Regionalt skogsprogram
Det regionala skogsprogrammet är en satsning för att nå regeringens vision för skogens bidrag till jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt utvecklingen av växande bioekonomi. Ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart skogsbruk är av stor betydelse för ett hållbart samhälle.
Arbetet med att ta fram ett regionalt skogsprogram ska ske i samverkan med intressenter från skogens hela värdekedja. Det kan ses som ett viktigt verktyg i arbetet för ett hållbart brukande och bevarande av skog. Det beskrivs också som en långsiktig process för att hantera målkonflikter och ett verktyg för utvecklingen av ett hållbart skogsbruk som bidrar till en hållbar samhällsutveckling.
Projektets mål
För att ta fram ett regionalt anpassat skogsprogram för Jämtlands län drivs skogsprogramsarbetet i projektform under 2018–2021. Projektets mål är att i bred samverkan ta fram en handlingsplan som konkretiserar Jämtlands läns bidrag till den nationella strategin för skogsprogrammet.
De övergripande målen för skogsprogrammet, till 2030 är:
- En hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till biomassa inom ramen för att miljömålen nås.
- Ökad sysselsättning, stärkt hållbar tillväxt och landsbygdsutveckling med beaktande av skogens sociala värden. Kompetensen hos såväl kvinnor som män ska tillvaratas i arbetet, inklusive kompetensen hos nyanlända.
- Svensk skogsnäring är världsledande när det gäller att skapa och tillvarata innovationer och att hållbart producera förädlad skogsråvara för en växande bioekonomi samt tillgodose efterfrågan på hållbara fossilfria varor och tjänster.
- Skogen och dess värdekedja ska bidra till globalt hållbar utveckling och genomförandet av Agenda 2030. Skogen ska inkluderas som profilfråga i svenskt internationellt samarbete. Export och investeringsfrämjande ska stärkas och synergier tillvaratas inom det skogliga området.
- Ökad kunskap och innovation kring skogens alla värden och hela värdekedja för en hållbar och växande biobaserad ekonomi.
Nuläge
Programmet var på remiss under hösten 2020 där cirka 30 aktörer inkom med yttrande. Samtliga remissvar finns i Länsstyrelsens diarium, diarienummer: 1680-2019
Länk till annan webbplats..
Arbetsgruppen och styrgruppen har gått igenom samtliga remissvar och tagit fram ett förslag på strategi. Hanteringen av remissyttranden har grundat sig i regeringens uppdrag och det nationella skogsprogrammets vision.
Utifrån remissvaren kompletterades bland annat strategin med ett antal regionala mål och delmål för hur vi regionalt ska bidra till den nationella visionen. Dessutom gjordes ändringar gällande delar som missats
Under våren 2021 planeras att programmet ska fastställas hos de ägande myndigheterna, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Region Jämtland Härjedalen och Skogsstyrelsen.
Utifrån mål och delmål kommer en första handlingsplan att arbetas fram. Under hösten 2020 har workshoppar skett för att skapa breda inspel till aktiviteter i en kommande handlingsplan.
Samverkan
Framgångsfaktorn för skogsprogramsarbetet är ett delägarskap mellan staten, näringslivet och det civila samhället – en bred samverkan.
Skogsprogrammets kärna är den breda dialogen om skogens roll för ett hållbart samhälle och en växande bioekonomi och syftar till att skapa ökad samsyn.
Projektet pågår till 2020 och finansieras till hälften av Skogsstyrelsen och till andra hälften av Region Jämtland Härjedalen.
Den 1 oktober 2019 bildades ett brett sammansatt programråd för skogsprogramsarbetet i Jämtlands län. Programrådets ska stärka arbetets förankring, kunna bidra med inspel samt underlätta samverkan kring skogsprogrammets mål.
Länsstyrelsen Jämtlands län är projektägare.
Regionalt skogsprogram för Jämtlands län 2020-2030 Länk till annan webbplats.
Rapporter
Vårt uppdrag har varit att bryta ner data från rapporten över statistik om formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor och impediment till regional nivå framtagna av Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, SLU och SCB. Detta arbete är en grund för en gemensam syn på skydd av skog från berörda myndigheter.
Ett av arbetena har varit att ta fram ett svar på hur mycket skog som är formellt skyddad i Jämtlands län? Vi har också haft i uppdrag att ta fram uppgifter om hur mycket potentiell skyddsvärd skog finns kvar utanför de formellt skyddade områdena?
I vårt arbete har vi också använt oss av Strategi för formellt skydd av skog i Jämtlands län (2005), Nationella marktäckedata (NMD 2019), Metrias analys av kontinuitetsskogar i Jämtland (2016, 2018) och Heltäckande Naturtypskartering – KNAS (2016). Uppgifterna om formellt skyddad natur avser förhållandena den 31 december 2018.
Jämtlands län är landets tredje största län till ytan och därtill landets tredje största län vad avser skogsarealen.
Det är stor skillnad på hur stor andel av skogsmarken (både skogsmark och produktiv skogsmark) som är skyddad i de delar av länet som är belägna ovan den fjällnära gränsen och de som är belägna nedom. Nästan 30 % är skyddad ovan fjällnära gränsen medan cirka 2 % är skyddad nedom skogsnära gränsen. För de olika kommunerna så varierar andelen skyddad skog ovan fjällnära gränsen från 15 % i Härjedalen till 35 % i Krokoms kommun. Nedom fjällnära gränsen så varierar skyddet av skogsmark från 0,8 % i Ragunda kommun till 3,6 % i Strömsunds kommun.
Delas den skyddade skogsmarken upp på de naturgeografiska regionerna i länet så visar dessa också tydliga skillnader mellan fjällregionerna och de lägre liggande regionerna. I fjällregionerna omfattar skyddet mellan 13 och 35 % medan i regionerna nedom täcker skyddet upp till ett par procent av skogsmarken.
I vårt arbete har vi också tagit fram uppgifter om vilka typer av skydd (utan överlapp i en särskild ordning) som utgör det formella skyddet. De två typer av skydd – här kallade instrument – som täcker störst yta är naturreservat och Natura 2000 – områden. I det senare fallet är det alltså Natura 2000 – områden som ej är skyddade som naturreservat.
För de frivilliga avsättningar av skog för naturvård som gjorts av markägare så har vi ej haft tillgång till lägesbundna data över dessa. Jämtlands län har, enligt beräkningar som presenteras i den nationella rapporten över skyddad skog, den största arealen och den största andelen (8,1 %) av produktiv skogsmark i landet. För de sex största markägarna (större bolag) så finns uppgifter om frivilligt avsatta skogar på www.skyddadskog.se. Där framgår att även dessa är vanligare i högre terräng. För övriga markägare saknas samlade register över lägesbundna data.
För ytor av naturvårdshänsyn som tagits vid slutavverkningar saknas helt lägesbundna data. Den ackumulerade arealen från 1993 till 2018 har dock beräknats genom stickprov som Skogsstyrelsen gjort. För södra Norrland beräknas denna utgöra 2,4 % av den produktiva skogsarealen.
Presentation – analys av skyddad skog i Jämtlands län
Pdf, 4.9 MB.
Kontakta oss
Peter Andrén, Länsstyrelsen Jämtlands län
Enhetschef, Landsbygdsenheten
E-post: peter.andren@lansstyrelsen.se
Telefon växel: 010-225 30 00
Lisa Bois, Länsstyrelsen Jämtlands län
Handläggare, Landsbygdsenheten
E-post: lisa.bois@lansstyrelsen.se
Telefon växel: 010-225 30 00
