Stora rovdjur
Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av stora rovdjur: björn, järv, kungsörn, lodjur och varg. Vi fattar beslut om skyddsjakt och licensjakt på stora rovdjur.
I Sverige räknas björn, järv, kungsörn, lodjur och varg till de stora rovdjuren. Alla dessa djur är fridlysta. Björnen är den art av de stora rovdjuren som det finns flest individer av i Sverige, följt av lodjur, kungsörn, järv och varg.
Rovdjursförvaltning
Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av de stora rovdjuren. Den svenska rovdjursförvaltningen är uppdelad i tre geografiska områden – norra, mellersta och södra förvaltningsområdet.
Ett av målen med rovdjurspolitiken är att de stora rovdjuren ska finnas i sådana antal att de kan finnas kvar i den svenska naturen, och sprida sig till sina naturliga utbredningsområden.
Vad gör Länsstyrelsen?
- Upprättar regionala förvaltningsplaner för respektive art.
- Hanterar skyddsjaktärenden på rovdjur.
- Beslutar om och administrerar licensjakten på rovdjur.
- Betalar ut bidrag för att förebygga skador orsakade av stora rovdjur.
- Informerar och kommunicerar om rovdjuren.
- Inventerar de stora rovdjuren.
- Betalar ut ersättning för skador orsakade av stora rovdjur.
Björnar finns i hela Dalarna, men är vanligast i de centrala och nordöstra delarna av länet. Dalarnas björnpopulation har ökade stadigt från1980-talet, fram tills 2012 då cirka 400 björnar fanns i Dalarna. Efter detta har trenden för populationsstorleken varit nedåtgående, detta främst på grund av en höjd avskjutning under licensjakterna för att nå förvaltningsmålet för länet som är 240-280 björnar.
Den senaste inventeringen av björnar i Dalarna gjordes 2017, då uppskattades björnpopulationen i länet till 323 individer innan jakten.
Varje år under älgjakten rapporterar jägarna in sina björnobservationer. Observationera ger inte en populationsuppskattning, men kan visa på trender i populationen över tid.
Under relaterat material hittar du Viltskadecenters faktablad Friluftsliv i björnområden på webbplatsen Sveriges lantbruksuniversitet.
Lodjur förekommer över hela Dalarna, framför allt i de södra delarna av länet. Lodjuren har tidigare haft en nedåtgående trend i länet men sedan 2014 visar Länsstyrelsens inventeringar att trenden har vänt och lodjuren nu ökar sakta i länet. Lodjurens numerär följer ofta rådjursstammarnas fluktuationer.
Varg förekommer sporadiskt över hela Dalarna men fasta revir finns idag framför allt i de östra och södra delarna av länet. Enligt Länsstyrelsens inventeringar har populationen noterats som störst vintern 2021-2022, både i Sverige och i Skandinavien.
Under relaterat material hittar du Viltskadecenters folder - Om du möter en varg på webbplatsen Sveriges lantbruksuniversitet.
Järvar har sedan lång tid tillbaka funnits i anslutning till fjällområdena i den nordligaste delen av länet. Ensamma järvar kan vandra mycket långt och under de senaste tio åren har antalet observationer av järvar i södra delarna av Dalarna ökat. Det har funnits misstankar om att ungar fötts i skogslandet i södra delen avi länet. Sommaren 2017 kunde den första kullen i skogarna mellan Vansbro och Ludvika bekräftas. Det är därmed den sydligaste dokumenterade föryngringen av järv i Skandinavien någonsin.
Kungsörn häckar företrädesvis i norra och mellersta Dalarnas skogsområden. Kungsörnen har uppvisat en stabil populationsutveckling de senaste tio åren i Dalarnas län. Dock har häckningsframgången i fjällvärlden varit låg. Rovfåglars ägg påverkas av miljöfarliga ämnen vilket kan påverka reproduktionsframgången.
Jakt på rovdjur
Jakten på de stora rovdjuren är mycket begränsad, och kan endast bedrivas som licensjakt eller skyddsjakt.
Licensjakt
Licensjakt kan bli aktuellt om rovdjursstammarna överstiger gynnsam bevarandestatus i Sverige, och miniminivån för rovdjursförvaltningsområdet. Det är Naturvårdsverkets och Länsstyrelsens regionala beslut som tydliggör villkoren för licensjakt på björn, varg och lodjur.
Skyddsjakt
Om det finns risk för allvarlig skada på tamdjur kan Länsstyrelsen fatta beslut om skyddsjakt på stora rovdjur. Under pågående rovdjursangrepp finns också möjlighet att skydda tamdjur på eget initiativ enligt paragraf 28 i jaktförordningen. Den som har dödat ett rovdjur med stöd av denna paragraf är skyldig att anmäla händelsen till Länsstyrelsen.
Inventering av stora rovdjur
De stora rovdjuren inventeras årligen i Sverige, undantaget är björnar som inventeras ungefär vart femte år. Syftet är att kartlägga var i länet rovdjuren finns och deras antal. Kunskap om hur många rovdjur det finns och var de rör sig är viktigt underlag för länsstyrelsens olika beslut, bland annat vid beslut om licensjakt eller vid framtagandet av skötsel- eller förvaltningsplaner för älg. Det är viktigt för inventeringen att de som vistas i länet rapporterar in var och när de sett stora rovdjur.
Inventering av stora rovdjur i Dalarnas län
Björnspillningsinventering 2022
Hösten 2022 genomförde vi en björnspillningsinventering i Dalarnas län. Allmänheten var med och hjälpte till med inventeringen.
Resultatet från inventering av björnspillning i Dalarnas län
Dalarnas rovdjursförvaltning
Dalarnas län berörs i dag av alla de fem stora rovdjuren, och har samtidigt ett aktivt friluftsliv, renskötsel och fäbodbruk. Att balansera långsiktigt livskraftiga populationer av alla rovdjursarter med en minimalt negativ socioekonomisk påverkan är en av rovdjursförvaltningens största utmaningar. Länsstyrelserna ansvarar för den regionala förvaltningen av stora rovdjur. Dalarnas rovdjursförvaltning följer den nationella rovdjurspolitiken och har två huvudmål:
- Det ska råda en fungerande samexistens mellan människa och rovdjur.
- Dalarna ska ha långsiktigt livskraftiga rovdjursstammar.
Som en del i arbetet med att nå målen har Länsstyrelsen tillsammans med länets viltförvaltningsdelegation tagit fram en förvaltningsplan för stora rovdjur i Dalarna.
Om Dalarnas viltförvaltningsdelegation
Dalarnas rovdjursförvaltning syftar till att följa ekosystemansatsen och vara adaptiv. Metoder för att uppnå och upprätthålla alla delmål inkluderar populationsreglerande licensjakt, information för bättre förståelse och acceptans för rovdjuren och dess förvaltning, samt olika förebyggande åtgärder för att begränsa rovdjursskador.
Rapport 2020:10 Förvaltningsplan för stora rovdjur i Dalarna Länk till annan webbplats.
Sverige är indelat i tre rovdjursförvaltningsområden - norra, mellersta och södra förvaltningsområdet.
Norra förvaltningsområdet
Norra förvaltningsområdet är de fyra huvudsakliga rennäringslänen vi har i Sverige. Området består av:
- Jämtland,
- Norrbotten,
- Västerbotten
- Västernorrland.
Mellersta förvaltningsområdet
Mellersta förvaltningsområdet är länen för vargens huvudsakliga utbredningsområde i Sverige. Mellersta förvaltningsområdet förkortas ibland MFO och består av:
- Dalarna
- Gävleborg
- Stockholm
- Uppsala
- Värmland
- Västmanland
- Västra Götaland
- Örebro.
Södra förvaltningsområdet
Södra förvaltningsområdet räknas som spridningsområden för de svenska rovdjursstammarna. Förvaltningsområdet består av:
- Blekinge
- Gotland
- Halland
- Jönköping
- Kalmar
- Kronoberg
- Skåne
- Södermanland
- Östergötland.
Samverkansrådet inom varje rovdjursförvaltningsområde samverkar i frågor som rör rovdjursförvaltningen samt utarbeta riktlinjer och principer som rör förvaltningen.
Varje län representeras av landshövdingen eller den som landshövdingen utser.
Viltförvaltningsdelegationer samverkar och beslutar på länsnivå i övergripande frågor som berör jakt-, viltvårds- och rovdjursfrågor.
Viltförvaltningsdelegationen har en viktig del i Dalarnas rovdjursförvaltning. Delegationen beslutar om övergripande riktlinjer för rovdjursförvaltningen, inklusive riktlinjer för bidrag och ersättning för viltskador. Viltförvaltningsdelegationen prövar även frågan om godkännande av miniminivåer för de stora rovdjuren.
Delegationen ska till exempel godkänna förslag på den rovdjursförvaltningsplan för länet som Länsstyrelsen tar fram. Landshövdingen är ordförande och de ledamöter som sitter i representerar politiska intressen samt olika intresseorganisationer inom jakt och viltvård, naturvård, friluftsliv, ägare och brukare av jordbruksmark, lokalt näringsliv och turism, skogsnäringen, yrkesfisket samt säter-/fäbodbruket.
Begreppsförklaringar för rovdjursförvaltningen
Här förklaras en del av de begrepp som används inom rovdjursförvaltning.
Att en art har gynnsam bevarandestatus, GYBS, innebär att arten är och kommer att förbli en livskraftig del i den svenska naturen, även på längre sikt. Detta förutsätter att artens utbredningsområde inte minskar och att dess livsmiljöer kommer att finnas kvar, för att bibehålla en livskraftig population av arten. Att en art har gynnsam bevarandestatus innebär även att den kan utsättas för jakt. Omfattningen av jakt på våra stora rovdjur får däremot inte äventyra artens gynnsamma bevarandestatus.
Referensvärdet anger det lägsta antal djur av en art och dess minsta utbredning som ska upprätthållas i Sverige för att arten ska ha gynnsam bevarandestatus. Man kan likna referensvärden med en varningslampa - om antalet rovdjur närmar sig referensvärdet kan arten hotas.
Referensvärdet för Sverige fördelas mellan länen. På så vis kan man säkerställa att den nationella miniminivån inte underskrids och att arterna därmed har en god bevarandestatus.
Miniminivå är en regional fördelning av de nationella referensvärdena. Miniminivån anger det minsta antal av arten som ska finnas i länet.
Miniminivå uttrycks i antal föryngringar. Miniminivå kan även ses som ett antal djur som ett län måste ha för att kunna få besluta om licensjakt på den arten. Miniminivåerna ses över med jämna mellanrum. Nivån för det egna länet uttrycks i de regionala förvaltningsplanerna för stora rovdjur.
Förvaltningsnivå är det antal djur som man strävar efter att ha inom respektive län. Förvaltningsnivå uttrycks i antal föryngringar eller antal individer av arten. Förvaltningsmålet når man exempelvis genom att genomföra jakt på en art om man ligger över målet, eller vara återhållsam med jakt om man ligger under.
Förvaltningsmålet är alltid ett högre antal djur än vad miniminivån anger. Förvaltningsnivån beslutas av länsstyrelsen tillsammans med viltförvaltningsdelegationen. Nivån för det egna länet uttrycks i de regionala förvaltningsplanerna för stora rovdjur.
Boka in Länsstyrelsen för besök i skolor eller hos intressegrupper
Vi informerar länets invånare om rovdjur. Informationen riktas ofta mot berörda intressegrupper, men vi vill också nå ut till den breda allmänheten. Länsstyrelsen besöker gärna skolor som är intresserade av att veta mer om rovdjur. Välkommen att kontakta oss för ytterligare information eller bokning av tid.
Statistik hos Naturvårdsverket
Du hittar fakta och statistik om de stora rovdjuren på Naturvårdsverkets webbplats:
Data och statistik om vilt, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.