av fisk. Efter det kan nya kostråd eller kostrekommendationer bli aktuella.
PFAS i fisk analyseras inom miljöövervakning för Vättern som samordnas av Vätternvårdsförbundet sedan 2018/19 i röding och abborre. Höga halter PFOS har noterats i röding tidigare, Länsstyrelserna har därför gått ut med information redan i början på 2022. Nyare data från fisk fångade 2023 visar på fortsatt höga halter i röding men även abborre. En sammanställning från ytterligare enstaka eller äldre resultat visar att PFAS är förhöjd i många arter, inte endast röding eller abborre. Hösten 2024 provtogs kräftor från Vättern av Länsstyrelserna och Livsmedelsverket, vilket resulterat i att kräftor också omfattas av kostrekommendationerna.
Länsstyrelserna gjorde en gemensam bedömning att halter är så pass höga att det kan finnas en risk för framför allt riskgruppen barn och de som regelbundet äter fisk och kräftor från Vättern som sportfiskare och fritidsfiskare. Länsstyrelserna rådfrågade Livsmedelsverket om kostrekommendationerna.
Röding och abborre från Vättern analyserades för PFAS under vårvintern 2024. Uppmätta halter PFAS-4 var 14 -22 ng/g i röding och 11-17 ng/g i abborre.
PFAS är en ämnesgrupp av cirka 10 000 syntetiskt framställda per- eller polyfluorerade alkylsubstanser. Det är organiska molekyler med kolkedjor där väteatomerna i molekylerna helt eller delvis har bytts ut mot fluoratomer. Ämnena förekommer i bland annat impregnering av kläder, rengöringsmedel, ytbehandling i stekpannor, kosmetika, hudvård och inte minst har det förekommit som en komponent i brandskum. Ur ämnesgruppen PFAS är ämnena PFOS (perfluoroktansulfonsyra), PFOA (perfluoroktansyra) och PFHxS (perfluorhexansulfonsyra) idag förbjudna inom EU och ytterligare förbud förbereds. PFAS-ämnen är mycket svårnedbrytbara och kan anrikas i levande organismer.
PFAS sprids idag huvudsakligen från förorenade områden som till exempel brandövningsplatser och deponier.
De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men ämnena lagras länge i kroppen. Om man får i sig mycket PFAS under lång tid skulle det kunna påverka hälsan. Därför är det viktigt att få i sig så lite som möjligt av dessa ämnen, framförallt innan en graviditet. Foster, spädbarn och barn är troligen extra känsliga för PFAS. Ämnena förs över till foster via moderkakan och till ammade spädbarn via modersmjölken. Studier har visat att PFAS-ämnen misstänks kunna påverka immunförsvaret, födelsevikten, kolesterolhalten i blodet och leverenzymer. En stor del av dessa ämnen har hittills okända hälsoeffekter, men bör betraktas som hälsoskadliga.
Gränsvärden för PFAS i dricksvatten
Livsmedelsverket har tagit fram nationella gränsvärden för PFAS i dricksvatten:
- PFAS 4: 4 ng/l
- PFAS 21: 100 ng/l
Gränsvärdena beslutades i början av 2023 och ska tillämpas från 1 januari 2026.
Gränsvärden för PFAS i livsmedel
Den 1 januari 2023 infördes gemensamma gränsvärden för saluföring inom EU för PFAS 4 i animaliska livsmedel. Gränsvärdena gäller bland annat ägg, kött, fisk, kräftdjur och musslor. Gränsvärdena kommer så småningom att utökas till flera kategorier av livsmedel.
Vid framtagandet av EU:s saluföringsgränsvärde för kräftor saknades underlag med halter av PFAS från insjökräftor och därför är gränsvärdet baserat på havslevande djur, såsom hummer, krabbor och havskräftor. Havslevande djur har generellt lägre halter PFAS och det har gjort att gränsvärdet för kräfta är lågt. Saluföringsgränsvärden för till exempel miljögifter sätts på en nivå som ska tillåta att merparten av livsmedlet ska kunna säljas men livsmedel med de högsta halterna förbjuds.
Analyser av PFAS i vatten, fisk och kräfta fortsätter både i Vättern och inom tillrinningsområdet. Syftet är att kartlägga omfattningen av PFAS-spridningen och att spåra utsläppskällor för att åtgärda pågående tillförsel.
PFAS i Vättern övervakas inom den reguljära miljöövervakning som samordnas av Vätternvårdsförbundet både i Vättern och i vissa tillflöden.
