Aktuella vädervarningar i Västerbottens länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Mål, strategi och prioritering för arbetet med förorenade områden

Nationella och regionala mål styr tillsammans med förutsättningarna för det förorenade området vilka strategier och prioriteringar som tillämpas. Här finns även länets prioriteringslista över områden.

Nationella miljömål

Arbetet med förorenade områden bidrar till att uppfylla flera olika nationella miljömål. Enligt miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

Målet inom miljöarbetet i Sverige är att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Som ett riktmärke finns 16 nationella miljökvalitetsmål. Ett av dessa är Giftfri miljö som innebär att förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället inte ska hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

För varje miljökvalitetsmål finns ett antal preciseringar beslutade som syftar till att utgöra kriterier för att bedöma möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Preciseringen för förorenade områden är att de är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

Agenda 2030 och de globala målen är ett samlat grepp för att skapa ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet och utveckling världen över. Agendan är antagen av FN:s medlemsländer. Länsstyrelsen ska bidra till länets genomförande av Agenda 2030 och långsiktigt arbeta för att målen nås.

Tabellen anger de mål som särskilt berör förorenade områden.

Mål

Delmål


God hälsa och välbefinnande

3.9

Minska antalet sjukdoms- och dödsfall till följd av skadliga kemikalier och föroreningar. Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark

Rent vatten och sanitet för alla

6.3

Förbättra vattenkvalitet och avloppsrening samt öka återanvändning. Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt

Bekämpa klimatförändringarna

13.1

Stärk motståndskraften mot och anpassningsförmågan till klimatrelaterade katastrofer. Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder.

Hav och marina resurser

14.1

Minska föroreningarna i haven. Till 2025 förebygga och minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.

Regleringsbrevet är regeringens beslut om vad länsstyrelserna eller en enskild Länsstyrelse ska göra under året. Förutom Länsstyrelsens regleringsbrev kan regeringen peka ut inriktning och uppdrag till andra myndigheter som indirekt medför ett uppdrag för länsstyrelsen. Tabellen listar nu aktuella regleringsbrev.

År

Regleringsbrev

Punkt

Innehåll

2023

Naturvårdsverket

Förorenade sediment

Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har arbetat med förorenade sediment, särskilt vad gäller samverkan samt hur myndigheten tillsammans med HAV, SGI, SGU och länsstyrelserna har arbetat för att stärka arbetet med bättre kunskap och hantering av förorenade sediment. Naturvårdsverket ska inhämta underlag från ovan myndigheter och avseende länsstyrelsen särskilt angående inventering av förorenade sediment. Av regleringsbrevet framgår att medel enligt sakanslaget 1:4, anslagspunkt 6 även får användas för fortsatt arbete med förorenade sediment, särskilt inventering.

2023

Länsstyrelsernas

Punkt 6

Länsstyrelsen ska redovisa hur de har arbetat med inventering och kartläggning av områden som förorenats av högfluorerade ämnen så kallade PFAS, och hur arbetet har bidragit till en bättre kunskap om källor till utsläpp samt till att rätt åtgärder kan vidtas för att minska spridningen av PFAS.

2023

Naturvårdsverket

 

Av Naturvårdsverkets regleringsbrev framgår att medel enligt sakanslaget 1:4, anslagspunkt 6 får användas för att stärka arbetet med övervakning, inventering och kartläggning av områden som förorenats av PFAS.

Nationella tillsynsmål

Naturvårdsverkets övergripande nationella mål för Länsstyrelsens operativa tillsyn och tillsynsvägledning:

  • Länsstyrelsen ska genom tillsynen bidra till att ansvaret för prioriterade föroreningsskador utreds och att föroreningsskador med ansvarig part avhjälps i enlighet med gällande delmål för giftfri miljö.

Länsstyrelsen ska erbjuda tillsynsvägledning till kommunerna i den utsträckning och omfattning att dessa ges förutsättningar för att kunna bedriva tillsyn avseende föroreningsskador

Länsstyrelsernas nationella tillsynsvägledningsgrupp för förorenade områden har formulerat ett gemensamt tillsynsuppdrag för länsstyrelserna som lyder:

”Tillsammans ser vi till att förorenarna åtgärdar sina föroreningsskador på rätt sätt och med minsta möjliga resurstillgång”.

Regionala mål

Västerbottens län har inga regionala miljömål, utan följer de nationella miljökvalitetsmålen med preciseringar och etappmål.

Länsstyrelsens tillsynsmål

Tillsynen ska bedrivas så att verksamheter i drift aktivt och kontinuerligt arbetar med utredning och/eller återställande av föroreningsskador innan nedläggning. I enlighet med det nationella målet ska år 2050 områden med stor eller mycket stor risk vara åtgärdade.

Förslaget är utformat enligt följande:

  • Minst 25 procent av områdena med mycket stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2030.
  • Minst 15 procent av områdena med stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2030.

Som övergripande mål gäller att år 2050 ska alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön vara åtgärdade. Vidare anges att som förutsättning för att uppnå etappmålet ska samlad, tydlig och kvalitetssäkrad digital information om förorenade områden finnas allmänt tillgänglig. Förorenade områden undersöks och utreds även i sådan omfattning att takten i åtgärdsarbetet kan hållas.

Strategi och prioriteringar

Arbetet med förorenade områden är omfattande och resurskrävande. Vi behöver därför använda rätt strategier och prioritera att arbeta med rätt förorenade områden.

Den övergripande strategin för efterbehandlingsarbetet grundar sig dels i det regleringsbrev som regeringen skickar ut varje år, dels i den Nationella planen för efterbehandling som Naturvårdsverket tar fram.

Nationell plan för avhjälpande av föroreningsskador, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Förorenade områden, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

I Västerbottens län finns det cirka 2 800 potentiellt förorenade potentiellt eller konstaterat förorenade områden registrerade i Länsstyrelsernas databas EBH-stödet. 860 av dessa har inventerats och tilldelats en riskklass på en fyrgradig skala (1–4) enligt Naturvårdsverkets ”Metodik för inventering av förorenade områden”.

Nationell tillsynsstrategi

En nationell strategi för tillsyn enligt miljöbalken har tagits fram i samverkan mellan Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten med flera vägledande myndigheter inom miljöbalkens område. Strategin gäller i treårsperioder och nu gällande strategi avser perioden 2022–2025.

Genom tillsyn av prioriterade förorenade områden ska antalet pågående undersökningar och åtgärder ha ökat den 31 december 2025 i jämförelse med den 1 januari 2022.

Nationell strategi för tillsyn enligt miljöbalken, fokusområde Förorenade områden, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Tillsyn

En handlingsplan för Länsstyrelsernas tillsyn av förorenade områden har beslutats under 2023 och avser perioden 2023-2030. I planen har följande tillsynsstrategi formulerats:

”Länsstyrelsens arbete med förorenade områden ska ske på ett långsiktigt och hållbart sätt så att dessa områden inte utgör någon oacceptabel risk för nuvarande eller kommande generationers hälsa och miljön. Detta sker genom att Länsstyrelsen i sin tillsyn beaktar risker för människors hälsa och miljö ur ett kort och långt tidsperspektiv och principen om att förorenaren betalar ska genomsyra allt tillsynsarbete.”

Prioriteringsgrunder i Västerbottens län

Följande prioriteringsgrunder styr Länsstyrelsen Västerbottens tillsynsarbete med förorenade områden:

  • Prioritering utifrån riskklass: Inom förorenade områden prioriterar vi tillsynen främst utifrån riskklass. Objekt i riskklass 1 och 2 samt vissa ej riskklassade objekt i BKL 1–2 är prioriterade.
  • Särskilt prioriterade branscher: Objekt inom branschen gruv- och utvinningsavfallsindustri, sågverksindustri och massaindustri prioriteras högt.

Branscherna ovan är ofta av större omfattning med hög föroreningsnivå och/eller en komplex föroreningsproblematik. Många av de prioriterade branscherna ingår även i prioritering utifrån riskklass, men i de fall där objekt har samma riskklass ska branschen styra.

  • Påverkan på miljökvalitetsnorm i vatten: Objekt i anslutning till vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god status bedöms vara prioriterade.

Arbetssätt

Arbetet med förorenade områden sker systematiskt och omfattar huvudsakligen följande steg:

  1. Identifiering och registrering i den nationella databasen hos länsstyrelserna, EBH-stödet.
  2. Inventering enligt metodiken för inventering av förorenade områden, MIFO-metodiken och en platsspecifik riskklassning. Klassningen görs utifrån vilken risk området kan utgöra för människors hälsa och/eller miljö. Riskklass 1 och 2 innebär mycket stor respektive stor risk och riskklass 3 och 4 innebär måttlig respektive liten risk. Områden med hög riskklass (1 och 2) bör undersökas mer noggrant genom undersökningar och utredningar.
  3. Undersökningar och utredningar görs på de områden som prioriterats efter riskklassningen Därefter avgörs om området behöver undersökas vidare eller om efterbehandlingsåtgärder behövs och i vilken omfattning. Provtagning kan behöva ske i jord, grundvatten, ytvatten, sediment, inomhusluft, byggnadsmaterial mm. Resultatet från analyserna, tillsammans med annan information om området, används sedan för att bedöma föroreningssituationen på platsen. Allt sammanställs i en rapport, där man också redovisar vilka risker som är förknippade med föroreningarna på området.
  4. Åtgärder. Det finns många olika åtgärder att ta till för att efterbehandla ett förorenat område. Vanligast är med åtgärder som tar bort föroreningskällan t ex. schaktning men åtgärder kan även vara administrativa som att tex. sätta upp stängsel eller skylt. Vilken åtgärd som är lämpligast bedöms från fall till fall och valet av åtgärd är beroende av vilken typ av förorening det rör sig om. Det kan ta lång tid från det att ett förorenat område upptäcks till att platsen blir sanerad.

Prioriteringslista

Länsstyrelsen presenterar varje år en lista över de mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har föroreningar redan hittats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har skapat föroreningar.

Listan är ett prioriteringsredskap för oss som kan förändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest förorenade områden. Förändringar i listan kan ske på grund av ändrad markanvändning, undersökningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gör att länsstyrelsen bedömer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan.

De första tio objekten är rangordnade, övriga presenteras utan inbördes ordning

Objektets namn enligt EBH-stödet

Kommun

Bransch

1. Rönnskärsverken

Skellefteå

Sekundära metallverk

2. Blaikengruvan

Sorsele

Gruva och upplag, sulfidmalm

3. Norrbyskär

Umeå

Sågverk med doppning

4. Maurlidengruvan

Norsjö

Gruva och upplag, sulfidmalm

5.Hornträsket-sediment

Lycksele

Sediment BKL 1

6. Rävlidmyrgruvan

Lycksele

Gruva och upplag, sulfidmalm

7. Bolidens anrikningsverk (anrikningsverk, Hötjärnsmagasinet, Gillervattnets sandmagasin)

Skellefteå

Gruva och upplag, sulfidmalm

8.Kristinebergsgruvan

Lycksele

Gruva och upplag, sulfidmalm

9. Svartlidengruvan

Lycksele

Gruva och upplag, sulfidmalm

10. Örviken, tidigare massafabrik och sågverk

Skellefteå

Massa och pappersindustri

Kuusakoski (Arvamet, Umeå Metallaffär, Arv Anders)

Umeå

Anläggning för farligt avfall

Masonite AB

Nordmaling

Fiberskivetillverkning

Swedavia-Umeå flygplats

Umeå

Flygplats

Rutselgruvan

Norsjö

Gruva och upplag, sulfidmalm

Bjurforsgruvan

Norsjö

Gruva och upplag, sulfidmalm

Granlidengruvan

Norsjö

Gruva och upplag, sulfidmalm

Uddengruvan

Norsjö

Gruva och upplag, sulfidmalm

Holmtjärnsgruvan

Norsjö

Gruva och upplag, sulfidmalm

Kedträskgruvan

Norsjö

Gruva och upplag, sulfidmalm

Adakgruvan

Malå

Gruva och upplag, sulfidmalm

Rakkejaurgruvan

Malå

Gruva och upplag, sulfidmalm

Näslidengruvan

Malå

Gruva och upplag, sulfidmalm

Storliden

Malå

Gruva och upplag, sulfidmalm

Svartträskgruvan

Storuman

Gruva och upplag, sulfidmalm

Stekenjokksgruvan

Vilhelmina

Gruva och upplag, sulfidmalm

Hornträskgruvan

Lycksele

Gruva och upplag, sulfidmalm

Kankbergsgruvan

Skellefteå

Gruva och upplag, sulfidmalm

Gillervattnet

Skellefteå

Gruva och upplag, sulfidmalm

Renströmsgruvan/Kommunal deponix

Skellefteå

Gruva och upplag, sulfidmalm

Tippen Boliden

Skellefteå

Gruva och upplag, sulfidmalm

Långdalsgruvan

Skellefteå

Gruva och upplag, sulfidmalm

Sävenäs Järnbruk

Skellefteå

Järn-, stål- och manufaktur

Obbola fiberbank

Umeå

Massa och pappersindustri

Bure Träsliperi

Skellefteå

Massa och pappersindustri

SCA Timber AB (Holmsunds sågverk)

Umeå

Sågverk med doppning

Lövsele såg

Skellefteå

Träimpregnering

Patholmsviken

Umeå

Träimpregnering

Träbiten AB

Robertsfors

Träimpregnering

Före detta båtslip Stuguskär, Norrbyskär

Umeå

Varv med halogenerade lösningsmedel/giftiga båtbottenfärger

Kolkajen, Skelleftehamns kol AB

Skellefteå

Verkstadsindustri - utan halogenerade lösningsmedel

Skellefteå flygplats

Skellefteå

Flygplats

 

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Helene Hellmark Knutsson

Besöksadress

Storgatan 71 B

Postadress

901 86 Umeå

Organisationsnummer

202100-2460

Följ oss