Höga flöden i Jämtlands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Djurskyddskontroller

Länsstyrelsen gör djurskyddskontroller för att se till att djurskyddslagen följs och att djuren har det bra.

I djurskyddslagen finns bestämmelser om hur djur i fångenskap ska hållas och skötas. Djurskyddsförordningen, olika föreskrifter samt allmänna råd kompletterar djurskyddslagen.

Jordbruksverket har det övergripande ansvaret för att upprätthålla och utveckla djurskyddet i Sverige. I uppdraget ingår att samordna och vägleda Länsstyrelsens djurskyddsarbete.

Djurskyddet i Sverige, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Vi kontrollerar att djuren har det bra

Länsstyrelsen gör både regelbundna rutinkontroller och kontroller när vi får in en anmälan om att ett djur sköts felaktigt eller far illa. Rutinkontrollerna görs framförallt av djur inom lantbruk.

Som en konsekvens av väderförhållandena i sommar har det i landet och länet blivit brist på halm som strömedel till djuren. Efterfrågan och därmed priserna på andra möjliga strömedel har också ökat.

Behovet av bra strö består, likaså kravet på att djur hålls rena. I samband med att Länsstyrelsen arrangerande en temadag för lantbrukare under namnet "Greppa ströet" presenterade Länsstyrelsens djurskyddshandläggare några sammanfattande erfarenheter och punkter från vad de ser vid djurskyddskontroller kopplat till området.

Vad ser djurskyddshandläggare i länet?

Gödselförorenade djur

  • Den vanligaste bristen vid djurskyddskontroll av nötkreatur.
  • Djur inom nötköttsproduktionen är oftare gödselförorenade än djur inom mjölkproduktionen.
  • År 2020 genomförde alla Länsstyrelser projektet ”Rena djur”. Syftet var att vid djurskyddskontroll undersöka närmare de vanligaste orsakerna till att nötkreatur blir gödselförorenade och vilka framgångsfaktorerna är hos de djurhållare som lyckas hålla sina djur rena.

Utegångsdjur (oftast köttproduktion)

  • Bristande skötselrutiner är vanligaste orsaken till gödselförorenade djur.
  • Oklippta djur blir lättare gödselförorenade. Bättre kort och ren päls än lång och smutsig.
  • Bristande utgödslingsrutiner, till exempel skrapgångar som skrapas maskinellt skrapas för sällan.
  • Strö läggs på i för liten mängd och för sällan. Bra att ändra sina strörutiner och strö oftare.
  • Ströbäddar som inte fungerar. Gamla bäddar som mockas ut sent på hösten och nya bäddar som anläggs för sent. Vid kallare temperaturer är det svårare att få bädden att börja ”brinna”. Djuren får då en knölig och frusen bädd vintertid.
  • För många djur på för liten yta. Liggarean som är föreskriven i L104 baseras på minimimått och ofta behövs större utrymmen om bädden ska hålla för djurens tryck.
  • Ej hårdgjorda ytor kring ligghallar, foderhäckar och vattenkoppar ger lerigare mark där djuren vistas mest.
  • Inga hängrännor eller avsaknad helt av takavvattning ger blötare ytor utanför ligghallar.
  • Djur som väljer att lägga sig kring foderhäckar och i foderspill.
  • Djur som inte använder ligghallen. Fundera på varför. Felplacerad? För långt avstånd mellan foderhäck och ligghall? För små eller för få ingångar i ligghall så ranglåga djur inte vågar gå in?

Uppstallade djur (oftast mjölkproduktion)

  • Kor mestadels rena. Ungdjur/tjurar oftare gödselförorenade.
  • Uppstallade djur är lättare att rengöra.
  • Djur som inte har lärt sig att ligga i liggbås, så kallade ”gångliggare”, blir under invänjningsperioden i högre grad gödselförorenade.
  • Överbeläggning av djur under hösten leder till trånga stallar. Anmäl till slakt i god tid för att undvika överbeläggning.
  • För långa bås i förhållande till djurets storlek eller avsaknad av båsavskiljare gör att djuren gödslar i båsen.

Gödselförorenade djur vid djurskyddskontroll

  • Vad gör Länsstyrelsen då?
  • Vi anmärker inte på färsk gödsel! Vi anmärker på intorkad gödsel som bildar gödselpansar.
  • Hur stort område och hur kraftig gödselförorening? Finns risk för inflammation, så kallade ”gödselbrännor” i huden?
  • När på året? Ett gödselförorenat djur har svårare att hålla värmen under vintern.
  • Hur många djur? Ett djur eller merparten av djurgruppen?
  • Reda ut vad gödselföroreningen kan bero på. Kan det handla om:
    Systemfel? Finns struktur i bädden? Inte ströat för dagen? Finns strö hemma? Skötselrutiner? Skrapning? Förebyggande åtgärder till exempel klippning och roterande borstar? Diskutera möjliga åtgärder.

Krav på åtgärder

  • Djurskyddslagstiftningen utgår från varje djur, inte helheten. Ett gödselförorenat djur är ett gödselförorenat djur och Länsstyrelsen kan kräva åtgärder för det specifika djuret.
  • Om djuren är kraftigt gödselförorenade på hösten ställs krav på åtgärder. Djuren ska klara av att hålla värmen på vintern. Risken för hudinflammationer ökar vid långvarigt gödselpansar. Gödselförorenade svansar kan självamputeras.
  • Om djuren är kraftigt gödselförorenade på våren innan betessläpp kommer gödslet troligtvis att släppa under betessäsongen. Viktigt att diskutera förebyggande åtgärder inför höstens installning, hur detta problem inte ska återkomma. En ny djurskyddskontroll kan planeras in under vintern för att se hur det går med att hålla djuren rena.

Framgångsfaktorer

  • Anlägg ströbädden i tid! Utnyttja sensommarens lufttemperatur för att få bädden att börja ”brinna”. Fråga hur de som lyckas med ströbäddar gör. Grundarbetet lönar sig!
  • Anpassa skötselrutiner utefter hur det ser ut. Brukar du ströa till exempel var fjärde dag men djuren blir ändå gödsel-förorenade, korta intervallet och se om bädden blir bättre.
  • Håll ytor där djuren vistas torra. Led bort vatten, hårdgör och dränera ytor som är extra utsatta för djurens tryck.
  • Flytta foderhäckar innan marken blir söndertrampad.
  • Ha en b-plan vid halmbrist, alternativa strömedel?
  • Anmäl till slakt i god tid för att minska risken för överbeläggning på hösten.
  • Vid överbeläggning; dela upp djuren i mindre grupper med tillgång till fler ligghallar/tälthallar i väntan på slakt.

Framtidsspaning

  • Många djurhållare som bygger för djupströbädd bygger sedan om till liggbås. Bra att planera för detta redan när plattan ska måttas.
  • Ta inte våra kalla vita vintrar för givet. Vädret kommer troligtvis vara blötare och mer oförutsägbart i framtiden. Det som fungerade i ditt djurhållningssystem förr och nu kanske inte fungerar i framtiden. Planera för att behöva tänka om.

Medskick

  • Vissa djurhållare har alltid rena djur och vissa djurhållare har aldrig rena djur. Lär av de som kan.
  • Hitta lösningar som fungerar för just dig och din djurhållning!

________________________________________________________________

Djurskyddsförordningen

15 § Boxar för grisar och för kalvar upp till en månads ålder ska vara försedda med strö av halm eller annat material som fyller samma funktion.

Liggplatser för kor ska ha en godtagbar bädd av halm eller annat material som fyller samma funktion.

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om nötkreaturshållning inom lantbruket m.m; L104

2 kap. 8 § Djur ska hållas tillfredsställande rena.

4 kap. 1 § Stallutrymmen ska rengöras och utgödslas minst en gång dagligen om inte systemet för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner som ger god hygien.

Vid kontinuerlig uppfödning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant minst en gång årligen. Vid omgångsuppfödning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant före varje insättning av en ny omgång djur.

4 kap. 2 § Liggytor ska hållas rena och torra samt vara anpassade efter djurslag och stallklimat (termisk komfort).

Allmänna råd till 4 kap. 2 §

För nötkreatur som är äldre än en månad bör liggplatsen vara försedd med strö. Under den kalla årstiden bör liggytorna i stallar med utomhusliknande klimat vara försedda med en bädd av halm eller annat skyddande material som är lämpligt för djuren.

4 kap. 3 § Strömedel ska vara av lämplig typ och ha god hygienisk kvalitet.

6 kap. 11 § Utegångsdjur ska under den kalla årstiden när betestillväxt inte sker ha tillgång till ligghall eller annat stall som ger dem skydd mot väder och vind samt en torr och ren liggplats.

Rutinkontroller är planerade kontroller som vi med jämna intervaller gör på gårdar med lantbruksdjur. Vi kontrollerar utifrån en checklista för djurslaget som gäller för hela landet.

Efter kontrollen summerar vi resultatet för djurhållaren på plats. Inom tre veckor får djurhållaren en skriftlig rapport med resultatet av checklistans punkter, vad som framkom muntligt vid kontrollen och eventuella krav på åtgärder.

När vi fått in ett klagomål gör vi en kontroll. Hur vi kontrollerar beror på hur allvarligt och akut klagomålet är. Vi kan ringa upp djurhållaren eller skicka brev. Vi åker ut och gör kontroll på plats när det behövs. När vi gör kontroller använder vi en checklista för djurslaget som gäller för hela landet.

Efter kontrollen summerar vi resultatet för djurhållaren på plats. Inom tre veckor får djurhållaren en skriftlig rapport med resultatet av checklistans punkter, vad som framkom muntligt vid kontrollen och eventuella krav på åtgärder.

Brister i djurhållningen

Om vi har uppmärksammat brister vid en kontroll kan det bli aktuellt med en uppföljande kontroll på plats. Om det är mindre brister kan vi följa upp dessa genom att djurägaren skickar in fotografier eller intyg.

Vid allvarligare eller återkommande brister kan vi besluta att bristerna ska rättas till. Beslutet kan kombineras med ett vite. Vi kan också besluta att djuret/djuren ska omhändertas.

Länsstyrelsen kan besluta om att djuren omedelbart ska omhändertas om:

  • djuren utsätts för lidande och vi bedömer att det inte finns någon chans att felet kommer åtgärdas
  • ägaren till djuren är okänd eller inte anträffbar
  • vi bedömer att det är nödvändigt ur djurskyddssynpunkt.

Länsstyrelsen ansvarar för den praktiska hanteringen av djuret som ska omhändertas. Om vi beslutar att omhänderta ett djur bestämmer vi även vad som ska hända med djuret, exempelvis om det ska säljas eller avlivas.

Länsstyrelsen fattar också beslut om djurförbud, till exempel för den som har dömts för djurplågeri eller visat sig uppenbart olämplig att ta hand om djur.

Brott mot djurskyddslagen hanteras i tingsrätten. Döms du för brott mot djurskyddslagen kan du få böter eller fängelse i högst två år.

Är du lantbrukare och har sökt något jordbrukarstöd kan du också få mindre pengar i stöd om du inte följer bestämmelserna för djurskydd eftersom djurskyddet ingår i de så kallade grundvillkoren.

Grundvillkor, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Kostnader för kontrollbesök

Normalt kostar inte ett kontrollbesök någonting, men det finns tillfällen när du behöver betala en avgift. Du kan behöva betala en avgift när vi

  • konstaterar brister vid en kontroll som vi gjort efter att vi fått in ett klagomål
  • behöver göra en uppföljande kontroll efter att brister konstaterats vid en rutinkontroll.

Timkostnaden är 910 kronor och vi tar ut kostnaden för varje påbörjad 30-minutersperiod. Avgiften omfattar kostnaderna för restid, förberedelser inför kontroll, tiden det tar att genomföra kontrollen och uppföljande administrativt arbete.

Kontakt

Funktionen för djurskydd

Telefontid tisdag till fredag (vardagar) mellan 9.00–11.00

Dela sidan:

Landshövding

Marita Ljung

Besöksadress

Residensgränd 7

Postadress

831 86 ÖSTERSUND

Organisationsnummer

202100-2452

Följ oss