Pågående och kommande arbete med förorenade områden
Information om vad som pågår just nu i arbetet med förorenade områden och vad som planeras för de kommande åren.
Pågående arbete
Länsstyrelsen samordnar, prioriterar och följer upp hela länets arbete med förorenade områden. Vi bedriver egen tillsyn och vägleder kommunerna i deras tillsyn. Länsstyrelsen arbetar även med att förmedla statligt bidrag och stöd till utredning och åtgärder av förorenade områden där det inte finns någon ansvarig att nå. Vi har också en viktig roll i den fysiska planeringen för att bevaka att föroreningsfrågan är tillräckligt utredd innan planerna antas. I tillståndsprövningar av miljöfarliga verksamheter verkar vi för att motverka uppkomst av förorenade områden samt yttrar oss i frågor som handlar om efterbehandling och återställande.
Arbetet med förorenade områden sker på flera nivåer bland annat genom inventering, undersökningar och utredningar och åtgärder. I det tillsynsarbete som genomförs inom förorenade områden är fokus på att fortsätta arbetet med att utreda ansvar för de förorenade områdena samt bedriva operativ tillsyn på både avslutade och pågående objekt där länsstyrelsen har tillsynsansvar. För efterbehandlingsobjekt där det saknas ansvarig (helt eller delvis) för att bekosta undersökningar och åtgärder, kan utredningar och åtgärder genomföras genom en ansökan om statliga medel från Naturvårdsverket.
Under 2025 har Länsstyrelsen Västerbotten fått medel från Naturvårdsverket för undersökningar och utredningar. Nedan listas de utredningar som pågår.
- Rundviks tvätt i Nordmaling – Kompletteras med utredning motsvarade fas 2 i MIFO, Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden, vilket innebär en översiktlig undersökning som inkluderar provtagning i syfte att bekräfta eller ändra riskklassning.
- Wiklunds trä i Skellefteå – Kompletteras med utredning motsvarade fas 2 i MIFO, Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden, vilket innebär en översiktlig undersökning som inkluderar provtagning i syfte att bekräfta eller ändra riskklassning.
- Träbiten i Robertsfors, träimpregnering – utredning motsvarande komplettering av huvudstudie
- Hilding Carlssons mekaniska verkstad (före detta) i Umeå – utredning motsvarande förstudie
Länsstyrelsen Västerbotten vidareförmedlar medel från Naturvårdsverket för åtgärder där det helt eller delvis saknas ansvarig för att bekosta åtgärden. Nedan listas de åtgärder som pågår under 2025.
- Blaikengruvan: Blaikengruvan ligger i Sorsele kommun och var en dagbrottsgruva där det bröts guld, zink och blymalm sedan 2006. Efter bara ett års drift gick dock verksamheten i konkurs. Ett annat bolag tog över verksamheten men kom aldrig i gång med malmbrytningen, och gick även det i konkurs 2012. Under 2019 kunde efterbehandlingsåtgärder med statligt bidrag påbörjas med Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) som huvudman. Under 2025 har arbete med utläggning av tät- och skyddsskikt för det stora gråbergsupplaget pågått, en entreprenad som förväntas kunna avslutas under de närmsta åren. Behovet av vattenrening från gruvområdet kommer dock kvarstå under lång tid framöver.
Blaikengruvan, Sveriges Geologiska Undersökning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Svärtträskgruvan: Svartträskgruvan ligger i Storumans kommun och efterbehandling av gruvans dagbrott har genomförts med statliga medel där Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) är huvudman. Dagbrotten är sluttäckta, men övervakning av täckningens effekt pågår alltjämt då det fortfarande förekommer spridning av lakvatten med förhöjda metallhalter från området. Förorenat vatten hanteras i en vattenreningsanläggning. Under kommande år kommer uppföljning av åtgärdernas funktion och mindre kompletterande åtgärder genomföras.
Svärtträskgruvan, Sveriges Geologiska Undersökning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Norrbyskär före detta sågverk: Norrbyskärs före detta sågverk i Umeå kommun var i drift 1895 – 1952, på sin tid ett av norra Europas största sågverk. Man använde dock preparat på virket för att undvika påväxt av svamp, preparat som innehöll dioxiner som förorenade marken på framför allt sågverksområdet och brädgården. Eftersom det inte längre fanns något ansvarigt bolag att ställa krav på att ta bort föroreningen, genomfördes under 2022 – 2024 statligt finansierade efterbehandlingsåtgärder på Norrbyskär. Man schaktade bort förorenad jord och täckte stora delar av brädgården. Ett nytt erosionsskydd byggdes också för att undvika att områden med förorenade jordmassor på sikt ska spridas vidare. Under 2025 har uppföljning och kontroll av åtgärderna genomförts, och projektet slutrapporteras till Naturvårdsverket.
Avslutad sanering av Norrbyskär, Umeå kommun Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Bure träsliperi: Träsliperiet har under åren 1948 – 1963 impregnerat pappersmassa med kvicksilverpreparat. Föroreningar finns kvar i de sedimentationsbassänger där avloppsvattnet från sliperiet samlades upp. Under 2024 och 2025 pågår åtgärdsförberedande undersökningar för att utreda om det är möjligt att täcka förorenade ytor och anlägga ett nytt erosionsskydd runt området.
Länsstyrelsen arbetar i första hand med att undersöka, utreda och åtgärda de mest prioriterade förorenade områdena i länet. De mest prioriterade objekten i länet redovisas i en prioriteringslista. Prioriteringslistan omfattar länets samtliga objekt inom riskklass 1 och en del av länets riskklass 2 objekt. Många av länets mest prioriterade objekt har kopplingar till gruvindustrin – sulfidmalmsgruvor, sandmagasin, anrikningsverk och Rönnskärsverken (smältverk) återfinns bland länets 10 mest prioriterade områden.
Här presenteras länets 10 mest prioriterade områden:
- Rönnskärsverken är ett kopparsmältverk i Skellefteå som varit i drift sedan 1930. Under verksamhetstiden har omgivande sediment, mark och ytvatten förorenats av framför allt metaller från industrins rökgaser och vattenutsläpp. Angränsande markområden har undersökts och rekommendationer för närboende och personer som vistas i området har tagits fram. Utredningar av påverkan på omgivningen görs kontinuerligt inom verksamhetens egenkontroll där man analyserar fisk, sediment, vegetabilier med mera. Det har även genomförts fördjupade riskbedömningar av föroreningar i mark i närområdet kring Rönnskärsverken, där den senaste utredningen kommer utvärderas under slutet av 2025.
- Blaikengruvan ligger i Sorsele kommun och var en dagbrottsgruva där det bröts guld, zink och blymalm sedan 2006. Efter bara ett års drift gick dock verksamheten i konkurs. Ett annat bolag tog över verksamheten men kom aldrig i gång med malmbrytningen, och gick även det i konkurs 2012. Under 2019 kunde efterbehandlingsåtgärder med statligt bidrag påbörjas med Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) som huvudman. Under 2025 har arbete med utläggning av tät- och skyddsskikt för det stora gråbergsupplaget pågått, en entreprenad som förväntas kunna avslutas under de närmsta åren. Behovet av vattenrening från gruvområdet kommer dock kvarstå under lång tid framöver.
- Norrbyskärs före detta sågverk i Umeå kommun var i drift 1895 – 1952, på sin tid ett av norra Europas största sågverk. Man använde dock preparat på virket för att undvika påväxt av svamp, preparat som innehöll dioxiner som förorenade marken på framför allt sågverksområdet och brädgården. Eftersom det inte längre fanns något ansvarigt bolag att ställa krav på att ta bort föroreningen, genomfördes under 2022 – 2024 statligt finansierade efterbehandlingsåtgärder på Norrbyskär. Man schaktade bort förorenad jord och täckte stora delar av brädgården. Ett nytt erosionsskydd byggdes även för att undvika att områden med förorenade jordmassor på sikt ska spridas vidare. Under 2025 har uppföljning och kontroll av åtgärderna genomförts, och projektet slutrapporteras till Naturvårdsverket.
- Maurlidengruvan är en dagbrottsgruva som ligger i Skelleftefältet inom Norsjö kommun. Verksamheten i gruvan påbörjades 2010 och driften har nu lagts ned. I gruvan har det brutits komplexmalm som innehåller zink, koppar, guld och silver. Inom verksamhetsområdet finns en gråbergsdeponi som lakar ut stora mängder metaller och för att skydda omgivande vattendrag så samlas vatten upp och leds till rening. Efterbehandlingen av dagbrottet Maurliden Östra pausades på grund av att åtgärderna inte gav önskat resultat. Tillstånd för efterbehandlingsåtgärder meddelades 2025, bland annat paste-utfyllnad och sluttäckning av dagbrott och åtgärder har påbörjat.
- Hornträskets sedimentområden utanför Rävlidmyrgruvan och Hornträskgruvan har visat sig utgöra en betydande källa till metaller, främst zink, i Hornträsket. Under 2023 placerades sedimentfällor ut i Hornträsket. Pågående diskussion om behov av kompletterande undersökningar och eventuellt åtgärdsbehov pågår.
- Bolidens anrikningsverk inklusive Hötjärnsmagasinet och Gillervattnets verksamhet i Boliden startade 1926 med gruvbrytning i dagbrottet. Inledningsvis anrikades malmen på Rönnskär men 1953 byggdes anrikningsverket i Boliden och Gillervattenmagasinet togs i bruk. Gruvbrytningen upphörde 1967. Idag omfattar verksamheten ett anrikningsverk, ett utbrutet dagbrott, lakverk, samt två sandmagasin, Hötjärnsmagasinet och Gillervattnetmagasinet. Öster om gruvan ligger upplaget ”Tippen” som består av avbaningsmassor och gråberg som producerades i Bolidengruvan. Tippen har undersökts inför framtagande av åtgärdsutredning. Det pågår även efterbehandling av dagbrottet på industriområdet och det gamla sandmagasinet Gillervattnet.
- Kristinebergsgruvan ligger i Lycksele kommun och är en underjordsgruva där det pågår brytning av komplexmalmer innehållande zink, koppar, guld, silver och bly. Verksamheten har pågått sedan 1940. Inom verksamhetsområdet finns ett antal magasin och dammar som bland annat innehåller anrikningssand från det anrikningsverk som tidigare fanns, numera transporteras malmen bort för anrikning. Vattnet från underjordsgruvan och från magasinen ovan jord leds till vattenrening och slutligen leds renat vatten till Vormbäcken. Bolaget arbetar successivt med efterbehandling inom området.
- Svartlidengruvan ligger i Lycksele kommun och är en guldgruva med dagbrott och anrikningsverk. Ingen brytning pågår längre i dagbrottet, i stället mottas och hanteras extern malm i anrikningsverket. Inom verksamhetsområdet finns förutom dagbrott och anrikningsverk även ett gråbergsupplag (deponering avslutades 2013), ett sandmagasin samt en vattenreningsanläggning. Vatten från gråbergsdeponi, dagbrott och sandmagasin renas innan det släpps ut till en närliggande recipient. I september 2024 kom en deldom från Mark- och miljödomstolen som preciserade vilka utredningar som ska göras inför återställande och efterbehandling av gruvområdet. Efterbehandling kommer att ske successivt av de delområden som är möjliga att efterbehandla. Efterbehandling av delar av gråbergsupplaget och sandmagasinet väntas utföras mellan 2025 och 2027.
- Örvikens massafabrik var en sulfitmassafabrik som drevs under åren 1906–1947 i Skellefteå kommun. Verksamheten har gett upphov till föroreningar i form av kisaska med högt metallinnehåll. Statligt finansierade utredningar har pågått under flera år. Under 2024 – 2025 pågår arbetet med åtgärdsförberedelser på området.
- Rakkejaurgruvan ligger i Malå kommun, provbrytning och provanrikning påbörjades under 1960-talet, men malmen har varit för svåranrikad för att lönsam brytning skall gå att uppnå. Efterbehandling och kompletterande efterbehandlingsåtgärder har vidtagits flera omgångar för Rakkejaurgruvan. Området har bland annat täckts med rötslam och såtts igen. Det är fortsatt höga halter arsenik och zink i grundvattnet. En ökande trend kan ses i ett av grundvattenrören med en synbar påverkan på vegetationen. PFAS har 2024 påträffats i samtliga grundvattenrör vilket troligen främst beror på rötslammet.
Inventering av PFAS-förorenade områden
Länsstyrelsen arbetar med att inventera och riskklassa verksamheter i länet som kan ha orsakat PFAS-föroreningar. Vi har också en vägledande roll för kommunerna som har tillsynsansvaret för många objekt. Inventering följer Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden (MIFO) och leder till en riskklass 1 till 4 där riskklass 1 innebär mycket stor risk och riskklass 4 innebär liten risk. Prioriterat för PFAS är till exempel flygplatser, brandövningsplatser och brandstationer, även om PFAS kan ha hanterats inom en mängd andra branscher.
Under 2024 och 2025 har 33 platser i Västerbotten undersökt med statliga medel för verifierande PFAS-provtagning. Under 2026 kommer ytterligare 20 platser att undersökas. Provtagningen görs i olika typer av branscher för att öka kunskaperna om vilka områden som behöver prioriteras vid tillsyn av PFAS.
Regeringen har gett Naturvårdsverket tillsammans med Sveriges geologiska undersökning, Sveriges geotekniska institut, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna uppdraget att förbättra kunskapen om förorenade sediment i sjöar, vattendrag och kustområden.
Sedimentprovtagningen är nu avslutad. Länsstyrelsen genomförde10 provtagningar under 2024 och 10 provtagningar under 2025. Proverna ska nu analyseras innan eventuella utredningar eller åtgärder planeras.
Vi inventerade både Länsstyrelsens och kommunernas tillsynsobjekt enligt Naturvårdsverkets metod.
Länsstyrelsen har som mål att genomföra en effektiv och informativ tillsynsvägledning för länets kommuner, samt att löpande uppdatera och kvalitetssäkra EBH-stödet som utgör ett underlag för prioritering av tillsynsarbetet och som ett underlag vid fysisk planering. Länsstyrelserna i Norrlandslänen samarbetar för att erbjuda digital tillsynsvägledning till kommunerna i de fem nordligaste länen.
Länsstyrelsen Västerbotten har en tillsynsvägledningsplan med aktiviteter riktade till kommunerna inom flera olika områden. Inom förorenade områden pågår nu 2025-2026 ett länsprojekt för inventering av PFAS.
Kommande arbete
Länsstyrelsen har tagit fram handlingsplan för sitt arbete med tillsyn av förorenade områden, som ligger till grund för arbetet med förorenade områden under åren 2023–2030. Handlingsplanen omfattar Länsstyrelsens egen tillsyn av förorenade områden och dess syfte är att skapa förutsättningar för ett mer strategiskt och systematiskt arbete för att uppnå såväl nationella som regionala mål för arbetet med förorenade områden. Handlingsplanen beskriver föroreningssituationen i länet och på vilket sätt och när Länsstyrelsens tillsyn ska utföras, men även vilket resursbehov som finns för att uppnå de uppsatta målen.
Inom tillsynen kommer Länsstyrelsen fortsätta arbeta med de objekt som bedöms vara mest prioriterade. Länsstyrelsen ser bland annat behov av att arbeta med efterbehandlingsfrågor på flera av länets pågående och nedlagda sulfidmalmsgruvor samt fortsätta utreda och riskbedöma förorenade sediment.
Länsstyrelsen kommer fortsätta arbeta aktivt för att verka för att driva de bidragsfinansierade projekten framåt och för att få in nya ansökningar om statliga medel för förorenade områden där ansvarig helt eller delvis saknas.
Länsstyrelsen avser att fortsätta stötta kommunerna genom en effektiv och informativ tillsynsvägledning, samt att löpande uppdatera och kvalitetssäkra EBH-stödet. Även Länsstyrelsen Västerbottens samarbete med övriga länsstyrelser i Norrland kommer fortsätta med gemensamma tillsynsvägledningsinsatser och utbildningar.