Biodling
Är du biodlare, eller ska du starta eller ta över en biodling? Då kan du anmäla uppställningsplatser för bin. Det finns även smittsamma sjukdomar som kan drabba dina bin som du kan behöva förebygga eller anmäla.
För att få driva en biodling behöver du anmäla biodlingen och följa de regler som finns. Länsstyrelsen utför bitillsyn i länet.
Anmäla uppställningsplatser
När du startar eller tar över en biodling ska du anmäla uppställningsplatser för dina bin. Vid förändring av dina uppställningsplatser ska Länsstyrelsen informeras inom en vecka.
Anmäl till Länsstyrelsen Västernorrland om du har något bisamhälle placerat i Västernorrlands län eller Jämtlands län.
Regler för biodlare
Jordbruksverket informerar om reglerna för biodling, bikupor och bisjukdomar.
Regler för biodling på Jordbruksverkets webbplats
Länk till annan webbplats.
Vem gör vad inom bitillsynen?
Länsstyrelsen ansvarar för den regionala bitillsynen. Vi bestämmer hur tillsynsdistrikten ska delas upp och utser bitillsynsmän.
Jordbruksverket leder nationellt bekämpningen av utpekade bisjukdomar, och följer hur sjukdomarna uppträder och sprider sig. De ansvarar för lagstiftningen och anvisningarna för bitillsynsmännens uppdrag.
Som biodlare står du för det praktiska arbetet med bekämpning av bisjukdomar i din biodling. Om du behöver stöd i arbetet kan du kontakta din bitillsynsman.
För biodlare i Jämtlands län och i Västernorrlands län är det Länsstyrelsen Västernorrland som ansvarar för bitillsynen.
Bitillsynspersoner i länet
Vi utser speciellt utbildade biodlare till bitillsynspersoner som gör besiktningar i bisamhällen.
Får du inte kontakt med ordinarie bitillsynsperson?
Om du inte får kontakt med ordinarie bitillsynsperson i distriktet så kontakta någon av dem som är utsedda till ersättare eller tillsynsperson i granndistriktet. De kan alla gå in vid behov.
Vid speciella behov kan det vara aktuellt att två tillsynspersoner arbetar vid samma tillsyn.
Här hittar du tillsynspersoner för respektive län.
Distrikt/Kommun/Församling | Bitillsynsperson |
|---|---|
Y1, Ånge | Lars Karlsson Näset 442, 841 97 Erikslund |
Y2, Sundsvall | Esko Wiklund Raholmsvägen 116, 865 51 Ankarsvik |
Y3, Sundsvall, Timrå Tynderö, Hässjö | Roger Westin Norrviksgatan 26, 861 94 Söråker |
Y4, Härnösand, Kramfors Hemsö, Häggdånger, Härnösand, Högsjö, Stigsjö, Särbrå, Viksjö, Dal, Gudmundrå, Torsåker, Ytterlännäs, Kramfors | Tommy Lindqvist Hov 320, |
Y5, Sollefteå Boteå, Ed, Graninge, Helgum, Junsele, Långsele, Multrå-Sånga, Ramsele, Edsele, Resele, Sollefteå, Ådals-Liden, Överlännäs | Mats Eriksson Imnäs 180, 880 40 Ramsele |
Y6, Örnsköldsvik, södra Kramfors Nätra, Skorped, Sidensjö, Örnsköldsvik Bjärtrå, Nora-Skog, Nordingrå, Styrnäs, Ullånger, Vibyggerå | Gunnar Ekman Andra Långgatan 13, |
| Y7, Örnsköldsvik Arnäs Anundsjö, Björna, Gideå, Grundsunda, Mo, Själevad, Trehörningsjö | Jan Mikaelsson Kornvägen 56, 892 33 Domsjö |
| Sven Nordström |
Ersättare: | Ingemar Eriksson Västerede 351, |
Distrikt/Kommun/Församling | Bitillsynsperson |
|---|---|
Z1, Strömsund Frostviken, Ström, Alanäs, Tåsjö, Bodum, Fjällsjö, Hammerdal, Gåxsjö | Kay Prins |
Z2, Krokom Alsen, Offerdal, Näskott, Aspås, Rödön, Ås, Föllingebygden | Torbjörn Öhrström |
Z3, Härjedalen Tännäs-Ljusnedal, Svegsbyggden, Ytterhogdal-Överhogdal-Ängersjö, Hedebygden | Mikael Wallin |
Z4, Ragunda, Bräcke Stugun, Borgvattnet, Ragunda, Fors, Nyhem, Hällesjö-Håsjö | Lars-Erik Granbacka |
Z5, Östersund Östersund, Frösön, Brunflo, Häggenås-Lit-Kyrkås, Norderön, Sunne, Näs, Lockne, Marieby | Ordinarie: Sten Wadensjö |
Z6, Bräcke väst Bräcke-Nyhem, Hällesjö-Håsjö, Revsund-Bodsjö-Sundsjö | Johannes Brink |
Z7, Åre Åre, Kall, Undersåker, Västra storsjöbygden | Britta Christensson-Öhrström |
Z8, Berg Berg, Hackås, Åsarne, Oviken-Myssjön, Rätan-Klövsjö | Sten Wadensjö |
Ersättning för skada på bikupor
Du kan få ersättning ifall dina bikupor blivit skadade av fredat vilt. För att du ska få ersättning krävs det att en handläggare från länsstyrelsen kommer ut och tittar på skadorna. Så vänta med att städa och kontakta länsstyrelsen i ditt län:
- Länsstyrelsen Västernorrland, Enheten för miljöanalys och viltförvaltning
Telefon: 0611-34 90 00 - Länsstyrelsen Jämtland, viltfunktionen som nås via rovdjurstelefonen: 010-225 30 40
Blankett för ersättning finns på viltskadecenters webbplats:
Blankett för ersättning av förebyggande av skada på tamdjur (PDF) Länk till annan webbplats.
Blankett för ersättning av skador på tamdjur (PDF) Länk till annan webbplats.
Vilda bin och bisvärmar
Drabbas du av en bisvärm i din bostad eller något annat utrymme bör du kontakta bitillsynspersonen i ditt område. Bitillsynspersonen bedömer om infångning av bina ingår i hens uppdrag att förhindra spridning av amerikansk yngelröta/varroasjuka.
Om bitillsynspersonen inte misstänker någon risk för smitta kontaktar du ditt försäkringsbolag eller det företag som ditt försäkringsbolag har skadedjursavtal med.
Svärmande bin
Länsstyrelsen har generellt inte uppgiften att ta reda på svärmande bin, men biodlarföreningarna kan hjälpa till. Biodlingsdistrikten ställer samman en lista över personer som kan hjälpa till en så kallad svärmfångarlista.
Svärmfångare i Sundsvall (Sundsvalls biodlares webbplats) Länk till annan webbplats.
Svärmfångare i Jämtland (Biodlarna Jämtlands webbplats) Länk till annan webbplats.
Svärmfångare i Härnösands kommun:
Tommy Lindqvist, telefon: 070-554 24 65
Svärmfångare i Kramfors kommun:
Tommy Höglund, telefon: 073-811 55 33
Smittsamma bisjukdomar
Amerikansk yngelröta, varroakvalster och trakékvalster är tre smittsamma bisjukdomar som är så allvarliga att det finns lagar och författningar om hur de ska bekämpas.
Anmälan vid misstanke om smitta
Om du misstänker smitta i något av dina bisamhällen ska du genast anmäla detta till bitillsynsmannen i ditt distrikt eller till Länsstyrelsen.
Flyttningstillstånd i smittförklarade områden
Om du har bigård i en skydds- eller övervakningszon måste du ha flyttningstillstånd innan du flyttar följande ut ur ett smittförklarat område:
- bin
- utbyggda vaxkakor och avfall från dem
- begagnade bibostäder
- redskap.
Kontakta bitillsynsman i ditt distrikt för att få flyttningstillstånd.
Områden som är smittförklarade
I Jordbruksverkets beslut om smittförklaring kan du se om området där du har bin är smittförklarat. Beslut och tillhörande kartor hittar du på Jordbruksverkets webbplats.
Aktuella restriktioner för bin och humlor på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Förebyggande arbete mot bisjukdomar
Friska bisamhällen klarar att rensa ut sjuka individer och därför är det av stor vikt att främja bisamhällets hälsa.
Det är mycket viktigt att använda rena:
- kupor
- vax
- ramar
- redskap.
Varroakvalster leder till följdsjukdomar och försvagar bisamhället vilket gör att det också lättare blir offer för amerikansk yngelröta. Som biodlare ska du regelbundet under biodlingsåret arbeta med bekämpningen av varroakvalster.
Genom att vara medlem i en biodlarförening får du tillgång till bra information och kan följa biodlingsåret tillsammans med andra biodlare. Samtidigt bidrar du till föreningarnas mycket viktiga roll i arbetet med att främja bihälsa och hindra sjukdomar.
Det är i det praktiska arbetet med bina som du hindrar smittornas utbredning.
Aktuella bisjukdomar och smittor
Amerikansk yngelröta
Den amerikanska yngelrötan förorsakas av bakterien Paenibacillus larvae som angriper unga larver och på så sätt utplånar bisamhället. Bakterien är svårbekämpad. Infektionsläget i Sverige visar att sjukdomen kan hållas på en låg nivå med konsekventa övervaknings- och saneringsåtgärder.
Symptom på yngelröta
Tecken på yngelröta är att locken på cellerna sjunker in och blir mörkfärgade. Bina gör ofta hål och revor i locken under sina försök att avlägsna de döda larverna. Om locken avlägsnas från sjuka celler kan du se larvresterna som en brun, kletig massa. Denna kan du dra ut i ganska långa trådar med hjälp av en trästicka. Så småningom torkar larvmassan ihop till en tunn, knappt synlig, lite knottrig skorpa, som sitter hårt fast vid cellväggen. Det döda ynglet avger en karakteristisk, ganska motbjudande lukt, som kan sägas påminna om ruttet djurlim, fotsvett eller vissa ostsorter.
Varroakvalster
Varroakvalstret finns på alla kontinenter där det odlas bin. Symtomen märks oftast först tre till fyra år efter det första angreppet. Missbildade bin och bin som inte kan flyga visar sig på flustret, och du kan också hitta puppor som dött till följd av varroanymfernas utsugning och sedan släpats ut av bina. Genombitna cellock och ett oregelbundet yngelläge med många tomma celler är andra tecken på vad som skett. Kvalster på de vuxna bina är svåra att upptäcka. Om parasiternas antal är mycket stort, kan du händelsevis få se någon av dem på ett ambi.
Trakékvalster
Trakékvalster är ett mikroskopiskt spindeldjur, Acarapis woodi, som lever inne i binas andningsrör i mellankroppen. Symptom på trakékvalster syns i första hand på våren efter rensningsflygningen. Marken framför kuporna kan då vara täckt av krypande och hoppande bin som inte kan flyga. Liknande symptom förekommer emellertid även vid andra bisjukdomar. För att fastställa om det är trakékvalster eller inte krävs en mikroskopisk undersökning.
Andra anmälningspliktiga bisjukdomar/parasiter:
- lilla kupskalbaggen
- tropilaelapskvalster
- europeisk yngelröta.
Bekämpa bisjukdomar
Jordbruksverket har information om bisjukdomarna och hur de bekämpas.
Beskrivning av bisjukdomar på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Kontroll av smitta av amerikansk yngelröta
När ett bisamhälle konstaterats smittat av amerikansk yngelröta ska alla bisamhällen som ligger inom tre kilometers avstånd från det angripna bisamhället snarast undersökas av en bitillsynsman.
En bitillsynsman ska även undersöka kontaktbigårdar som under de senaste tre månaderna har varit i kontakt med det angripna bisamhället.
Om den smittade bigården ligger utanför ett skyddszon kommer Jordbruksverket att ta beslut om att ett skyddszon ska upprättas. I vissa fall beslutas det även att ett övervakningszon ska uppsättas.
- Skyddszon är ett landområde med minst tre kilometers avstånd från en bigård smittad med amerikansk yngelröta.
- Övervakningszon är ett landområde med minst tio kilometers avstånd från en bigård smittad av amerikansk yngelröta.
Förvildade tambisamhälle inom området kommer att lokaliseras och åtgärder för att förhindra att dessa sprider smitta kommer att vidtas.
Smittade bisamhällen får inte behandlas med antibiotika utan måste förintas.
Ersättning för förintade bisamhällen
Om du har haft amerikansk yngelröta i din bigård kan du få ersättning för de förintade bisamhällena. Ersättning är 100 kronor per bisamhälle och självrisk är 300 kronor. Du får ersättning då minst fyra bisamhällen förintas. Ansökan måste komma till Länsstyrelsen inom sex månader efter förintandet.
För att få ersättning ska du ha ett beslut från din tillsynsman om att samhället ska förintas.
Kontroll av smitta av trakékvalster
När trakékvalster är konstaterat i en bigård ska en bitillsynsman ta prov på alla bisamhällen som ligger inom tre kilometers avstånd från det angripna bisamhället. En bitillsynsman ska även undersöka kontaktbigårdar som under de senaste tre månaderna har varit i kontakt med vuxna bin från det angripna bisamhället.
Om den angripna bigården ligger utanför ett skydds- eller övervakningszon kommer sådana att upprättas.
- Skyddszon är ett landområde med minst tre kilometers avstånd från en bigård smittad med trakékvalster.
- Övervakningszon är ett landområde med minst tio kilometers avstånd från en bigård smittad av trakékvalster.
Bli godkänd biodlare
För att bli godkänd biodlare ska du ha genomgått kurs för godkänd biodlare, eller någon motsvarande bisjukdomskurs. Du ska dessutom ha minst tre år praktisk erfarenhet av biodling. Du ska även ha anmält till Länsstyrelsen om du har något bisamhälle.
Ansök om att bli godkänd biodlare på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.