Landshövding och länsledning

Landshövdingen är länsstyrelsens chef och utses direkt av regeringen. Länsstyrelsens ledning består av landshövdingen tillsammans med ett länsråd.

Landshövding

Landshövdingen är regeringens företrädare i länet och utses ofta i ett sexårigt förordnande. Det kan förlängas om personen inte har uppnått pensionsåldern. En viktig uppgift för landshövdingen är att samordna den statliga verksamheten i länet. Landshövdingen ska även följa länets tillstånd och informera regeringen om länets behov.

Landshövdingar infördes i Sverige redan 1634, då Axel Oxenstierna delade in landet i olika kungliga områden (län).

Jöran Hägglund är landshövding i Jämtlands län sedan 1 april 2014. Innan det var han Senior rådgivare i näringspolitiska frågor på Nordic Public Affairs och innan det chef för Public and Regulatory Affairs på energibolaget Vattenfall, en tjänst han tillträdde 1 mars 2011.

Han var mellan 2006 och 2010 statssekreterare i näringsdepartementet hos Maud Olofsson och har tidigare också varit landstingsråd i Jämtlands läns landsting samt partisekreterare för Centerpartiet.

Telefon: 010-225 34 00
E-post: joran.hagglund@lansstyrelsen.se

Följ Jöran Hägglund på Facebooklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Jöran Hägglund, landshövding.

Jöran Hägglund, landshövding.

Britt Bohlin, 2008–2013

Född 10 februari 1956 i Teåker, Västra Götaland. Hon har tidigare bland annat varit ordförande för socialdemokraterna i riksdagen, varit ledamot i Försvarsutskottet samt suppleant i Nordiska rådets svenska delegation.

Maggi Mikaelsson, 2002–2008

Född i Östersund 1946 och var bosatt i Västerbotten under många år. Hon var tidigare riksdagsledamot för vänsterpartiet mellan 1988-1991 och under åren 1994-2002. Hon var ledamot av Europarådet 1998-2002 och partisekreterare för vänsterpartiet 1993-1994. Maggi Mikaelsson är utbildad förskollärare.

Kristina Persson, 1995–2002

Född 1945 och civilekonom. Hon har bland annat arbetat i Finansdepartement, Institutet för Framtidsstudier och som TCO-ekonom. Hon var riksdagsledamot 1993-95 och ledamot av finansutskottet. 1994-96 var hon ledamot av dåvarande riksbanksfullmäktige och 1995 ledamot av Europaparlamentet. I januari 2001 utsågs hon till vice riksbankschef.

Sven Heurgren, 1984–1995

Han föddes i Stockholm, jurist och generaldirektör för konsumentverket. Under hans tid stärktes länets infrastruktur, satsningar på utbildning och forskning och Mittnordensamarbete.

Harald Pettersson, 1977–1984

Föddes i Skaraborgs län. Han arbetade som bonde och gick in i politiken. Vid sin utnämning till landshövding i Jömtlands län var han landstingsråd i Skaraborgs län. Under hans tid fick länsstyrelserna en stärkt roll genom ansvar och beslutanderätt över egna regionalpolitiska medel.

Hans Gustafssson, 1969–1977

Var född i Örebro län. Han gjorde politisk karriär innan han kom till Jämtlands län. 1965-69 var Gustafsson civilminister. Under hans tid ökade Länsstyrelsens roll som samordningsmyndighet och planeringsansvarig inom lokaliseringspolitiken. Han pensionerades 1977.

Anders Tottie, 1954–1969

Han var född i Stockholm, jurist och gjorde sedan karriär inom ämbetsmannabanan. Han var från 1947 till 1954 chef för landsstatavdelningen i det nyinrättade Inrikesdepartementet. Under hans tid ställdes länsstyrelsen och länet inför stora bekymmer i form av strukturomvandling, svag ekonomisk tillväxt och stor utflyttning. Han var en resande landshövding som ingående lärde känna länet med dess problem och möjligheter.

Torsten Löfgren, 1938–1954

Född i Värmskog, Värmlands län. Fram till sin utnämning hade han verkat som jurist och ämbetsman. Under sin tid som landshövding ledde han en rad statliga utredningar. Under sin tid som landshövding var han framför allt engagerad i elektrifieringen i länet, utbyggnad av vägnäten och ökad satsning på turismen.

Mortimer Munck af Rosenschöld, 1931–1938

Var född i Kristianstad, studerade i Lund och avlade hovrättsexamen. Han gjorde sedan karriär inom riksdag och departement och statliga Vattenfallsstyrelsen innan han blev förordnad till landshövding i Kronobergs län. 1931 blev han ordinarie landshövding i Jämtland.

Sigfrid Linnér, 1923–1931

Född i Jönköpings län. Även han var jurist, hovrättsråd och sedan regeringsråd i regeringsrätten. Under hans tid tillkom landsarkivet och Jämtlans läns museum. Han stödde även moderniseringen av länets vägnät. 1931 fick han förflyttning till Uppsala län.

Johan Widén, 1906–1923

Föddes i Kumla, Örebro län. Efter juridikstudier och hovrättsexamen kom han till Länsstyrelsen i Södermanlands län. Han var en engagerad länschef och uträttade mycket inom olika områden som till exempel Inlandsbanan och reformer för jordbruket. Han hade tunga utredningsuppdrag på riksplanet. Hösten 1917 var han även påtänkt som regeringsbildare.

Knut Ulfsson Sparre, 1896-1906

Han föddes i Småland, blev officer, senare järnvägsbyggare och 1887 överdirektör vid SJ:s banavdelning. Han spelade en viktig roll vid tillkomsten av den privata järnvägen Orsa–Sveg.

Johan Philip Ericson, 1883–1895

Föddes utanför Trollhättan, officer och verksam som godsägare i Västergötland och riksdagsman. Hans utnämning till landshövding var en belöning för politiska insatser. Han kämpade för den järnväg som senare blev Inlandsbanan. En modernisering av det jämtländska jordbruket låg honom varmt om hjärtat.

Johan Gustaf Asplund, 1866–1882

Han var född i Härnösand, studerade till jurist och gjorde sedan karriär som hovrättsjurist. Han spelade en avgörande roll när det gällde att i Riksdagen lösa Jämtlands järnvägsfråga. Som ledamot av riksdagen 1866-82 engagerade han sig i trävaruindustrins exploatering av de norrländska skogarna. Han avled hastigt i december 1882.

Carl Gustaf Lagercrantz, 1865–1866

Född i Skå väster om Stockholm. Han var militär. Han blev redan efter ett år i länet statsråd och chef för finansdepartementet.

Nils Axel Gustafsson Bennich, 1860–1865

Han var östgöte, jurist och ämbetsman. Hans landshövdingetid har passerat tämligen obemärkt och de mer uppmärksammade delarna av hans karriär skedde efter hans tid i länet. 1865 blev han chef för Tullverket.

Jakob Axel Dahlström, 1849–1859

Han hade en framgångsrik juristkarriär bakom sig då han tillträdde i Jämtlands län. Under hans tid ökade folkmängden och Östersund blev mer stadslik. Flera offentliga byggnader och stora privathus byggdes vid denna tid.

Anders Peter Sandström, adlad Sandströmer, 1844–1848

Han var född i Stockholm och han var varken hög officer eller hade akademisk examen. Han var kammarrättsråd vid sin utnämning. Under sin tid förverkligade han Jämtlands Läns Sparbank och Jämtlands Läns Brandstodsbolag. Han var även starkt pådrivande i kommunikationsfrågor. 1848 befordrades han till stadsråd och chef för finansdepartementet.

Carl Printzensköld, 1843–1844

Han var värmlänning, juridiskt skolad och karriärjurist. Han var under en kort period på nio månader vice landshövding och blev därefter kammarrättsråd och fullmäktig i Riksbanken.

Lars Magnus Lagerheim, 1842–1843

Lund var hans födelsestad och han hade studerat vid universitetet och avlagt kansli- och hovrättsexamen. Han var vice landshövding i Jämtlands län och blev sedan ordinarie i Gävleborgs län.

Gustaf Adolf Montgomery, 1841–1842

Han var född i Kemi , Finland och gick in på den militära banan. Han lämnade det militära för att bli förvaltare av kopparverket i Huså. Landshövding i länet var han bara ett halvår. 1842 fick han förflyttning till Västerbottens län.

Mikael von Törne, 1818–1841

Föddes i Vänersborg och han var adlig godsägare med officersutbildning. Han ses som den förste verkligt drivande landshövdingen och blev kvar till sin pensionering 1841.

Lars Arnell, 1817–1818

Han var född i Stockholm och hade gått den militära banan. Efter avsked från armén 1817 utnämndes han först till vice och sedan ordinarie landshövding. 1818 fick han förflyttning till Hallands län och blev 1823 statssekreterare vid krigsexpeditionen.

Anders Wasell, 1810–1817

Född i Hara, studerade juridik och blev 1787 Häradshövding i Jämtlands domsaga. Han valdes till riksdagsman för Östersund 1800. Avgick från landshövdingeposten på grund av sjukdom.

Källa:

Kring länsherrens gård, Mats Rolén och Per Trostemo, 1995. Utgiven av Jämtlands läns museum i samarbete med Länsstyrelsen i Jämtlands län.

Landshövdingens sekreterare

Anneli Zetterström
Telefon: 010-225 34 01
E-post: anneli.zetterstrom@lansstyrelsen.se

Länsråd

I länet finns ett länsråd som leder det dagliga arbetet i Länsstyrelsen. Den personen fungerar också som landshövdingens närmaste medarbetare och ersättare när hon eller han inte är i tjänst eller har förhinder. Länsrådet utses av regeringen efter normalt rekryteringsförfarande.

Susanna Löfgren är länsråd sedan 22 augusti 2011. Hon var innan det chef för viltförvaltningen på Naturvårdsverket. Hon har haft ansvar för rovdjursfrågor och för bevarande och nyttjande av andra vilda arter.

Tidigare har hon bland annat arbetat med informationsfrågor på Naturvårdsverket samt på Fjällsäkerhetsrådets kansli.

Telefon: 010-225 33 00
E-post: susanna.lofgren@lansstyrelsen.se

Susanna Löfgren, länsråd.

Susanna Löfgren, länsråd.

Länsrådens sekreterare

Christina Tirén
Telefon: 010-225 33 01
E-post: christina.tiren@lansstyrelsen.se

Kontakt

Anneli Zetterström

Landshövdingens sekreterare