Säkra dina beten mot vargangrepp
Även om det inte är möjligt att sätta upp så kallade rovdjursavvisande stängsel runt alla sina beten finns det saker man kan göra för att försvåra ordentligt för en varg att ta sig in. På den här sidan har vi samlat de bästa råden från Länsstyrelsens besiktningspersoner.
Varje år möter Länsstyrelsens besiktningspersoner djurägare vars djur har drabbats av rovdjursangrepp. Det är ofta ett emotionellt första möte, och senare en fortsatt dialog kring vilka åtgärder som kan vidtas, för att de överlevande djuren ska kunna vara säkra under resten av betessäsongen.
Genom åren har vi samlat mycket kunskap om stängsel och vilka svagheter i stängslingen som varg kan utnyttja, både när det har inträffat angrepp och genom vår verksamhet med besiktning av stängsel.
För att kunna dela den kunskapen med fler har vi samlat de viktigaste råden här. Informationen är avstämd med Fåravelsförbundet.

Råd för att hålla rovdjuren utanför stängslet
- Se till att ha omslutande stängsel
Ett bra konventionellt stängsel kan förhindra rovdjursangrepp även om det inte uppfyller kraven för rovdjursavvisande. Ett bra stängsel är helt omslutande runt djuren. Naturliga avgränsningar som vatten, klippbranter eller granplanteringar är inte ett skydd mot rovdjursangrepp.
Gränsar hagen mot vatten, som stora diken, åar, sjöar eller mossar, är det viktigt att stängsla även utmed denna gräns, eftersom rovdjuren inte hindras av vatten. En lösning är att stängsla provisoriskt mot vatten med elnät som förstärks med lapptyg eller ljud- och ljusskrämmor. Behöver djuren beta ned till vattnet, kan man göra tillfälliga lösningar med flyttbara, flytande stängsel. Detta går att söka bidrag för hos Länsstyrelsen.
Att stängsla bort vatten kan ofta upplevas som komplicerat för en djurägare, men det är det effektivaste sättet att öka säkerheten mot rovdjursangrepp. Varje djurägare måste utifrån sin egen situation bedöma vilka åtgärder som är möjliga att genomföra.
- Se över spänningen
Genom att kontinuerligt se över spänningen i elstängslen, går det tidigt att upptäcka om den är för låg på grund av exempelvis nedfallna grenar. Kontrollera jordningen så att den är tillräcklig även vid belastning, exempelvis gräspåväxt, och vid torka. Spänning uppmätt på ett jordspett får aldrig överstiga 300 volt, då behöver du vidta åtgärder. Att slå ner några extra jordspett kan vara en enkel åtgärd för att öka spänningen i ett elstängsel.
- Underhåll är en färskvara – se över hela stängslet flera gånger per säsong
Även ett välbyggt stängsel behöver skötas över tid för att fungera som det är tänkt. Vegetation som växer upp mot el-trådarna leder bort ström och försämrar stängslets effekt. Nedfallna grenar, lösa isolatorer och trådar som tappat spänningen kan skapa svaga punkter som inte alltid syns vid en snabb kontroll.
Regelbunden röjning längs stängsellinjen och kontroll av spänningen är därför några av de mest effektiva åtgärder en djurägare kan göra för att skydda sina djur mot rovdjursangrepp. Kontrollera att grindar och hörn är lika väl säkrade som resten av stängslet.
Även ett välspänt nätstängsel kan tappa spänningen över tid av olika orsaker och behöver underhållas. Exempelvis kan vildsvin skapa hål i eller under ett nätstängsel, så det behövs kontinuerlig översyn även här.
- Undvik diken, svackor och täta kryphål
Vår erfarenhet är att rovdjur sällan hoppar över ett stängsel utan oftast kryper under stängslet. Att täta alla kryphål och svackor hjälper till att förhindra detta. Finns det lågpunkter där marken sjunkit undan?
Bäckövergångar och diken brukar vara svåra att täta mot marken, men åtgärden är viktig. När ett stängsel går över ett dike kan det vara svårt att få den nedersta tråden eller nätet nära marken. Genom att komplettera med ett järngaller i diket kan du i stället låta stängslet gå rakt över diket.
Se till att ha den nedersta eltråden maximalt 30 centimeter från marken, eftersom vargen annars kan krypa in i hagen. På ojämn mark kan det behövas extra stolpar eller kompletterande trådar för att undvika större glipor. Det är ofta just i svackor, vid diken eller där marken förändrats över tid som gliporna uppstår och vargen lätt kan ta sig in.
- Se över hela stängsellinjen
Sök aktivt efter den svagaste punkten på stängslet och förbättra där det går.
Det vanligaste är att hagen är öppet mot vatten, brant bergssida eller annan miljö där fåren eller getterna inte går ut. Försök, om det är rimligt, att komplettera med förslagsvis lapptyg, flyttbart stängsel eller kanske en nattfålla.
- Ordna en störning
Någon form av störning vid hagen kan vara effektivt. Enklaste formen är en batteridriven radio som står på, främst under natten. Det finns även olika lampor som du kan sätta på stängsel, men även mer avancerade skrämmor med både ljud och ljus.
Plastband, tejp eller liknande kan sättas på befintligt stängsel så att det fladdrar. Ju tätare desto bättre. Detta är endast effektivt mot varg.
Rådgivning kring stängsling och genomgång av dina stängsel
Länsstyrelsen i Västra Götalands län erbjuder, i mån av medel, kostnadsfri rådgivning för dig som önskar ett konstruktivt samtal med erfaren besiktningsperson kring dina stängsel. Då kommer vi till dig och tittar på just dina befintliga stängsel och går tillsammans med dig igenom vilka möjligheter som finns att förbättra skyddet för dina djur. Ett stängsel är ju aldrig bättre än sin svagaste punkt.
Olika länsstyrelser arbetar olika med förebyggande rådgivning till djurägare. Kontakta din länsstyrelse och fråga vad de kan erbjuda.
Bidrag till rovdjursavvisande stängsel, RAS
Länsstyrelsen beviljar bidrag till rovdjursavvisande stängsel men det är Viltskadecenter som sätter kriterierna för hur stängslet måste vara utformat för att det ska bedömas som rovdjursavvisande. Det är också Viltskadecenter som beslutar om bidragets storlek.
I första hand beviljar Länsstyrelsen bidrag till RAS för får- eller getbesättningar eftersom det är just får och get som oftast angrips av rovdjur.
Du kan läsa mer om kriterierna för hur ett rovdjursavvsande stängsel ska vara utformat samt hur stort bidraget är per meter hos Viltskadecenter.
SLU Viltskadecenter (VSC), Sveriges lantbruksuniversitet Länk till annan webbplats.
För 2026 är bidraget 60 kronor per meter. Syftet är att bidraget ska kunna täcka mellanskillnaden mellan ett vanligt stängsel och ett rovdjursavvisande stängsel.