Pågående och kommande arbete med förorenade områden

Under 2024 har Länsstyrelsen Västerbotten fått medel från Naturvårdsverket för undersökningar och utredningar. Nedan listas de utredningar som pågår.

• Umetvätt, kemtvätt – komplettering av förstudie (MIFO fas 2)
• Kemtvättar i Umeå, kvarteret Ägir – utredningar motsvarande förstudie (MIFOS fas 2)
• Rundviks tvätt i Nordmaling – utredning motsvarande förstudie (MIFO fas 2)
• Hilding Carlssons mekaniska verkstad i Umeå – utredning motsvarande förstudie (MIFO fas 2)
• Träbiten i Robertsfors, träimpregnering – utredning motsvarande huvudstudie

Länsstyrelsen Västerbotten vidareförmedlar medel från Naturvårdsverket för åtgärder där det helt eller delvis saknas ansvarig för att bekosta åtgärden. Nedan listas de åtgärder som pågår under 2024.

• Blaikengruvan: Blaikengruvan ligger i Sorsele kommun och är en dagbrottsgruva där det pågått brytning av guld, zink och blymalm sedan 2006. Gruvan gick i konkurs 2012 och under 2019 påbörjades efterbehandlingsåtgärder med hjälp av statligt bidrag. Verksamheten har gett upphov till gråberg och dagbrott som lakar surt metallhaltigt vatten från området, en omfattande vattenrening utförs för att läckage inte ska ske till omgivningen. Åtgärderna kommer att pågå fram till 2027 men behov av vattenrening från området kommer kvarstå ännu längre. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) är huvudman och genomför åtgärderna.
  
• Svärtträskgruvan: Efterbehandling av gruvans dagbrott har genomförts med statliga medel, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) är huvudman. Dagbrotten är sluttäckta, men övervakning av täckningens effekt pågår alltjämt då det fortfarande förekommer spridning av lakvatten med förhöjda metallhalter från området. Förorenat vatten hanteras i en vattenreningsanläggning. Under kommande år kommer uppföljning av åtgärdernas funktion och mindre kompletterande åtgärder genomföras.
• Norrbyskär före detta sågverk: Sågverk i Umeå kommun som var i drift 1895 - 1952. Under 2022–2024 pågår arbete med saneringsåtgärder på Norrbyskär. På områden med höga halter av föroreningar (dioxiner) kommer jorden att schaktas bort och återfyllas med ren jord. Områden med lägre föroreningshalter kommer i stället att täckas över för att det inte ska finnas någon risk att människor får i sig förorenad jord. Umeå kommun är huvudman för åtgärder.
  
• Bure träsliperi: Träsliperiet har under åren 1948 – 1963 impregnerat pappersmassa med kvicksilverpreparat. Föroreningar finns kvar i de sedimentationsbassänger där avloppsvattnet från sliperiet samlades upp. Under 2024 kommer åtgärdsförberedelser genomföras för att utreda kommande åtgärder i form av täckning av förorenade ytor och anläggande av nytt erosionsskydd runt området.

Information om saneringsarbetet på Norrbyskär, Umeå kommun Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen arbetar i första hand med att undersöka, utreda och åtgärda de mest prioriterade förorenade områdena i länet. De mest prioriterade objekten i länet redovisas i en prioriteringslista. Prioriteringslistan omfattar länets samtliga objekt inom riskklass 1 och en del av länets riskklass 2 objekt. Många av länets mest prioriterade objekt har kopplingar till gruvindustrin – sulfidmalmsgruvor, sandmagasin, anrikningsverk och Rönnskärsverken (smältverk) återfinns bland länets 10 mest prioriterade områden.

Här presenteras länets 10 mest prioriterade områden:

1. Rönnskärsverken är ett smältverk i Skellefteå som varit i drift sedan 1930. Under 2018–2019 har omfattande utredningar genomförts i syfte att kartlägga föroreningssituationen i mark, grundvatten, ytvatten och sediment. Angränsande markområden har undersökts och rekommendationer för närboende och personer som vistas i det området har tagits fram och bolaget har informerat närboende om dessa. Fortsatta utredningar av sediment och mark i närområde har utförts under 2022–2023. Under 2024 genomförs en fördjupad riskbedömning med fokus på bostadsmark inom Rönnskärs påverkansområde.
   
2. Blaikengruvan ligger i Sorsele kommun och är en dagbrottsgruva där det pågått brytning av guld, zink och blymalm sedan 2006. Gruvan gick i konkurs 2012 och under 2019 påbörjades efterbehandlingsåtgärder med hjälp av statligt bidrag. Åtgärderna kommer att pågå fram till 2027. Verksamheten har gett upphov till gråberg och dagbrott som lakar surt metallhaltigt vatten från området. En omfattande vattenrening utförs för att läckage inte ska ske till omgivningen och under 2024-2025 pågår arbeten med att lägga ut ett tätskikt på gråbergsupplaget för att minska utläckaget av metaller. Sveriges Geologiska Undersökning är huvudman för åtgärderna.
3. Norrbyskärs före detta sågverk i Umeå kommun som var i drift 1895–1952. Under 2022–2024 pågår arbete med saneringsåtgärder på Norrbyskär. På områden med höga halter av föroreningar (dioxiner) kommer jorden att schaktas bort och bytas mot ren jord. Områden med lägre föroreningshalter kommer i stället att täckas över för att det inte ska finnas någon risk att människor får i sig förorenad jord.
4. Maurlidengruvan är en dagbrottsgruva som ligger i Skelleftefältet inom Norsjö kommun. Verksamheten i gruvan påbörjades 2010 och driften har nu lagts ned. I gruvan har det brutits komplexmalm som innehåller zink, koppar, guld och silver. Inom verksamhetsområdet finns en gråbergsdeponi som lakar ut stora mängder metaller och för att skydda omgivande vattendrag så samlas vatten upp och leds till rening. Efterbehandlingen av dagbrottet Maurliden Östra pausades på grund av att åtgärderna inte gav önskat resultat. Tillståndsprocess pågår för ny efterbehandlingsplan för Maurlidenområdet.
5. Hornträskets sedimentområden utanför Rävlidmyrgruvan och Hornträskgruvan har visat sig utgöra en betydande källa till metaller (främst zink) i Hornträsket. Under 2023 placerades sedimentfällor ut i Hornträsket. Under hösten 2024 ska sedimentfällorna tas upp och resultatet sammanställas.
6. Bolidens anrikningsverk inklusive Hötjärnsmagasinet och Gillervattnets verksamhet i Boliden startade 1926 med gruvbrytning i dagbrottet. Inledningsvis anrikades malmen på Rönnskär men 1953 byggdes anrikningsverket i Boliden och Gillervattenmagasinet togs i bruk. Gruvbrytningen upphörde 1967. Idag omfattar verksamheten ett anrikningsverk, ett utbrutet dagbrott, lakverk, samt två sandmagasin, Hötjärnsmagasinet och Gillervattnetmagasinet. Öster om gruvan ligger upplaget ”Tippen” som består av avbaningsmassor och gråberg som producerades i Bolidengruvan. Under 2024 har Tippen undersökts inför framtagande av åtgärdsutredning. Det pågår efterbehandling av dagbrottet och sandmagasinet Gillervattnet.
7. Kristinebergsgruvan ligger i Lycksele kommun och är en underjordsgruva där det pågår brytning av komplexmalmer innehållande zink, koppar, guld, silver och bly. Verksamheten har pågått sedan 1940. Inom verksamhetsområdet finns ett antal magasin och dammar som bland annat innehåller anrikningssand från det anrikningsverk som tidigare fanns, numera transporteras malmen bort för anrikning. Vattnet från underjordsgruvan och från magasinen ovan jord leds till vattenrening och slutligen leds renat vatten till Vormbäcken. Bolaget arbetar successivt med efterbehandling inom området.
8. Svartlidengruvan ligger i Lycksele kommun och är en guldgruva med dagbrott och anrikningsverk. Ingen brytning pågår längre i dagbrottet, istället mottas och hanteras extern malm i anrikningsverket. Inom verksamhetsområdet finns förutom dagbrott och anrikningsverk även ett gråbergsupplag (deponering avslutades 2013), ett sandmagasin samt en vattenreningsanläggning. Vatten från gråbergsdeponi, dagbrott och sandmagasin renas innan det släpps ut till en närliggande recipient. I september 2024 kom en deldom från Mark- och miljödomstolen som preciserade vilka utredningar som ska göras inför återställande och efterbehandling av gruvområdet. Efterbehandling kommer att ske successivt av de delområden som är möjliga att efterbehandla. Efterbehandling av delar av gråbergsupplaget och sandmagasinet väntas utföras mellan 2025 och 2027.
9. Örvikens massafabrik i Skellefteå kommun drevs under åren 1906 - 1947 en sulfitmassafabrik. Verksamheten har gett upphov till föroreningar i form av kisaska med högt metallinnehåll. Statligt finansierade utredningar har pågått under flera år. Under 2024 pågår arbetet med åtgärdsförberedelser på området.
10. Rakkejaurgruvan. Provbrytning och provanrikning påbörjades under 1960-talet, men malmen har varit för svåranrikad för att lönsam brytning skall gå att uppnå. Efterbehandling och kompletterande efterbehandlingsåtgärder har vidtagits flera omgångar för Rakkejaurgruvan. Området har bland annat täckts med rötslam och såtts igen. Det är dock fortsatt höga halter arsenik och zink i grundvattnet. En ökande trend kan ses i ett av grundvattenrören med en synbar påverkan på vegetationen.

Inventering av PFAS-förorenade områden

Länsstyrelsen arbetar med att inventera och riskklassa verksamheter i länet som kan ha orsakat PFAS-föroreningar. I Västerbotten kommer 35 platser att undersökas under 2024 och 2025. Nyligen har 1,5 miljoner kronor beviljats för fortsatt provtagning under 2026. Provtagningen görs i olika typer av branscher för att öka kunskaperna om vilka områden som behöver prioriteras.

Inventering följer Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden och leder till en riskklass från 1 mycket stor risk till riskklass 4 liten risk. Prioriterat för PFAS är till exempel flygplatser, brandövningsplatser och brandstationer, även om PFAS kan ha hanterats inom en mängd andra branscher.

Områden förorenade med PFAS Länk till annan webbplats.

Vi har också en vägledande roll för kommunerna som har tillsynsansvaret för många objekt.

Länsstyrelsen har påbörjat ett arbete med att identifiera sedimentområden med tillhörande källor som behöver prioriteras vidare för fördjupad undersökning och eventuella åtgärder. Vi inventerar både Länsstyrelsens och kommunernas tillsynsobjekt enligt Naturvårdsverkets metod.

Inventering av förorenade sediment, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Inventeringen utgör underlag för val av objekt vid de bidragsfinansierade verifierande provtagningarna som genomförs under 2024–2025. Under 2024 undersöks 10 sedimentområden i Västerbotten.

Naturvårdsverket har tillsammans med Sveriges geologiska undersökning, Sveriges geotekniska institut, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna fått i uppdrag av regeringen att förbättra kunskapen om förorenade sediment i sjöar, vattendrag och kustområden.

Sedimentsamverkan mellan myndigheter, Rena sediment Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen har som mål att genomföra en effektiv och informativ tillsynsvägledning för länets kommuner, samt att löpande uppdatera och kvalitetssäkra EBH-stödet som utgör ett underlag för prioritering av tillsynsarbetet och som ett underlag vid fysisk planering. Länsstyrelserna i Norrlandslänen samarbetar för att erbjuda digital tillsynsvägledning till kommunerna i de fem nordligaste länen.