Våra projekt

Bränna 78 hektar i fem naturreservat

I Jämtlands län planeras för sju naturvårdsbränningar i fem olika naturreservat under projekttiden. Reservaten är också Natura 2000-områden.

Totalt ska ungefär 80 hektar naturvårdsbrännas under sex år, om vädret medger. När och om bränningar kan genomföras styrs av vädret.

Vad styr om man bränner:

• tillräckligt torrt men inte för torrt i marken,
• rätt temperatur, (15-25 grader)
• lämplig luftfuktighet och
• rätt vindriktning och vindhastighet.

Upptorkningen i marken och vädret är viktiga både för att vi ska kunna bränna på ett säkert sätt och för att vi ska nå bästa möjliga naturvårdsnytta i skogen.

Vanligtvis är det bäst bränningsväder i juni men det kan också bli rätt förhållanden i maj, juli eller augusti.

215 naturvårdsbränningar i hela projektet

Under projekttiden ska parterna genomföra sammanlagt 215 naturvårdsbränningar på drygt 3 400 hektar. På ytterligare 2 800 hektar ska andra naturvårdsmetoder användas där slutresultatet liknar det som uppstår efter brand.

Natura 2000

Skogarna som ska brännas ligger i 165 Natura 2000-områden i Sverige och Finland. Åtgärderna kommer att skapa nya livsmiljöer för minst 40 arter som är helt beroende av brand för att överleva.

De kommer även att vara bra för flera andra arter som inte är direkt beroende av brand, men som till exempel behöver tillgång till stående och liggande döda träd. På sikt kommer skogen att bli öppnare och mer livskraftig.

Det här är västlig taiga

Runt hela norra halvklotet löper ett band av barrskog som kallas taiga. I Sverige och Finland kallas denna naturtyp för västlig taiga, som domineras av gran och tall. I gamla barrskogar som inte brukas finns levande träd i olika åldrar och döda träd i olika stadier av nedbrytning. Här och var bland barrträden växer även lövträd.

De orörda naturliga skogarna i både Sverige och Finland har minskat under de senaste 150–200 åren. Det beror på skogsbruk samt både bättre bevakning och snabbare släckning av vilda bränder.

Naturvårdsbränning

Under tusentals år har skogarna i taigan brunnit med jämna mellanrum. Många arter har anpassat sig till detta, några till den grad att de riskerar att dö ut om branden uteblir och deras livsmiljö försvinner. En kontrollerad brand, det vi kallar naturvårdsbränning, ger samma effekt som de bränder som skogen har utsatts för.

Skillnaden är att en naturvårdsbränning utförs av utbildad personal inom ett begränsat område och är kontrollerad från början till slut. En vild brand däremot kan starta var som helst, när som helst och brinna vilt innan den antingen slocknar av sig själv eller släcks av räddningstjänsten.

Vid en kontrollerad bränning styr vi hur intensivt och var det brinner. Vi har också tydliga mål som till exempel hur stor andel av barrträden som ska brinna.

Så går en naturvårdsbränning till

Planering av en naturvårdsbränning startar flera månader innan själva bränningsarbetet utförs. Platsen är noga utvald och studerad, för att effekterna i landskapet ska bli så goda som möjligt.

En naturvårdsbränning genomförs på en dag då vindar, mark- och luftfuktighet är lämpliga. Det kan inte vara för fuktigt men inte heller för torrt. Det gör det också svårt att i förväg säga vilken dag det sker.

Vatten och släckningsutrustning finns på plats under hela bränningsarbetet. Ett tiotal personer arbetar med och bevakar bränningen så att den inte smiter utanför avgränsningarna. Elden tänds i långsmala remsor inom de säkrade gränserna. En remsa får brinna ut innan nästa tänds. På så vis regleras eldens hastighet och styrka.

Efter bränningen är området svart och sotigt under en period. Vissa insekter och fåglar uppmärksammar bränningen och kommer dit så snabbt att glöden och röken fortfarande finns kvar.

Redan året därpå brukar grönskan vara tillbaka.

Åtgärder som efterliknar bränder

Ibland bedömer vi att det inte går att genomföra en naturvårdsbränning på ett säkert sätt. Det kan till exempel bero på att det är svårt att få vatten till området. Då tar vi till andra metoder som till viss del liknar resultatet efter en brand. Det kan till exempel vara att skrapa bort det översta jordlagret, att gallra bort gran eller skala av bark på träd så att de dör.

Åtgärder som efterliknar bränder är mer krävande och tar ofta längre tid. De ger inte heller samma effekt som vid bränning. Det är även ofta mer kostsamt.

Vissa arter behöver också värmen och röken från elden för att para sig eller för att gro. En naturvårdsbränning är därför den enda skötselmetod som ger samma resultat som en vild brand.

Fakta om projektet:

• Life2Taiga är ett samarbete mellan 17 länsstyrelser, Naturvårdsverket och finska Metsähallitus.
• Projektet startade i oktober 2022 och avslutas i december 2028.
• Det koordineras av Länsstyrelsen i Västmanlands län och delfinansieras av EU:s LIFE-program.

Vad gör Ecostreams For Life?

Åtgärderna i Ecostreams For Life är ett steg på vägen att nå flera miljömål. Exempel är levande sjöar och vattendrag. Projektet arbetar också med att bevara hotade arter som flodpärlmussla, lax och utter.

Restaureringsarbete i länet genomföras i Ammerån, Åre och Rörström.

– Vi tror att det här så småningom kan bidra till landsbygds­utveckling på flera sätt genom bättre fiske för bofasta och fler turister i bygden, säger Ingemar Näslund, Länsstyrelsen Jämtlands län.

Tre länsstyrelser samarbetar

Ecostreams For Life är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Jämtland, Västernorrland och Västerbotten. De tre länsstyrelserna samarbetar tätt med återställningen av flottledsrensade vattendrag.

Vid projektets slut ska projektet ha givit minst 140 kilometer vattendrag en avsevärt bättre möjlighet att vara hem för bland annat flodpärlmussla och laxyngel.

Många samarbetsparter

Samarbetsparter är bland annat Havs- och vattenmyndigheten, Trafikverket samt flera skogsbolag, kommuner, organisationer, Sportfiskarna och universiteten i Karlstad och München.

Finansiering

Under perioden 2021–2027 satsar Europeiska regionala utvecklingsfonden cirka 47 miljoner euro (cirka 550 miljoner kronor) på att skapa en ekonomiskt stark region med en attraktiv livsmiljö. Norska staten har avsatt 16 miljoner euro i IR-medel till programmet.

Den svenska delen av ett projekt kan finansieras med upp till 65 % av medel från programmet.

Vem kan söka stöd?

Det måste alltid finnas en svensk och en norsk sökande. Det kan vara institutioner, regioner, fylken och kommuner, offentliga organisationer, branschorganisationer och icke vinstdrivande föreningar.

Även mindre organisationer som representerar sociala grupper, civilsamhället, föreningar, klubbar, samt små- och medelstora företag uppmuntras att delta genom att söka småskaliga projekt så det kallade “people-to-people" projekt som utgår från behov av lokalt gränsregionalt samarbete.

Prioriteringar inom Interreg Sverige-Norge

"En hållbar utveckling och omställning i en attraktiv gränsregion utan gränshinder"

Interreg Sverige-Norge är ett gränsregionalt samarbetsprogram mellan Sverige och Norge. Programmet har betoningen på den gröna omställningen, en cirkulär ekonomi och funktionella gränsregioner.

Programmet Sverige-Norge skapar möjligheter och förutsättningar att samarbeta utifrån de miljömässiga, sociala, och ekonomiska hållbarhetsdimensionerna som tar sin utgångspunkt i Agenda 2030.

Människors olikheter ska tillvaratas eftersom det bidrar till bättre beslut, ökad effektivitet och ökad innovationsgrad. Alla människor ska också ges likvärdiga möjligheter att få tillgång till resultat kopplade till det gränsöverskridande utvecklingsarbetet. Aktiviteter i projekten som gynnar de sociala hållbarhetskriterierna jämställdhet, integration och icke diskriminering är viktiga.

Programmet har fyra prioriteringar:

• Ett smartare Europa (Innovativa miljöer och Små och medelstora företags hållbara tillväxt)
  
• Ett grönare Europa (Klimatanpassning och Cirkulär ekonomi)
  
• Ett mer socialt Europa (Hållbar arbetsmarknad, Utbildning och Hållbar kultur och turism)
  
• Ett starkare Europa (Stärka det gränsöverskridande samarbetet)
  

De flesta vattendragen är förändrade

I dag finns nära på inget vattendrag i Sverige som inte är påverkat av människan. Den storskaliga förändringen startade när industrialisering tog fart i Sverige under andra halvan av 1800-talet. Då ökade behovet av råvaran trä kraftigt.

För att få ut timret från skogen började man använda naturens eget nätverk av åar och älvar för att leda ut timret till kusten där de stora sågverken väntade.

För att så problemfritt som möjligt kunna flotta stora mängder timmer, rensade man vattendragen på stora stenar, blockerade sidofåror och rätade ut sträckningen.

Vattendragen är enformiga

Detta har gjort vattendragen enformiga med släta bottnar och invallade strandzoner.

De enformiga vattendragen gynnar bara några få arter samtidigt som livsmiljön för de flesta strömlevande växterna och djuren, är förstörda.

I dag på går i stora delar av Sverige ett gediget arbete för att återställa våra flottade vattendrag och återskapa förlorade naturvärden.

EU-medel

I projektet Rivers of LIFE har Länsstyrelserna i Gävleborgs och Jämtlands län tillsammans med flera organisationer och företag sökt medel från EU:s LIFE-fond.

Vi arbetar för att förbättra levnadsvillkoren för växter och djur i och längs Ljusnan, Voxnan och Gimån samt vissa biflöden i Gävleborgs och Jämtlands län.

Projektet startade under slutet av 2019 och pågår fram till 2025.

Variationsrika livsmiljöer och bättre fiske

Syftet med projektet är att återskapa en variationsrik miljö utan vandringshinder. Det gynnar en biologisk mångfald och en naturlig flora och fauna i strömmande vatten.

Projektets åtgärder ger olika typer av biotoper för strömlevande fisk i alla levnadsstadier, flodpärlmussla, utter, växter och andra arter.

Dessa åtgärder skapar ett variationsrikt vattendrag som leder till större motståndskraft hos ekosystemet mot olika störningsfaktorer. Ett friskt vattendrag med god ekologisk status leder också till ett bättre fiske som vi hoppas att den lokala turismen gynnas av.

Nio Länsstyrelser har sökt pengar från EU:s LIFE-program och beviljats en total budget på 14,5 miljoner euro.

Projektet omfattar restaurering av 1 100 hektar mark fördelat på 76 Natura 2000-områden i nio län i Sverige. Projekttiden är sex och ett halvt år, från mars 2021 till augusti 2027.

Många arter har gynnats av äldre brukningsformer inom jordbruket. Men det är en utmaning att bevara livsmiljöer som är beroende av jordbruk i en form som är ovanlig i Sverige idag.

Exempelvis har betande djur och slåtter av ängar minskat drastiskt. Projektet Life RestoRED restaurerar och skapar förutsättningar för att ängs- och betesmarker bevaras som viktiga livsmiljöer för vilda växter och djur.

Stora övergivna arealer som växer igen

Idag finns det stora arealer av ängs- och betesmark som övergivits på grund av att förutsättningarna inom jordbruket har förändrats. Det gäller särskilt i Norden och andra delar av världen där jordbruket i stort sett har industrialiserats helt de senaste hundra åren.

Naturtyper, som finns med i EU:s förteckning över viktiga livsmiljöer, minskar och riskerar att försvinna.

Dessa marker, som inte längre betas eller slåttras, är fortfarande biologiskt värdefulla. De kräver dock arbete för att återställas och bli fungerande livsmiljöer även i framtiden.

Fyra övergripande mål

Projektet Life RestoRED restaurerar och skapar förutsättningar för att ängs- och betesmarker bevaras som viktiga livsmiljöer inom nätverket Natura2000. Projektet har fyra övergripande mål:

1. Återskapa livsmiljöer i utpekade Natura2000-områden där livsmiljöer riskerar att försvinna om inte rätt skötsel genomförs.
2. Sprida kunskap och erfarenheter om återskapandet av livsmiljöer i ängs- och betesmarker, särskilt till lantbrukare och framtida lantbrukare, men även till andra specialister som arbetar i jordbruksmiljöer. Samverka runt hur man kan använda de ekonomiska stöden som lantbrukare i dag kan ta del av genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik (Landsbygdsprogram/CAP).
3. Skapa förutsättningar att på lång sikt förvalta de utvalda platserna. Både genom praktiska åtgärder och genom att skapa samarbeten och rutiner för förvaltningen av platserna.
4. Skapa gynnsamma förhållanden för pollinatörer på de utvalda platserna.

Delfinansieras genom EUs LIFE-program

LIFE-programmet är EU: s finansieringsinstrument för miljö- och klimatåtgärder. LIFE finansierar projekt inom följande projektområden:

• cirkulär ekonomi och livskvalitet,
• klimatbegränsning och klimatanpassning,
• övergång till ren energi liksom
• natur och biologisk mångfald.

Nya metoder för skogsbruket

Grip on Life handlar mycket om att utveckla nya och bättre metoder för exempelvis skogsbruk, skogsskötsel samt restaurering av vattendrag och våtmarker.

Målet är att förbättra miljön och förutsättningarna för djur och växter som lever i vattendrag och våtmarker i skogslandskapet.

Lära oss använda naturen hållbart

Tanken är att vi samtidigt ska kunna fortsätta använda våra naturresurser på ett hållbart sätt.

Genom att bidra med ny kunskap och nya metoder hjälper vi till att säkra framtiden för bäckar, älvar, sjösystem och våtmarker över hela landet.

Se film om Svenska pärlor Länk till annan webbplats.

Se film om våtmarker på Youtube Länk till annan webbplats.

Vi utvecklar fiskeförvaltningen

I projektet utvecklar vi fiskeförvaltningsplaner för Dammån, Hårkan och Långan.

Arbetet genomförs i samverkan med fiskevårdsområden. Vi skapar en förvaltning och ett fiskeregelverk som fiskevårdsområden skall arbeta efter.

Sten och grus läggs ut

Alla tre vattendragen restaureras. Det sker genom att lägga tillbaka sten, lekgrus och död ved.

Restaureringen görs för återställa vattendragen efter de omfattande rensningar som gjordes för att flotta timmer.

Havsmyndigheten, Jordbruksverket och EU finansierar

Projektet pågår till och med år 2022 och finansieras av Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket samt Europeiska havs- och fiskerifonden inom Havs- och fiskeriprogrammet från 2014 till 2020.

Detta gör vi genom att återföra det material (block, sten och grus) som tidigare rensats bort ur vattendraget. På så sätt återskapar vi en mer naturlig vattenmiljö och förutsättningar för naturliga processer och ökad biologisk mångfald.

På sikt skapar detta ett mervärde för bland annat kommuninnevånare och övriga länsbesökare genom ett rikare friluftsliv och ofta ett bättre fiske.

Återställning av Svaningsån

Ströms Vattudal är ett kraftigt påverkat vattensystem, främst genom vattenkraft och historiskt skogsbruk i form av timmerflottning. Bågedeforsen som ligger i huvudfåran cirka tio mil väster om Strömsund var innan regleringen ett välkänt och betydelsefullt rekryteringsområde för storvuxen vandringsöring.

I dag sker merparten av reproduktionen av öring i Vattudalens många biflöden. Dessa är dock till större delen påverkade av flottning. Svaningsån är ett av dessa viktiga biflöden där vandringsöring reproducerar sig. Påverkan av flottning är dock stor och åtgärdsbehovet därför omfattande.

Åtgärder inom projektet:

Inom projektet kommer återställning efter flottningsverksamhet genomföras. Avsikten är att återskapa ökad naturlighet genom att återföra block, sten och grus till strömfåran, öppna avstängda sidogrenar och ta bort dammrester och rensvallar. Dessutom ska flodpärlmussla återintroduceras i de nedre delarna av vattensystemet.

Bakgrund till projekt Jämtland restaurerar

Flottningens påverkan på vattendragen är sannolikt den mest omfattande miljöpåverkan vi haft, framförallt i norra Sverige. Detta har medfört att väldigt många vattendrag har starkt begränsade livsmiljöer för vattenlevande växt- och djurarter såsom fiskar, musslor, insekter och exempelvis vattenmossor.

Även arter av däggdjur och fåglar - till exempel utter, strömstare och forsärla - är beroende av funktionella vattenekosystem.

Länsstyrelsen i Jämtland arbetar långsiktigt med att förbättra och återställa miljön i länets sjöar och vattendrag.

Finansieras av SNF och Jordbruksverket

Projektet pågår till 2023 och finansieras av SNF (Svenska naturskyddsföreningen) genom miljöfonden Bra miljöval.

Medfinansiär också Jordbruksverket med stöd från havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020, samt Havs- och vattenmyndigheten genom anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö.

Planerade åtgärder

• Ytteråns vattensystem: Nio flottledsrensade vattendrag ska återställas för att återfå så mycket som möjligt av deras naturliga karaktär. Sex vägtrummor byts ut, och nya lekområden skapas i varje vattendrag. 20–50 ton lekgrus tillförs i varje vattendrag, och sju dammrester samt tillhörande skibord rivs.
• Tillflöden Flåsjön: Två flottledsrensade vattendrag återställs för att återfå sin naturliga karaktär. Nya lekområden anläggs i båda vattendragen, 28 ton lekgrus tillförs i ett av dem, och en dammrest rivs i respektive vattendrag.

Finansiärer

Projektet pågår från 2024 till 2026 och finansieras av Havs- och vattenmyndigheten samt Europeiska Havs- och fiskerifonden via Jordbruksverket.

Åtgärder

• Sännåsystemet: Två funktionslösa dammar ska rivas och nya sjönackar anläggs i Singsjöns och Ismundens utlopp. 20–50 ton lekgrus ska tillföras vid de nya sjönackarna. Dessutom byts två trummor nedströms Singsjödammen ut.
• Åfloån: En permanent lösning för fiskvandring etableras förbi Åflodammen. Vattendraget i anslutning till dammen ska restaureras och cirka 20 ton lekgrus tillförs i området.

Finansiärer

Projektet pågår från 2024 till 2026 och finansieras av Havs- och vattenmyndigheten samt Europeiska Havs- och fiskerifonden via Jordbruksverket.