Jakt och vilt
Vilka vilda djur du får jaga står i jaktförordningen. Länsstyrelsen ansvarar för viltförvaltningen med hjälp av länets viltförvaltningsdelegation.
Jaktregler i Sverige
All jakt i Sverige regleras utifrån jaktlagstiftningen. Utgångspunkten i lagen är att allt vilt är fredat. Fredningen gäller även ägg och bon. Vissa arter av vilt får jagas vid vissa tider. Vilka jakttider som gäller för olika arter kan du hitta i bilaga 1- 4 i jaktförordningen.
Jaktförordningen
Länk till annan webbplats.
Vissa utrotningshotade, sällsynta eller särskilt värdefulla djurarter är statens vilt och får inte jagas. Undantag kan göras för vissa arter för skydds- eller licensjakt.
Jakträtt
Du som fastighetsägare äger jakträtten på den mark som tillhör fastigheten. Du kan välja att upplåta jakträtten genom civilrättsliga avtal. Länsstyrelsen hanterar inte dessa avtal. Om ni inte är eniga kan ni vända er till tingsrätten.
För jordbruksarrende har arrendatorn jakträtten om ni inte har avtalat annat.
Begränsningar och undantag av jakträtten
Jakträtten kan vara begränsad eller undantagen om marken ligger inom:
- renskötselområde
- kronopark
- naturreservat
- nationalpark.
Information om vad som gäller i skyddade områden finns i föreskrifterna till området.
Jakträtt inom detaljplanerat område
Fastigheter inom detaljplanerat område omfattar också jakträtt. Du måste ha ett personligt skottlossningstillstånd för att använda skjutvapen inom detaljplanerat område. Tillståndet söker du hos Polisen.
Länsstyrelsens roll
Länsstyrelsens roll i jakt- och viltfrågor är bland annat att informera jägare och markägare, registrera jaktområden, tilldela licenser och att samla in och sammanställa statistik över skjutet vilt.
Vi ansvarar för att:
- administrera förvaltningen av älg- och kronhjortsstammarna
- leda den regionala förvaltningen av de stora rovdjuren
- i vissa fall lämna tillstånd till skyddsjakt (undantag från fredning)
- lämna bidrag till skadeförebyggande åtgärder och ersätta skador av vilt som inte får jagas
- informera om vilt och jaktens regler, särskilt när förändringar sker i faunan.
I varje län finns viltförvaltningsdelegationer som hjälper oss i vårt arbete. Viltförvaltningsdelegationen ska på regional nivå samverka och besluta i övergripande frågor som berör jakt-, viltvårds- och rovdjursfrågor.
Viltförvaltningsdelegationen i Dalarnas län
Viltförvaltningsdelegationen är en del av Länsstyrelsen och fattar beslut om övergripande och strategiska frågor för länets viltförvaltning. I viltförvaltningsdelegationen finns representanter för olika intressen. Med viltförvaltningsdelegationen samverkar länsstyrelsen i frågor om viltförvaltningen inom länet. Ärenden som tidigare avgjordes av Naturvårdsverket har nu flyttat ner på en regional nivå.
Tanken med en viltförvaltningsdelegation är att beslut ska fattas närmare de människor som är berörda och skapa en lokal förankring och acceptans.
Viltförvaltningsdelegationen beslutar om övergripande riktlinjer för
- viltförvaltningen inom länet
- skötsel av älgstammen och i förekommande fall för skötsel av hjort- och vildsvinsstammarna
Den nuvarande viltförvaltningsdelegationen beslutades 18/1–2019. Beslutet gäller från beslutsdatum till och med utgången av år 2022.
Vill du ta del av protokoll från viltförvaltningsdelegationens möten, kontakta Länsstyrelsen och begär ut handlingarna från diariet.
Intresse | Ordinarie | Ersättare |
|---|---|---|
Politiska företrädare | Birgitta Örjas (S) | Kjell Persson (S) |
Politiska företrädare | Ingemar Hellström (S) | Agneta Andreasson-Bäck (S) |
Politiska företrädare | Gunnel Söderberg (M) | Mikael Östling (M) |
Politiska företrädare | Jonny Jones (C) | Pia Börjeson (L) |
Politiska företrädare | Elisabeth Mörk-Amnelius (DSP) | Johan Paulsen (KD) |
Särskild kunskap i frågor om trafiksäkerhet och illegal jakt, Polismyndigheten | Patrik Norman | Johan Olander |
Jakt- och viltvårdsintresset | Mats Larsson | Martin Lundgren |
Naturvårdsintresset | Asinja Holma | Richard Holmqvist |
Naturvårdsintresset | Bisse Falk | Mattias Ahlstedt |
Friluftslivsintresset | Lisbeth Backström | Gunnar Löfkvist |
Ägare och brukare av jordbruksmark | Jan Tholerus | Kerstin Granath |
Lokalt näringsliv och turism | Valentina Ioculano | Vakant |
Skogsnäringen | Ida Enqvist Bränngård | Lars-Erik Löf |
Fäbodbruket | Pierre Hedlund | Erik Sundin |
Rennäringen | Peter Andersson | Mikael Andersson |
Natur- och ekoturismföretagen | Leif Öster | Vakant |
Viltvårdsområden gynnar jakt och viltvård
Ett viltvårdsområde är ett antal fastigheter som gått samman för att gynna viltvården över ett större område. Medlemmarna i viltvårdsområdet får då jaga på varandras mark. Länsstyrelsen fattar beslut om att bilda viltvårdsområde och fastställer områdets stadgar. Du kan vända dig till Länsstyrelsen om du vill överklaga beslut från viltvårdsområdets stämma i vissa fall.
Vanliga frågor och svar
Du som äger en fastighet som ingår i ett viltvårdsområde är medlem i viltvårdsområdesföreningen. Som medlem äger du jakträtt i viltvårdsområdet.
Det kan också finnas regler för under vilka omständigheter fastighetsägaren får överlåta jakträtten till en annan person. Vilka bestämmelser och regler som gäller i ditt viltvårdsområde ska finnas skriftligt i föreningens stadgar.
Vad som gäller för att överlåta jakträtten till en annan person, till exempel genom att arrendera ut jakträtten står i viltvårdsområdesföreningens stadgar.
Ett viltvårdsområde är en sammanslutning av fastigheter i syfte att främja viltvården genom en samordning av jakten och viltvårdsåtgärder. Genom att flera fastighetsägare bidrar med sina marker kan jakten och viltvården ske inom ett större område och därmed bli effektivare och målen blir lättare att nå då man kan samarbeta över en större yta. Ägarna till fastigheterna som ingår i området bildar en viltvårdsområdesförening med stadgar som reglerar jaktutövningen, föreningens beslutsrätt och övriga riktlinjer för verksamheten. Länsstyrelsen är dem som fastställer gränser och stadgar för området.
Ett viltvårdsområde (VVO) bildas genom majoritetsbeslut och omfattar ofta en by eller ett skifteslag. I samband med bildandet ska länsstyrelsen pröva och fastställa stadgar för viltvårdsområdesföreningen i de hänseenden som anges i 16 § lag om viltvårdsområden.
Om din fastighet ingår i viltvårdsområdet framgår av viltvårdsområdets markägarförteckning som finns hos Länsstyrelsen och viltvårdsområdesföreningen. Fastigheter kan vara uteslutna fastän de ligger inom gränserna för viltvårdsområdet ifall de bedöms sakna betydelse för verksamheten inom viltvårdsområdet. Den som äger en fastighet som ingår i ett viltvårdsområde är medlem i viltvårdsområdesföreningen och har därmed rätt till minst ett jakträttsbevis beroende på fastighetens storlek. Denne har rösträtt på årsstämman. I föreningens stadgar krävs ofta ett visst minsta arealinnehav för att tilldelas fler än ett jakträttsbevis.
En viltvårdsområdesförening får i sina stadgar uppställa krav på upplåtelse av jakträtt inom ett viltvårdsområde. Tillstånd får vägras om den som vill arrendera mark inte förfogar över ett visst minimiareal som anges i föreningens stadgar, eller om upplåtelsen annars kan anses olämplig för viltvården eller medlemmarna.
Viltvårdsområdesföreningen har hos Länsstyrelsen ansökt om att utesluta din fastighet ur viltvårdsområdet. Länsstyrelsen skickar därför en remiss till dig som fastighetsägare för att ge dig tillfälle att yttra dig över ansökan. I beslutet tar Länsstyrelsen sedan hänsyn till både viltvårdsområdesföreningens och fastighetsägarens synpunkter. Ofta ansöker föreningen om uteslutning av fastigheter som bedöms sakna jaktlig betydelse. Sådana fastigheter finns listade i ett separat dokument i viltvårdsområdets markägarförteckning.
Med ”jaktlig betydelse” menas att marken har betydelse för verksamheten inom viltvårdsområdet. Om en fastighet har jaktlig betydelse är en bedömningsfråga. Länsstyrelsen gör en samlad bedömning i varje enskilt fall. Kriterier som vägs in är bland annat storlek och markanvändning. Som riktvärde bör bebyggda fastigheter vara kring 2 ha stora för att anses ha jaktlig betydelse, obebyggda fastigheter kan även vara mindre än så om de bedöms vara viktiga för viltet och/eller jakten. Andra faktorer som tas hänsyn till är den geografiska belägenheten inom VVO och om fastigheten har avstyckats eller förändrats på något annat vis sedan bildandet av VVO. Även viltvårdsinsatser på fastigheten, praktisk lämplighet till jakt (exempelvis placering av pass) eller negativ påverkan av en eventuell uteslutning på samordningen av jakten och viltvården kan avgöra en fastighets jaktliga betydelse. ”Typiska” fastigheter som ofta bedöms sakna jaktlig betydelse är små bebyggda fritidstomter som ligger tätortsnära eller fastigheter som används för bostads- eller industriändamål.
Information om var gränserna går för länets viltvårdsområden hittar du i vår karttjänst Webb-Gis. I Webb-Gis kan du välja att förutom viltvårdsområden även visa älgförvaltningsområden, älgjaktområden och kronhjortsskötselområden.
För att ändra vilket område du vill se mer information om går du till menyn till höger på sidan, klickar på den lilla pilen vid ”Vilt och fiske”. Då kommer du se en undermeny där du kan klicka i olika alternativ för vilket område du vill ha mer information om.
Klicka här för att komma till Webb-GIS.
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Länsstyrelsen kan enligt 2 § förordning om viltvårdsområden bevilja bidrag för uppdatering av markägarförteckningar för viltvårdsområden i Dalarnas län. Bidrag kan beviljas vart tionde år efter ansökan från viltvårdsområdesföreningen, Länsstyrelsen lägger då en beställning hos Lantmäteriet.
Gör så här
- Fyll i blanketten:
Ansökningsblankett bidrag till markägarförteckning (pdf)
Pdf, 126.9 kB, öppnas i nytt fönster. - Skriv under och skicka blanketten till dalarna@lansstyrelsen.se eller:
Länsstyrelsen i Dalarnas län
Enheten för vilt
Åsgatan 38
791 84 Falun
Länsstyrelsen handlägger även ansökningar om anslutning eller uteslutning av fastigheter inom ett VVO och ansökningar om ändring av stadgar.
Vissa beslut av viltvårdsområdesföreningens stämma eller styrelse får överklagas hos Länsstyrelsen enligt 37 § lag om viltvårdsområden.
Gör så här
- Fyll i blanketten:
Ansökningsblankett an- eller uteslutning av fastigheter VVO och ändring av stadgar (pdf) Pdf, 265.3 kB, öppnas i nytt fönster. - Skriv under och skicka blanketten till dalarna@lansstyrelsen.se eller:
Länsstyrelsen i Dalarnas län
Enheten för vilt
Åsgatan 38
791 84 Falun
Foderskapande åtgärder för klövvilt
Projektet Vild & Bortskämd som drivs av bland annat Länsstyrelsen Skåne har tagit fram informationsfilmer om foderskapande åtgärder för klövvilt. Filmerna beskriver varför åtgärderna är viktiga och visar hur du kan skapa naturligt växande foder åt klövvilt i skogslandskap och jordbrukslandskap.
Vill du ha kortare filmklipp om specifika åtgärder finns dessa på projektet Vild & Bortskämds Youtubekanal Länk till annan webbplats..
Övriga arter där länsstyrelsen är inblandad i förvaltningen
Bävern är vår största gnagare och arten är viktig för sin livsmiljö. Bäverns byggande och gnagande skapar störningar i dess närområde vilket är en fördel för många arter. Bävern kan också orsaka skador på till exempel skog, vägar och järnväg.
Om bävern orsakar skada finns det en del åtgärder du kan vidta utan att det krävs tillstånd från länsstyrelsen samt en del åtgärder som kräver tillstånd från länsstyrelsen.
Jakt på bäver
Allmän jakttid
I första hand ska markägaren förhindra skador som bäver orsakar via jakt. I Dalarnas län är den allmänna jakttiden för bäver 1 oktober - 15 maj, under den här tiden får jakträttshavaren jaga själv eller låta någon annan jaga.
Rivning av bäverdammar
Perioder då tillstånd krävs
- 1 oktober– 30 april får tillstånd bara ges om det är absolut nödvändigt för att förhindra allvarliga skador. En skriftlig ansökan ska först skickas till Länsstyrelsen.
- Tillstånd krävs året runt för att riva bävers boplats.
Förordning och föreskrifter
Jaktförordningen Länk till annan webbplats. (Bestämmelser finns i 23 a och 29 §§)
Naturvårdsverkets föreskrifter (2002:18) och allmänna råd om jakt och statens vilt Länk till annan webbplats. (Bestämmelser om slagfälla finns i 23 och 24 §§ )
I Sverige har vi flera myndigheter som ansvarar för förvaltningen av vildsvin på olika nivåer. Länsstyrelsens roll är bland annat att främja samverkan mellan olika intressenter och ta fram övergripande riktlinjer.
Förvaltning av vildsvin i Dalarnas län
Det långsiktiga nationella målet är att få till stånd en livskraftig, frisk och kontrollerad population av vildsvin, anpassad till regionala och lokala förutsättningar. Då vildsvin är en art som kan orsaka svåra skador på gröda och mark innebär det att stora hänsyn måste tas till de areella näringarna i vildsvinsförvaltningen och att lokala initiativ till samarbete mellan jägare och markägare måste tas för att säkerställa en ansvarsfull förvaltning
Förvaltningsplan för klövvilt i Dalarnas län
2021 påbörjades arbetet med ändringar i förvaltningsplanen för vildsvin i Dalarnas län.
Ordinarie jakt efter vildsvin
Vildsvinsstammen regleras i huvudsak genom jakt. För den ordinarie jakten gäller följande:
- Sugga som följs av randiga eller bruna små kultingar är fredad.
- Årsungar får jagas året runt.
- Jakttiden för vuxna vildsvin är 1 april till 31 januari.
- Jakt efter vildsvin med hjälp av hund är tillåtet 1 augusti till 31 januari.
- Eftersökshund ska kunna vara på plats inom högst två timmar efter påskjutning.
- Etiken vid vildsvinsjakt är lika viktig som för annat vilt.
För att få till en bra förvaltning behövs samverkan och samförstånd mellan markägare, brukare och jägare. En tydlig framgångsfaktor är att man på lokal nivå kommer överens om målen med förvaltningen, samt hur man bäst förvaltar vildsvinen i området.En tydlig förankring hos markägare är viktig, för att till exempel få information om skador. Jägarna är de som ska verkställa planerna som tagits fram i samverkan med markägare och brukare.Mallar för arrendeavtal finns bland annat framtagna av LRF och Svenska Jägareförbundet.
Markägaren har ett huvudansvar för viltvård, jakt och skador som uppstår på dennes mark. Om mark eller jakträtt arrenderas ut är det därför viktigt att sådana frågor regleras i skriftliga arrendekontrakt och jakträttsupplåtelseavtal.
Vildsvinens hemområden är vanligtvis mycket stora, ofta över 1000 hektar. Förvaltningen bör därför ske över stora områden för att man ska lyckas minimera skador.
Är målsättningen att minska populationen bör avskjutningen inriktas på vuxna hondjur. Den vanligaste grisningsperioden (tiden då kultingarna föds) är mellan januari och april. Därför bör vuxna suggor huvudsakligen jagas under hösten (september till december). Om målsättningen är att bibehålla eller öka stammen bör minst 80 procent av den totala avskjutningen utgöras av årsungar.
Rapportera avskjutningen
För att följa upp vildsvinsstammens utveckling är det viktigt att jägare och jaktlag rapporterar in sin avskjutning i Jägareförbundets webbaserade avskjutningsportal, Viltdata.
www.viltdata.se Länk till annan webbplats.
Jakt på vildsvin på Svenska Jägareförbundets webbplats Länk till annan webbplats.
Hjälpmedel vid vildsvinsjakt
Det finns hjälpmedel som kan underlätta jakt efter vildsvin, bland annat åtling, viltkameror och belysning.
Åtling är ett sätt att underlätta jakten på vildsvin. Det är inte detsamma som utfodring. Små fodergivor, 1–2 kilo per dygn i form av till exempel majs, ärtor, vete eller korn är lämpligt. Sprid gärna med en foderspridare. Undvik stora mängder potatis eller annan rotfrukt.
Du får inte utfodra vildsvin med animaliska biprodukter (döda djur, slaktavfall, fiskrens), matavfall, livsmedel (bröd) eller sötsaker.
I jordbrukslandskapet bör åtlar inte användas för jakt under odlingssäsong. Under denna period ska jakten koncentreras till skadebegärlig gröda. Åtlarna kan då användas som avledningsplats om de inte ligger i direkt anslutning till åkrar.
För att minska risken för lockande av vildsvin bör utfordrings- eller åtelplatser vara placerade minst 400 meter från fastighets- eller jaktmarksgräns, om inte annat avtalats i samverkan. För att undvika risken för skador och begränsa olyckor bör avståndet vara minst 1 000 meter från trafikerade vägar, känsliga grödor eller anläggningar.
Viltkameror är en typ av kamera som automatiskt tar bilder eller filmer efter att den har registrerat en rörelse, exempelvis då ett djur går förbi kameran. Som privatperson behöver du inte söka tillstånd för att använda en viltkamera på din mark. Du behöver däremot se till att det finns en skylt eller information om att det finns en kamera i området och kontaktuppgifter till dig.
Viltkamera för privat användning på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Sedan våren 2019 behöver du inte längre söka tillstånd för rörlig belysning vid jakt efter vildsvin. Elektronisk bildförstärkare, elektronisk bildomvandlare, värmekamera eller rörlig belysning får användas i nära anslutning till jaktvapnet vid jakt efter vildsvin. Termiska sikten får dock endast användas vid jakt i öppen terräng eller vid åtelplatser.
Trikiner
Trikiner är en form av små rundmaskar som kan infektera köttätande djur, till exempel björn och vildsvin. De kan även överföras till människor, vilket är ovanligt men leder till allvarliga symptom när det händer. Trikiner sprids genom att kött från infekterade djur förtärs av antingen andra djur eller människor. Det enklaste sättet att skydda sig från att bli smittad är att se till att väl tillaga kött från djur som kan vara infekterade, då dör de larver som finns inkapslade i muskelvävnaden. Rekommendationen är 60–65 grader i ugn och 70 grader på grill.
Trikiner förekommer inom den svenska vildsvinsstammen, men är i dagsläget ovanliga. Det kött som finns för försäljning har alltid testats för trikiner, men även de djur som går direkt till det egna hushållet rekommenderas att genomföra testet för.
Sedan den 1 juli 2021 subventioneras trikinanalyser av vildsvin som ska konsumeras av privathushåll. Följ länken för att lära dig mer.
Afrikansk svinpest
Afrikansk svinpest (ASF) är en smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar tamsvin och vildsvin, den har ännu inte påvisats i Sverige. I Europa finns ASF numera hos vildsvin i östra Europa, bland annat i Baltikum och Polen, punktutbrott har också skett i Tjeckien och Belgien. Viruset sprids med sjuka djur, ofta vildsvin. Smittspridning kan också ske via personer, redskap, transportbilar mm. Viruset är mycket motståndskraftigt och kan överleva flera år i miljön, i kylt eller fryst kött från infekterade djur, och i många charkvaror.
Smittsäkerhet vid jakt
Jagar du utomlands i ASF-smittade länder eller tar emot jaktgäster från dessa länder ska du tänka på att kläder och utrustning måste rengöras inför inresa till Sverige. Du bör inte heller besöka tamgrisbesättningar eller dina åtel- eller foderplatser inom 48 timmar efter inresa. Vildsvinskött och obehandlade troféer från smittade länder bör inte tas med till Sverige då de utgör en betydande smittorisk. Tänk också på att matprodukter från dessa länder kan innehålla smitta och att matrester inte får hamna ute i markerna.
Rapportera självdöda vildsvin till SVA
Om vi får in smittan i Sverige sker det troligen som ett punktutbrott hos vildsvin. En tidig upptäckt av sjukdomen är då avgörande för en framgångsrik bekämpning och du kan hjälpa till genom att rapportera självdöda vildsvin till SVA. Då kan SVA ta in prover från vildsvinet för undersökning avseende afrikansk svinpest.
Rapportera till SVA på telefon, e-post eller via formulär.
Övervakning av afrikansk svinpest på SVAs webbplats Länk till annan webbplats.
Afrikans svinpest på Gård & djurhälsans webbplats Länk till annan webbplats.