Jakt och vilt
I jaktförordningen står vilka vilda djur som får jagas. Länsstyrelsen ansvarar för viltförvaltningen med hjälp av länets viltförvaltningsdelegation.
Jaktregler i Sverige
All jakt i Sverige regleras utifrån jaktlagstiftningen. I jaktlagen anges att allt vilt är fredat. För fredat vilt gäller fredningen även deras ägg och bon. Det innebär att vilt endast får jagas om det tillåts enligt jaktförordningens bilagor. Vissa utrotningshotade, sällsynta eller särskilt värdefulla djurarter är statens vilt och får inte jagas. Undantag kan göras för vissa arter för skydds- och licensjakt.
I Sverige har fastighetsägare rätt att jaga på den mark som hör till fastigheten. Jakt kan också utarrenderas.
Länsstyrelsens roll
Länsstyrelsens roll i jakt- och viltfrågor är bland annat att informera jägare och markägare, registrera jaktområden, tilldela licenser samt samla in och sammanställa avskjutningsstatistik.
Vi ansvarar för att
- administrera förvaltningen av älg- och kronhjortsstammarna
- leda den regionala förvaltningen av de stora rovdjuren
- i vissa fall lämna tillstånd till skyddsjakt (undantag från fredning)
- lämna bidrag till skadeförebyggande åtgärder och ersätta skador av vilt som inte får jagas
- informera om vilt och jaktens regler, särskilt när förändringar sker i faunan.
I varje län finns viltförvaltningsdelegationer som hjälper oss i vårt arbete. Viltförvaltningsdelegationen ska på regional nivå samverka och besluta i övergripande frågor som berör jakt-, viltvårds- och rovdjursfrågor.
Information om statens vilt finns i 33 § i Jaktförordningen.
Viltförvaltningsdelegationen i Dalarnas län
Viltförvaltningsdelegationen är en del av Länsstyrelsen och fattar beslut om övergripande och strategiska frågor för länets viltförvaltning. I viltförvaltningsdelegationen finns representanter för olika intressen. Med viltförvaltningsdelegationen samverkar länsstyrelsen i frågor om viltförvaltningen inom länet. Ärenden som tidigare avgjordes av Naturvårdsverket har nu flyttat ner på en regional nivå.
Tanken med en viltförvaltningsdelegation är att beslut ska fattas närmare de människor som är berörda och skapa en lokal förankring och acceptans.
Viltförvaltningsdelegationen beslutar om övergripande riktlinjer för
- viltförvaltningen inom länet
- skötsel av älgstammen och i förekommande fall för skötsel av hjort- och vildsvinsstammarna
Den nuvarande viltförvaltningsdelegationen beslutades 18/1–2019. Beslutet gäller från beslutsdatum till och med utgången av år 2022.
Vill du ta del av protokoll från viltförvaltningsdelegationens möten, kontakta Länsstyrelsen och begär ut handlingarna från diariet.
Intresse | Ordinarie | Ersättare |
|---|---|---|
Politiska företrädare | Birgitta Örjas (s) | Kjell Persson (s) |
Politiska företrädare | Ingemar Hellström (s) | Agneta Andreasson-Bäck (s) |
Politiska företrädare | Gunnel Söderberg (m) | Mikael Östling (m) |
Politiska företrädare | Jonny Jones (c) | Anna Eling (l) |
Politiska företrädare | Elisabeth Mörk-Amnelius (DSP) | Johan Paulsen (kd) |
Särskild kunskap i frågor om trafiksäkerhet och illegal jakt, Polismyndigheten | Patrik Norman | Johan Olander |
Jakt- och viltvårdsintresset | Mats Larsson | Martin Lundgren |
Naturvårdsintresset | Asinja Holma | Richard Holmqvist |
Naturvårdsintresset | Bisse Falk | Mattias Ahlstedt |
Friluftslivsintresset | Lisbeth Backström | Gunnar Löfkvist |
Ägare och brukare av jordbruksmark | Malin Pettersson Lindgren | Erik Bengtsson |
Lokalt näringsliv och turism | Vakant | Vakant |
Skogsnäringen | Sven-Erik Johansson | Jörgen Steffansson |
Fäbodbruket | Pierre Hedlund | Erik Sundin |
Natur- och ekoturismföretagen | Leif Öster | Vakant |
Viltvårdsområden
Ett viltvårdsområde (VVO) är en sammanslutning av fastigheter med syfte att genom bättre samordning av jakten över ett större område gynna jakt och viltvård.
Viltvårdsområden regleras främst genom:
Lag (2000:592) om viltvårdsområden
Förordning (1980:896) om viltvårdsområden
Det är länsstyrelsen som beslutar om bildande av ett viltvårdsområde. Bildandet regleras genom lagen om viltvårdsområden. Ett VVO bildas genom majoritetsbeslut och omfattar ofta en by eller ett skifteslag. I samband med bildandet ska länsstyrelsen pröva och fastställa stadgar för viltvårdsområdesföreningen i de hänseenden som anges i 16 § lag om viltvårdsområden.
Länsstyrelsen kan enligt 2 § förordning om viltvårdsområden bevilja bidrag för uppdatering av markägarförteckningar för viltvårdsområden i Dalarnas län. Bidrag kan beviljas vart tionde år efter ansökan från viltvårdsområdesföreningen, Länsstyrelsen lägger då en beställning hos Lantmäteriet.
Länsstyrelsen handlägger även ansökningar om anslutning eller uteslutning av fastigheter inom ett VVO och ansökningar om ändring av stadgar.
Vissa beslut av viltvårdsområdesföreningens stämma eller styrelse får överklagas hos Länsstyrelsen enligt 37 § lag om viltvårdsområden.
Ett viltvårdsområde är en sammanslutning av fastigheter i syfte att främja viltvården genom en samordning av jakten och viltvårdsåtgärder. Genom att flera fastighetsägare bidrar med sina marker kan jakten och viltvården ske inom ett större område och därmed bli effektivare och målen blir lättare att nå då man kan samarbeta över en större yta. Ägarna till fastigheterna som ingår i området bildar en viltvårdsområdesförening med stadgar som reglerar jaktutövningen, föreningens beslutsrätt och övriga riktlinjer för verksamheten. Länsstyrelsen är dem som fastställer gränser och stadgar för området.
Om din fastighet ingår i viltvårdsområdet framgår av viltvårdsområdets markägarförteckning som finns hos Länsstyrelsen och viltvårdsområdesföreningen. Fastigheter kan vara uteslutna fastän de ligger inom gränserna för viltvårdsområdet ifall de bedöms sakna betydelse för verksamheten inom viltvårdsområdet. Den som äger en fastighet som ingår i ett viltvårdsområde är medlem i viltvårdsområdesföreningen och har därmed rätt till minst ett jakträttsbevis beroende på fastighetens storlek. Denne har rösträtt på årsstämman. I föreningens stadgar krävs ofta ett visst minsta arealinnehav för att tilldelas fler än ett jakträttsbevis.
En viltvårdsområdesförening får i sina stadgar uppställa krav på upplåtelse av jakträtt inom ett viltvårdsområde. Tillstånd får vägras om den som vill arrendera mark inte förfogar över ett visst minimiareal som anges i föreningens stadgar, eller om upplåtelsen annars kan anses olämplig för viltvården eller medlemmarna.
Viltvårdsområdesföreningen har hos Länsstyrelsen ansökt om att utesluta din fastighet ur viltvårdsområdet. Länsstyrelsen skickar därför en remiss till dig som fastighetsägare för att ge dig tillfälle att yttra dig över ansökan. I beslutet tar Länsstyrelsen sedan hänsyn till både viltvårdsområdesföreningens och fastighetsägarens synpunkter. Ofta ansöker föreningen om uteslutning av fastigheter som bedöms sakna jaktlig betydelse. Sådana fastigheter finns listade i ett separat dokument i viltvårdsområdets markägarförteckning.
Med ”jaktlig betydelse” menas att marken har betydelse för verksamheten inom viltvårdsområdet. Om en fastighet har jaktlig betydelse är en bedömningsfråga. Länsstyrelsen gör en samlad bedömning i varje enskilt fall. Kriterier som vägs in är bland annat storlek och markanvändning. Som riktvärde bör bebyggda fastigheter vara kring 2 ha stora för att anses ha jaktlig betydelse, obebyggda fastigheter kan även vara mindre än så om de bedöms vara viktiga för viltet och/eller jakten. Andra faktorer som tas hänsyn till är den geografiska belägenheten inom VVO och om fastigheten har avstyckats eller förändrats på något annat vis sedan bildandet av VVO. Även viltvårdsinsatser på fastigheten, praktisk lämplighet till jakt (exempelvis placering av pass) eller negativ påverkan av en eventuell uteslutning på samordningen av jakten och viltvården kan avgöra en fastighets jaktliga betydelse. ”Typiska” fastigheter som ofta bedöms sakna jaktlig betydelse är små bebyggda fritidstomter som ligger tätortsnära eller fastigheter som används för bostads- eller industriändamål.
Kartor över viltvårdsområden
Information om var gränserna går för länets viltvårdsområden hittar du i vår karttjänst Webb-Gis. I Webb-Gis kan du välja att förutom viltvårdsområden även visa älgförvaltningsområden, älgjaktområden och kronhjortsskötselområden.
För att ändra vilket område du vill se mer information om går du till menyn till höger på sidan, klickar på den lilla pilen vid ”Vilt och fiske”. Då kommer du se en undermeny där du kan klicka i olika alternativ för vilket område du vill ha mer information om.
Viltinfo - ett nyhetsbrev om Dalarnas viltförvaltning
Viltförvaltning är en fråga som ofta väcker stort engagemang. Det är också många människor i länet som berörs av vilt- och jaktfrågor. Därför har Länsstyrelsen valt att ta fram en riktat nyhetsbrev där vi förmedlar information om vårt pågående arbetet inom viltförvaltningen.
Här kan du läsa nyhetsbrevet samt anmäla dig som prenumerant.
Afrikansk svinpest
Afrikansk svinpest (ASF) är en smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar tamsvin och vildsvin, den har ännu inte påvisats i Sverige. I Europa finns ASF numera hos vildsvin i östra Europa, bl.a. i Baltikum och Polen, punktutbrott har också skett i Tjeckien och Belgien. Viruset sprids med sjuka djur, ofta vildsvin. Smittspridning kan också ske via personer, redskap, transportbilar mm. Viruset är mycket motståndskraftigt och kan överleva flera år i miljön, i kylt eller fryst kött från infekterade djur, och i många charkvaror.
Smittsäkerhet vid jakt
Jagar du utomlands i ASF-smittade länder eller tar emot jaktgäster från dessa länder ska du tänka på att kläder och utrustning måste rengöras inför inresa till Sverige. Du bör inte heller besöka tamgrisbesättningar eller dina åtel- eller foderplatser inom 48 timmar efter inresa. Vildsvinskött och obehandlade troféer från smittade länder bör inte tas med till Sverige då de utgör en betydande smittorisk. Tänk också på att matprodukter från dessa länder kan innehålla smitta och att matrester inte får hamna ute i markerna.
Rapportera självdöda vildsvin till SVA
Om vi får in smittan i Sverige sker det troligen som ett punktutbrott hos vildsvin. En tidig upptäckt av sjukdomen är då avgörande för en framgångsrik bekämpning och du kan hjälpa till genom att rapportera självdöda vildsvin till SVA på tel. 018-67 40 00, vilt@sva.se eller via formuläret rapporteravilt.sva.se
. Då kan SVA ta in prover från vildsvinet för undersökning avseende afrikansk svinpest.
Foderskapande åtgärder för klövvilt
Projektet Vild & Bortskämd som drivs av bland annat Länsstyrelsen Skåne har tagit fram informationsfilmer om foderskapande åtgärder för klövvilt. Filmerna beskriver varför åtgärderna är viktiga och visar hur du kan skapa naturligt växande foder åt klövvilt i skogslandskap och jordbrukslandskap.
Vill du ha kortare filmklipp om specifika åtgärder finns dessa på projektet Vild & Bortskämds Youtubekanal.
Kontakt
Tack för din medverkan
Berätta hur vi kan göra den här sidan bättre. Dina synpunkter är värdefulla för oss och din medverkan hjälper oss att förbättra webbplatsen.
Tyvärr kan vi inte svara på dina synpunkter här. Om du har en fråga som du vill ha svar på kan du gå via kontaktinformation.