Växtskydd och växtnäring
Använder du växtskyddsmedel yrkesmässigt? Här finns information om integrerat växtskydd, behörighetsutbildningar och sprutjournaler.
Du behöver ha en giltig behörighet för att få använda växtskyddsmedel yrkesmässigt. Du behöver också tillämpa principen för integrerat växtskydd (IPM) i ditt arbete. Integrerat växtskydd handlar om att skapa hållbara växtskyddsstrategier genom att förebygga, bevaka, behovsanpassa och följa upp de moment som utförs i odlingen. Med principen för integrerat växtskydd kan behovet av att använda kemiska växtskyddsmedel minskas.
Att använda växtskyddsmedel, Jordbruksverket.se
Länk till annan webbplats.
Växtskyddsåtgärder i din odling, Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.
Utbildning för att använda växtskyddsmedel
För att få använda växtskyddsmedel i klass 1L-2L behöver du ha behörighet. Genom en grundkurs på fyra dagar får du det användningstillstånd och den behörighet som krävs. Behörigheten gäller i fem år och du förnyar den genom att gå en fortbildning vart femte år. Efter varje fortbildning ska du ha ett godkänt skrivningsresultat.
Krav på godkänd utbildning och utrustning, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Olika behörigheter
Behörigheten för växtskyddsmedel är uppdelad i utomhusbehörighet och växthusbehörighet. Grundkurs för utomhusbehörighet finns med inriktning jordbruk eller trädgård. Vidareutbildningar finns med inriktning jordbruk, frukt och bär samt golf- och grönytor.
Om du behöver tillstånd för att sprida växtskyddsmedel både utomhus och i växthus ska du gå en fyradagars grundkurs plus en inriktningsdag för att komplettera med den andra inriktningen. Extradagen blir ett separat kurstillfälle och är inte i direkt anslutning till grundkursen.
Grundkurs att använda växtskyddsmedel utomhus - tillfällen och datum
Grundkursen med inriktning jordbruk är alltid i början av mars (vecka 10). Plats: Munkagårdsgymnasiet, Tvååker
Nästa grundkurs genomförs den 3, 4, 6 och 7 mars 2025.
Vidareutbildning att använda växtskyddsmedel utomhus – tillfällen och datum
Hallands vidareutbildningar inför odlingssäsong 2025 sker följande datum:
Kurstillfälle 2025
- Tisdag 13 maj 2025, Länsstyrelsen, Halmstad
Specialkurser
- För specialkurser i betning, frukt och bär samt golf- och grönytor hänvisar vi till Länsstyrelsen i Skåne.
- För kurser inom växthus hänvisar vi till Jordbruksverket.
Dokumentera i sprutjournalen
All yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel ska dokumenteras. Det är den som sprider växtskyddsmedel som har ansvaret att föra sprutjournal. Oavsett om du sprutar själv, om någon gör det på uppdrag av dig eller om du är inhyrd för att spruta så måste dokumentationen, i form av sprutjournal, finnas tillgänglig vid kontroll. Dokumentationen ska sparas i tre år.
Att föra sprutjournal ger en ökad medvetenhet kring växtskyddsarbetet och möjlighet att förbättra hantering och spridning genom att dra nytta av föregående års behandlingar och resultat.
Vad ska dokumenteras i sprutjournalen?
- Skifte. Ange skiftesnummer eller fältnamn.
- Datum och klockslag. Ange tid med närmaste heltimme.
- Utförare. För- och efternamn på den som utfört spridningen.
- Växtskyddsmedel. Ange hela namnet som det står på etiketten. Registreringsnummer kan anges, men är inget krav.
- Dos. Ange dos med samma måttenhet som på etiketten. För färdigblandade produkter, ange både namn och dos på de ingående preparaten.
- Karenstid och skördedatum. Om preparatet har en karenstid, ange detta i dagar. Om ingen karenstid finns, skriv "saknas" eller dra ett streck. Vid skörd: Fyll i faktiskt skördedatum när det finns karenstid.
- Bifarliga preparat. Om medlet är skadligt för pollinerande insekter, ange om det finns blommande växter, inklusive ogräs, i området. Om medlet saknar uppgift om att det är skadligt för pollinerande insekter, skriv streck eller nolla.
- För skyddsavstånd gäller följande:
- För fast skyddsavstånd anger du vad som ska skyddas och avståndet i meter. Om du har avstånden inritade på en karta kan du hänvisa till den.
- För anpassade skyddsavstånd anger du vad som ska skyddas och avståndet i meter. Glöm inte att du måste hålla anpassat avstånd till alla skyddade biotoper.
- Syftet med bekämpningen ska också anges i sprutjournalen. Exempel: ogräs, totalbekämpning, svamp, insekt eller blastdödning. Tänk på att vissa noteringar kan vara bra att notera trots att de inte är ett lagkrav, som exempelvis temperatur, vindhastighet, vindriktning, munstycke och vattenmängd.
Både uppdragsgivaren och den som utför arbetet med att spruta ska kunna visa upp en sprutjournal om tillsynsmyndigheten begär det. Det är Länsstyrelsen eller kommunen som utför tillsyn.
Ditt ansvar, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Biotopskydd – bevarar biologisk mångfald, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Jordbruksverket har utvecklat appen Sprutjournal som du kan använda för att dokumentera.
Ladda ner appen Sprutjournal från App Store Länk till annan webbplats.
Ladda ner appen Sprutjournal från Google Play Länk till annan webbplats.
Från och med 1 januari 2026 gäller de nya kraven om att sprutjournalen skall vara digital.
Utbildning (1L) ger behörighet till att använda råttgift
Om du har genomgått Jordbruksverkets utbildning (1L) anser Arbetsmiljöverket att du har den särskilda kunskap som krävs för tillstånd att hantera råttgift i klass 1 So. Du behöver fortfarande ansöka om tillstånd hos Arbetsmiljöverket.
Potatiskräfta och flyghavre
Ogräset flyghavre och karantänskadegöraren potatiskräfta kan orsaka stora ekonomiska förluster.
När du hittar eller misstänker att du hittat potatiskräfta på din mark ska du anmäla det till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket.
Det är du som brukar fastigheten som är skyldig att vidta åtgärder för att flyghavre inte sprids och bekämpa flyghavre genom handplockning eller kemisk bekämpning.
Har du frågor kan du kontakta Länsstyrelsen.
Karantänskadegörare, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Flyghavre - ogräs som måste bekämpas, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Flyghavre, stånds och allvarliga sjukdomar på potatis
Mer detaljerad information om ogräsen flyghavre och stånds samt olika sjukdomar på potatis.
Flyghavre är ett besvärligt ogräs. Om den inte bekämpas kan skördar kraftigt påverkas. Det finns därför lagar för skydd mot spridning av flyghavre.
För hela Halland gäller att marken, i så stor utsträckning det är möjligt, ska hållas fri från axade plantor av flyghavre. Om man inte med provtagning kan bevisa att ett spannmålslass är fritt från flyghavre får man inte transportera utan att spannmålslasten är täckt med presenning eller dylikt. Länsstyrelsen kan skriftligen uppmana odlare att bekämpa flyghavren. Om odlaren inte följer uppmaningen kan Länsstyrelsen utföra åtgärden och då får odlaren stå för kostnaden.
Vill du rapportera förekomst av flyghavre kontakta oss på Länsstyrelsen. Du kan vara anonym om du ringer, uppge i så fall inte ditt namn.
Ljus ringröta är en mycket allvarlig potatissjukdom som orsakas av en bakterie. En angripen potatis får en ringformig röta 5-10 millimeter innanför skalet. Bekämpningen regleras dels av svensk lagstiftning och dels av EU-direktiv. Misstänker du att din potatis är smittad av ljus ringröta är du skyldig att anmäla detta till Jordbruksverket.
Potatiskräfta är en mycket allvarlig jordbunden sjukdom som orsakas av en svamp. Angrepp av potatiskräfta gör att kvaliteten på knölarna försämras och antalet bildade knölar minskar. Bekämpningen regleras dels av svensk lagstiftning och dels av EU-direktiv.
I Halland finns sex jordbruksfastigheter som är smittförklarade avseende potatiskräfta. För området söder om väg 117 (gamla sträckningen) i Laholms kommun är även alla villafastigheter förklarade som riskområden. I detta område får man bara odla kräftresistenta potatissorter. Bilder och mer information om vilka sorters potatis som är resistenta mot potatiskräfta finns hos Jordbruksverket.
Stånds är ett naturligt inslag i den svenska floran men kan vara giftig för betande djur. Detta gäller även för den sällsynta växten vattenstånds. Om du ska göra åtgärder i betesmarker där det växer vattenstånds behövs det särskild hänsyn.
Nya regler om gödsel
Från och med den 1 mars 2022 gäller nya regler för gödsel. Mängden kväve som du får tillföra vissa höstgrödor sänks från 40 till 30 kilo och du ska även ta hänsyn till markens möjlighet att leverera kväve till de växter du producerar.
Mer om de nya reglerna, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Regler för växtnäring i Halland
Olika regler gäller för lagring och spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel beroende på om det sker inom eller utanför det nitratkänsliga området.
Regler för spridning och lagring av gödsel på lantbruk
Reglerna ser olika ut beroende på om du brukar mark i ett nitratkänsligt område eller inte. Indelningen av känsliga områden görs utifrån församlingar.
I Halland är samtliga församlingar i kommunerna Halmstad, Kungsbacka, Laholm och Varberg känsliga områden.
I Hylte kommun är Drängsered församling känsligt område.
I Falkenbergs kommun räknas följande församlingar som känsliga områden: Falkenberg, Skrea, Abild, Asige, Årstad, Slöinge, Eftra, Stafsinge, Morup, Ljungby, Vinberg, Alfshög, Vessige, Askome, Köinge, Svartrå, Okome, Gällared och Krogsered.
Länsstyrelsens karta över nitratkänsliga områden Länk till annan webbplats.
Spridning av gödsel i Skåne, Blekinge och Halland
Om du sprider gödsel på mark i Skåne, Blekinge och Halland gäller särskilda regler för både de nitratkänsliga områdena och övriga områden i dessa landskap.
Spridning av gödsel i Skåne, Blekinge och Halland, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Krav och tidpunkter på grön mark i Halland
Har du mer än fem hektar åkermark? För att förhindra växtnäringsläckage ska du ha en viss andel av åkermarken bevuxen under hösten eller vintern, så kallad grön mark. Grön mark innebär att åkern är bevuxen med en övervintrande gröda eller lämnas obearbetad efter spannmålsskörd. Under vissa förhållanden får grödan brytas redan under hösten.
I Halland är minsta andel av åkermarken som måste vara bevuxen under hösten eller vintern, det vill säga vara grön mark, 60 procent.
Höst- och vinterbevuxen mark, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Godkända grödor för grön mark
De här grödorna får du räkna som grön mark:
- vall
- höstoljeväxter
- höstsäd
- sockerbetor, fodersocker‑ eller foderbetor, morötter, rödbetor och andra liknande rotväxter
- fleråriga frukt‑ och bärodlingar
- energiskog
- fånggrödor
- obearbetad stubb efter spannmåls‑ och oljeväxtodling.
Grödorna ska vara sådda med en normal utsädesmängd.
Kontakt
-
Gun Wallnedal
Projektledare
Telefon 010-2243238
-
Annica Lindén
Projektledare
Telefon 010-2243292