Regionalt skogsprogram
.jpg)
Foto: Varlakov Alex/ Mostphotos.com
Det regionala skogsprogrammet är en satsning för att nå regeringens vision för skogens bidrag till jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt utvecklingen av växande bioekonomi. Ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart skogsbruk är av stor betydelse för ett hållbart samhälle.
Regeringen beslutade i maj 2018 om en ny strategi för Sveriges nationella skogsprogram. Programmets vision är ”Skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”. Visionen anger inriktningen av det arbete som pågår såväl nationellt som regionalt. Inriktningen för den svenska skogspolitiken ligger fast. Den vilar på två jämställda mål för produktion och miljö, de äganderättsliga principerna samt principen om frihet under ansvar.
Jämtlands läns skogar för en växande bioekonomi och en hållbar framtid
Arbetet med att ta fram ett regionalt skogsprogram sker i samverkan med intressenter från skogens hela värdekedja. Det kan ses som ett viktigt verktyg i arbetet för ett hållbart brukande och bevarande av skog. Det beskrivs också som en långsiktig process för att hantera målkonflikter och ett verktyg för utvecklingen av ett hållbart skogsbruk som bidrar till en hållbar samhällsutveckling.
Skogsprogrammet används som begrepp både för dialogprocesserna och för det dokument som beskriver vad vi vill åstadkomma.
Aktuellt
Datum | Aktivitet |
|---|---|
Med reservation för ändringar. |
Skogsprogrammets mål
Det regionala skogsprogrammet utgår från skogens ekonomiska, sociala och miljömässiga värden och bygger på bred dialog, samverkan, engagemang och erfarenhetsutbyte i skogens hela värdekedja. Strategin för skogsprogrammet utgör en plattform för genomförandet av skogspolitiken fram till 2030. Den nationella strategin har fem fokusområden vilka vi väljer att utgå ifrån även på det regionala planet. I det regionala arbetet med skogsprogrammet har vi formulerat mål och delmål som utgör Jämtlands läns bidrag till dessa fokusområden.
De övergripande målen för Skogsprogram Jämtland Härjedalen, till 2030 är:
De regionala målen är följande (med utgångspunkt i nuläget 2020):
- Öka tillväxt och uttag av skogsråvara från en motståndskraftig skog.
- Värna naturvärden och en grön infrastruktur
- Öka mångbruk i skogen inom hela länet.
- Stärka attraktionskraften och inkludering i skogsbruket och skogsindustrin.
- Utveckla och värna vårt gemensamma kulturarv, friluftsliv, jakt och rekreation i skogen.
- Förbättra förutsättningarna för en livskraftig renskötsel i länet.
- Öka förädlings- och innovationsgraden från skogen
- Öka kunskapen i samhället om skogen och dess betydelse för regional utveckling
Regionalt skogsprogram för Jämtlands län 2020-2030 – strategidokument
Länk till annan webbplats.
Vad är ett skogsprogram?
Skogsprogrammet är ett verktyg för hållbart brukande och bevarande av skog i samhällets omställning till en cirkulär biobaserad ekonomi. Skogsprogram beskrivs också som en långsiktig process för fortsatt utveckling av hållbart skogsbruk och samhällsutveckling. Det är viktigt med brett deltagande av intressenter från skogens hela värdekedja och ett helhetsperspektiv där ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter tas tillvara. Programmet ska också verka för att synliggöra skogssektorn och öka förståelsen för de olika nyttor samhället får från skogen.
Skogsprogrammet används som begrepp både för dialogprocesserna och för det dokument som beskriver vad vi vill åstadkomma.
Samverkan
Skogsprogram Jämtland Härjedalen genomförs i samarbete mellan Länsstyrelsen i Jämtlands län, Region Jämtland Härjedalen och Skogsstyrelsen. Det drivs genom en styrgrupp med samtliga tre myndigheter involverade och Landshövdingen är ordförande i grupperingen. Genomförandet sker till stor del via en arbetsgrupp där representanter från ovanstående myndigheter är aktiva.
Framgångsfaktorn är ett delägarskap mellan staten, näringslivet och det civila samhället. För att genomföra och förverkliga målen i Skogsprogram Jämtland Härjedalen behövs samverkan. Som en avgörande roll i samverkans- och förankringsarbetet är ett flertal organisationer involverade i Programrådet. Programrådets roll är att bidra med inspel, underlätta samverkan kring skogsprogrammets mål och vara representanter för Skogsprogram Jämtland Härjedalen.
I programrådet ingår representanter från organisationerna LRF, Mellanskog, Naturskyddsföreningen, Jägareförbundet, Jämtland Härjedalen Turism, Mittuniversitetet, Samling Näringsliv, SCA Skog, Spillkråkan, Samernas Riksförbund, Persson Invest Skog, Holmen Skog, Norra Skog och IUC-Z Group.
Skogsprogrammets kärna är den breda dialogen om skogens roll för ett hållbart samhälle och en växande bioekonomi och syftar till att skapa ökad samsyn.
Förstudie Skogsprogram Jämtland Härjedalen
Skogsfrågorna i Jämtlands län står inför stora utmaningar inom samtliga hållbarhetsaspekter - ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Intressekonflikter mellan olika agendor och intressenter behöver utrymme för dialog och mötesplatser för att manövrera sig i utmaningarna. Potentialen för skogen är stor i Jämtlands län och vi har en möjlighet att fortsatt utveckla skogens alla värden i länet.
Projektet bidrar till att fortsatt utveckla Skogsprogram Jämtland Härjedalen till en mötesplats för alla intressenter där vi kan utveckla gemensamma aktiviteter och arenor för samverkan. Förstudien syftar till att genomföra workshops inom sex olika teman kopplat till det regionala skogsprogrammet. Målet är att klargöra vilka aktiviteter som bör genomföras för att utveckla Jämtlands läns skogar. Projektet ska ge företag och intressenter bättre förutsättningar till att föra dialog och skapa nya möjligheter med skogen som grund.
Förstudien Skogsprogram Jämtland Härjedalen finansieras av Europeiska Unionen genom Tillväxtverket och Region Jämtland Härjedalen. Medfinansiering sker via Länsstyrelsen i Jämtlands län och Skogsstyrelsen. Förstudien pågår mellan mars 2023 till mars 2024.
Vårt uppdrag har varit att bryta ner data från rapporten över statistik om formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor och impediment till regional nivå framtagna av Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, SLU och SCB. Detta arbete är en grund för en gemensam syn på skydd av skog från berörda myndigheter.
Ett av arbetena har varit att ta fram ett svar på hur mycket skog som är formellt skyddad i Jämtlands län? Vi har också haft i uppdrag att ta fram uppgifter om hur mycket potentiell skyddsvärd skog finns kvar utanför de formellt skyddade områdena?
I vårt arbete har vi också använt oss av Strategi för formellt skydd av skog i Jämtlands län (2005), Nationella marktäckedata (NMD 2019), Metrias analys av kontinuitetsskogar i Jämtland (2016, 2018) och Heltäckande Naturtypskartering – KNAS (2016). Uppgifterna om formellt skyddad natur avser förhållandena den 31 december 2018.
Jämtlands län är landets tredje största län till ytan och därtill landets tredje största län vad avser skogsarealen.
Det är stor skillnad på hur stor andel av skogsmarken (både skogsmark och produktiv skogsmark) som är skyddad i de delar av länet som är belägna ovan den fjällnära gränsen och de som är belägna nedom. Nästan 30 % är skyddad ovan fjällnära gränsen medan cirka 2 % är skyddad nedom skogsnära gränsen. För de olika kommunerna så varierar andelen skyddad skog ovan fjällnära gränsen från 15 % i Härjedalen till 35 % i Krokoms kommun. Nedom fjällnära gränsen så varierar skyddet av skogsmark från 0,8 % i Ragunda kommun till 3,6 % i Strömsunds kommun.
Delas den skyddade skogsmarken upp på de naturgeografiska regionerna i länet så visar dessa också tydliga skillnader mellan fjällregionerna och de lägre liggande regionerna. I fjällregionerna omfattar skyddet mellan 13 och 35 % medan i regionerna nedom täcker skyddet upp till ett par procent av skogsmarken.
I vårt arbete har vi också tagit fram uppgifter om vilka typer av skydd (utan överlapp i en särskild ordning) som utgör det formella skyddet. De två typer av skydd – här kallade instrument – som täcker störst yta är naturreservat och Natura 2000 – områden. I det senare fallet är det alltså Natura 2000 – områden som ej är skyddade som naturreservat.
För de frivilliga avsättningar av skog för naturvård som gjorts av markägare så har vi ej haft tillgång till lägesbundna data över dessa. Jämtlands län har, enligt beräkningar som presenteras i den nationella rapporten över skyddad skog, den största arealen och den största andelen (8,1 %) av produktiv skogsmark i landet. För de sex största markägarna (större bolag) så finns uppgifter om frivilligt avsatta skogar på www.skyddadskog.se. Där framgår att även dessa är vanligare i högre terräng. För övriga markägare saknas samlade register över lägesbundna data.
För ytor av naturvårdshänsyn som tagits vid slutavverkningar saknas helt lägesbundna data. Den ackumulerade arealen från 1993 till 2018 har dock beräknats genom stickprov som Skogsstyrelsen gjort. För södra Norrland beräknas denna utgöra 2,4 % av den produktiva skogsarealen.
Presentation – analys av skyddad skog i Jämtlands län
Pdf, 4.9 MB.
Kontakta oss
Magnus Forsén, Länsstyrelsen Jämtlands län
Projektledare Regionalt Skogsprogram och Handläggare, Landsbygdsenheten
E-post: magnus.forsen@lansstyrelsen.se
Telefon direkt: 010-225 32 97
Telefon växel: 010-225 30 00
Annelie Johansson, Länsstyrelsen Jämtlands län
Chef Naturskyddsfunktionen, Naturvårdsenheten
E-post: annelie.johansson@lansstyrelsen.se
Telefon växel: 010-225 30 00
