Miljöövervakning

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller åren 2021–2026.

I vissa områden samarbetar länen. Webbplatsen Regional miljöövervakning beskriver arbetet.

Webbplatsen Regional miljöövervakning Länk till annan webbplats.

Aktuella fältarbeten

Länsstyrelsen har anställda ute i skog och mark för olika sorters fältarbeten. Det handlar bland annat om inventering av olika arter, provtagningar samt projekt för att återställa vattenmiljöer. I kartan nedan kan du se var vi arbetar just nu.

Nationella datavärdar

Vi rapporterar våra resultat från miljöövervakningen till de så kallade nationella datavärdarna. I och med detta blir data från miljöövervakningen i hela Sverige tillgängliga för alla som är intresserade.

Miljöövervakningsdata, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Västerbottens miljöövervakning

Den regionala miljöövervakningen analyserar, beskriver och följer förändringar i miljösituationen i länet. Kunskapen ger underlag för att bedöma effekterna av genomförda åtgärder och behovet av ytterligare åtgärder för att nå uppsatta miljömål. Resultaten från miljöövervakningen är ett viktigt underlag när beslut ska fattas i olika typer av miljövårds-, naturvårds- och planeringsärenden.

Länsstyrelsen följer dels utvecklingen av nedfall av luftföroreningar men också halter i luften i bakgrundsmiljö. Halterna av luftföroreningar i luften mäts främst för att studera det direkta hotet mot människors hälsa, men också för att bedöma påverkan på växtlighet och kulturhistoriska byggnader.

Luftkvalitet i landsbygdsmiljö

Halterna av luftföroreningar skiljer sig mellan tätorter och landsbygd. Halterna som uppmäts på landsbygden benämns bakgrundshalter och speglar effekterna av långväga utsläpp.

Mätningar i bakgrundsmiljöer används exempelvis som jämförelse till mätningar i tätorter. Därmed kan effekterna från lokala utsläpp särskiljas från de som transporterats långväga.

I länet finns fyra mätstationer, varav två tillhör det regionala programmet och två det nationella. Analyserna omfattar svaveldioxid, kvävedioxid. Den regionala stationen ligger på Holmön i Umeå kommun. De nationella stationerna finns i Rickleå och Vindeln.

Prognoser av marknära ozon på SMHI:s webbplats Länk till annan webbplats.

Nedfall av försurande och gödande ämnen

Utsläpp av svavel och kväve sker främst vid förbränning av fossila bränslen (kol och olja). I atmosfären reagerar svaveldioxid och kväveoxider med vatten och bildar syror, vilket försurar nederbörden och pH-värdet sjunker.

I atmosfären kan föroreningarna spridas hundratals mil via luft och nederbörd. Huvuddelen finns löst i nederbörden och når marken via regn och snö. En mindre del sprids via luften i form av partiklar och gaser. Föroreningarna i luften fastnar till stor del i trädkronorna, som fungerar som filter för genomströmmande luft. Detta benämns torrdeposition.

Genom att kontinuerligt samla in regn och smältvattnet under träden (krondropp) erhålls både de föroreningar som finns i nederbörden och de som sprids via luften, vilket benämns totaldeposition. Vid insamling på öppna fält erhålls enbart de föroreningar som finns lösta i nederbörden, så kallade våtdeposition. Det finns fyra mätstationer för insamling av krondropp i länet. Mätningarna har pågått sedan början på 1990-talet.

Försurning och övergödning i det svenska skogslandskapet på IVL:s webbplats Länk till annan webbplats.

Halter i luft, nederbörd och mossa på SMHI:s webbplats Länk till annan webbplats.        

Mer information om nedfall på länsstyrelsernas gemensamma miljöövervakningswebbplats Länk till annan webbplats.

Stationer för mätning.

Stationer för mätning.

Snökemi

I samband med snösmältningen ökar flödet i vattendragen. pH-värdet kan sjunka dramatiskt inom loppet av timmar eller dygn. Detta brukar benämnas surstöt. Till stor del är surstöten ett naturligt fenomen. Om snön är försurad till följd av luftföroreningar kan pH i vattendragen sjunka till nivåer där djurlivet tar skada.

Länsstyrelsen samlar årligen in snö på 8 lokaler runt om i länet. Påverkan från luftföroreningar analyseras i form av pH, svavel och kväve.

Stationer för snökemi.

Stationer för mätning av snökemi.

Kvarkens speciella miljö ger oss ett rikt växt- och djurliv i vår kustmiljö. Den är känslig för mänsklig påverkan i form utsläpp av näring och miljögifter samt fysiska ingrepp som exempelvis muddringar och pirar.

Inom den regionala övervakningen studerar vi främst opåverkade områden, som industrier och reningsverk kan jämföra sina resultat med när de gör studier i påverkade områden.

Bottendjur på mjuka bottnar

Bottendjuren är känsliga för övergödning och utsläpp av miljögifter. Känsliga arter som till exempel vitmärla klarar inte av den syrebrist som uppstår när alger bryts ner. Utsläpp av organiska miljögifter och metaller kan få effekter på bottendjurens förmåga att fortplanta sig och deras överlevnad.

Länsstyrelsen övervakar bottendjur som lever på mjuka bottnar, det vill säga gyttja, lera och organiskt material. Vanliga djur på sådana bottnar är vitmärla, ishavsgråsugga och havsborstmaskar.

Vattentrender, Sveriges vattenmiljö Länk till annan webbplats.

Karta över undersökta områden i Västerbotten.

Undersökta områden.

Kustfiskbestånd

Övergödning, miljögifter och hårt fisketryck kan påverka fiskbestånden längs kusten. Om tillgången till lämpliga lekplatser i grunda vikar eller i kustnära sjöar och vattendrag minskar kan det påverka fiskarnas förökning.

Länsstyrelsen övervakar bestånden av kustfisk genom provfiske med nät. Det är främst är varmvattenarter som abborre, mört och gers som vi övervakar.

Havet-rapporten, Havsmiljöinstitutet Länk till annan webbplats.

Resultat för Norrbyn och Holmöarna, SLU Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Karta som visar undersökta områden fiskbestånd.

Områden där fiskebestånden undersöks.

Kustlekande harr

I Västerbotten och Norrbotten finns en unik harr som förökar sig i havet. I havet leker harren på grunda bottnar vid steniga grynnor och stränder. Situationen för det havslekande beståndet är kritiskt.

Den havslevande harren har minskat under de senaste hundra åren. Orsaken till minskningen är inte känd. Klimatförändring, ökad algtillväxt vid lekområdena samt försurning och uppdämning av kustvattendrag är antagligen viktiga faktorer.

Övervakningen baseras på observation av rom eller nykläckta harryngel på dessa grunda bottnar. Studier görs årligen inom två områden i Holmöarnas neturreservat.

Rapport om den havslekande harrens lekområden Länk till annan webbplats.

Landskapet förändras hela tiden och det beror främst på mänsklig aktivitet. Hotbilden mot den biologiska mångfalden ur ett landskapsperspektiv är bland annat storskaligt skogsbruk, förändrat jordbruk med mycket monokultur, utbyggd infrastruktur och klimatförändringar. Förändringar är inte alltid negativa men påverkar ändå den biologiska mångfalden.

Inom programområdet bedrivs övervakning av landmiljön på en mer övergripande nivå.

Exploatering av havsstränder

Länets kuster, både på fastlandet och på öarna, förändras ständigt genom olika former av exploatering. Kunskap om utvecklingen behövs, bland annat för att utarbeta strategier för hur kustområden bäst ska nyttjas och skyddas. Det är också av intresse att kunna jämföra graden av exploatering i olika delar av landet.

Det nationella gemensamma delprogrammet Exploatering av havsstränder ska följa förändringar i exploateringsgraden längs landets stränder med ett återkommande intervall på ca 5 år. Detta ska underlätta regionala och nationella jämförelser av exploateringsgraden samt uppföljning av miljömål.

Fenologi - observationer av naturens företeelser

Tillsammans med åtta länsstyrelser samverkar vi med Sveriges lantbruksuniversitet och driver Svenska fenologinätverket. Syftet är att följa effekterna av klimatet på naturens säsongsvariation, fenologin, över tid som till exempel lövsprickning eller reproduktion. Klimatet påverkar på vilket sätt växter och djur anpassar sig till långsiktiga rådande säsongsförhållanden. Hur arterna anpassar sig är redan väl dokumenterade för många arter. Eftersom arterna påverkas olika bl a beroende på var de finns följer vi dessa förändringar hos ett antal växter med hjälp av inrapportering till Naturens kalender.

Basen i fenologinätverket utgörs av professionella stationer bestående av ca 30 fältforskningsstationer och Naturum som ansvarar för att fenologiska observationer rapporteras in regelbundet. Resterande fenologiväktare består av frivilliga s.k. medborgarforskare som rapporterar sina observationer som de gör på hemmaplan. Rapporteringen består till exempel av blomningens, lövsprickningens, fruktmognades och höstlövens start. Resultat redovisas bl a som kartor på förändringar över när till exempel blomstarten infaller för olika arter eller till exempel växtsäsongens längd i genomsnitt.

Svenska fenologinätverket, SLU Länk till annan webbplats.

Utvärdering av delprogram Fenologi, Naturens kalender Länk till annan webbplats.

Häckande fåglar

De senaste hundra åren har människans aktiviteter påverkat fåglarnas antal och sammansättning. Strukturförändringen av vårt landskap är det största hotet mot biologisk mångfald och i synnerhet mot fågelfaunan. Bebyggelse, jord- och skogsbruk, förekomsten av invasiva arter och klimatförändringen är bedöms är de främsta orsakerna. I vårt län är förändringar av skogslandskapet det som mest påverkar fågelfaunan i länet.

Länsstyrelsen samverkar med Svensk fågeltaxering (SFT) i det gemensamma delprogrammet Häckande fåglar i Sverige. Arbetet bygger på fågelinventering längs en s k standardrutt som är 2 x 2 km lång. I länet finns 93 standardrutter varav närmare 70 ingår det regionala programmet Häckade fåglar. Sedan 2000 inventeras i genomsnitt standardrutterna vart annat till tredje år av länsstyrelsens och frivilliga ornitologer. Årligen redovisas utvecklingen för häckande fåglar i Sverige på SFT.

Resultatet från inventeringar används som miljökvalitetsindikator i bedömningen miljömålen Ett rikt växt- och djurliv och Storslagen fjällmiljö.

Svensk fågeltaxering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fladdermöss i landskapet - ny övervakning


Efter gnagarna utgör fladdermössen den mest artrika däggdjursgruppen i länet och är därmed betydelsefulla för biodiversiteten. I länet har sammanlagt 11 arter noterats. På senare år har dvärgpipistrell börjat uppträdda i länet. En vanlig art som finns i södra Sverige. Som djurgrupp är fladdermössen särskilt påverkade av t ex strukturförändringar i landskapet, ljusförorening, vindkraftsexploatering och klimatförändring. Många är därför upptagna i Rödlistan för hotade arter. Övervakningen bidrar till miljömålsuppföljning om biologisk mångfald Ett rikt växt- och djurliv och till rapporteringen till EU:s art- och habitatsdirektiv.

Rödlistade arter i Sverige 2020, SLU Artdatabanken Länk till annan webbplats.

Från och med 2021 ingår vi i ett gemensamt program för övervakningen av fladdermöss tillsammans med fem länsstyrelser. Kunskap om länets fladdermöss baseras främst på inlämnade döda individer, rapporter från enskilda medborgare, ärenden rörande fladdermöss i hus, kartläggningsinsatser och på inventeringar i samband med exploateringar. Förstudier inför vindkraftsparker eller bostadsprojekt bidrar till exempel med ny kunskap om arternas förekomst och utbredning.

Gemensamt delprogram för fladdermöss Länk till annan webbplats.

Under 2021–2026 startar vi upp ett nätverk av lokaler där vi ska följa fladdermössens utveckling. Under perioden kommer vi att inventera ett stort antal potentiella lokaler från Holmön vid kusten till Ammarnäs i fjällen. I år inventerades närmare 20 lokaler sammanlagt. Detta gör vi genom att spela in fladdermössens ultraljud med s k autoboxar under ett antal dagar under högsommaren. Inspelningarna artbestäms senare med hjälp av analysprogram. Utifrån det resultatet beräknas ett aktivitetsindex. Efter flera års inventeringar kan vi sedan skapa trendlinjer som visar om fladdermössens aktivitet ökar eller minskar över tiden. Vi får därmed ett indikativt mått på populationens förändring.

Fladdermöss i landskapet, Regional miljöövervakning Länsstyrelserna Länk till annan webbplats.

Fågelbestånd längs kusten

Västerbottens kustområden utgör en betydande del av Kvarken. Dess varierande kust-och skärgårdar med sitt relativt ringa djup är ett viktigt migrations – och häckningsområde. Under vår och höst passerar miljontals fåglar genom Kvarken till och från sina häckningsområden i norr och övervintringsområden i söder.

Flera faktorer påverkar kustfåglarnas häckningsframgång. Dessa kan vara direkta och indirekta och kan både vara positiva och negativa för fåglarna. Exploateringar, störningar vid häckningsplatsen, miljögifter eller förekomsten av invasiva arter kan räknas som direkta. Övergripande är effekterna av klimatförändringar på ekosystemen i Kvarken. De kumulativa effekterna på fåglarnas är överlag dåligt känt.

Länsstyrelsen samverkar i ett gemensamt övervakningsprogram med kustlänen i Bottniska viken. Syftet är att övervaka Bottniska viken och därmed möjliggöra en bedömning av fågelfaunans status. I länet inventeras närmare 110 rutor (2x2km) under ett fyra års omdrev. Årligen inventeras också 15 s k fasta rutor inom nationellt övervakningsprogram.

Programmen bidrar också med underlag till Rödlistan för hotade arter, miljömålen för biologisk mångfald Ett rikt växt- och djurliv och till Sveriges rapportering till HELCOM Länk till annan webbplats..

Övervakningen är främst inriktad på effekter av försurning och miljögifter. Med återkommande provtagning följer vi vattenkemi och biologi i ett urval sjöar och vattendrag. Vi har också program för att övervaka skyddsvärda arter i form av flodpärlmussla, lax och havsöring. Dessutom bedrivs en omfattande uppföljning i kalkade vatten.

Flodpärlmusslan

Flodpärlmusslan lever i strömmande vatten och kan bli över 100 år gammal. Till följd av pärlfiske och miljöförstörning är den numera sällsynt och utrotningshotad. Flodpärlmusslan har en intressant reproduktion där larven (glochidien) under en period lever som parasit på gälar av öring eller lax. Därför är den också beroende av livsdugliga bestånd av dessa fiskarter.

I Västerbotten finns 76 kända bestånd men bara ett fåtal är livskraftiga. Övervakning bedrivs både i regional och nationell regi och sammantaget omfattas 44 bestånd i länet. Programmen syftar till att långsiktigt följa utvecklingen och återbesök görs med 5-12 års mellanrum.

Karta som visar övervakningspunkter och kända bestånd av flodpärlmussla.

Övervakningspunkter och kända bestånd av flodpärlmussla.

Uttern

Under 1960- till 1980-talet minskade uttern kraftigt i hela landet. Främsta orsaken var höga halter av miljögiftet PCB som försämrade reproduktionsförmågan. Även jakt bidrog fram till att uttern fridlystes 1968. I början av 1990-talet fanns sannolikt färre än 50 uttrar i länet. Användningen av PCB förbjöds på 1970-talet och på 1990-talet började uttern öka.

Övervakningen av utter baseras på spillningsinventering under hösten. Uttern revirmarkerar via spillning och väljer gärna skydda områden, exempelvis under vägbroar. Vid spillningsinventeringen görs ett eftersök längs en kortare bäcksträcka uppströms och nedströms vägövergången. Övervakningen omfattar totalt 2 120 vägövergångar över hela länet. Varje vägövergång besöks vid ett tillfälle under en femårsperiod. Övervakningen påbörjades 2015 och lokalerna kommer att återbesökas vart femte år.

Karta över platser där utter inventeras.

Platser där utter inventeras.

Flodmynningar

Via länets stora vattendrag kommer mer än 90 procent av de ämnen som tillförs havet från land. Med provtagning nära älvarnas mynningar kan vi därför beräkna tillförseln av material till kust och hav. Störst är effekterna från luftföroreningar och från jord- och skogsbruk.

Alla större kustmynnande älvar och åar i länet innefattas. Totalt ingår 12 vattendrag och de äldsta provtagningarna påbörjades redan på 1960-talet.

Provtagningen görs en gång per månad och analyserna omfattar försurande ämnen, näringsämnen och flera metaller. Genom att kombinera med flödesuppgifter beräknas den totala ämnestransporten.

Karta över nationella och regionala provtagningsplatser för flodmynningar.

Nationella och regionala provtagningsplatser för flodmynningar.

Grundvatten

Vatten är ett av våra viktigaste livsmedel och det är viktigt att skydda vårt grundvatten från påverkan. Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning men även bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

I Västerbottens län finns 12 nationella övervakningsstationer för grundvatten där prover tas varje år. Dessutom finns ett antal stationer där prover tas vart sjätte år i ett rullande schema. I det regionala programmet ingår i ett gemensamt program för Norrlandslänen, och resultatet för 2008-2012 finns sammanställt i en rapport.

Övervakning av grundvatten i Norrland 2008-2012 Länk till annan webbplats.

Effekter av kalkning

Trots att utsläppen av försurande ämnen minskat påverkas fortfarande många sjöar och vattendrag av försurning. Kalkning har pågått sedan början av 1980-talet. Uppföljningen behövs för att dimensionera kommande omkalkningsinsatser och för att kontrollera i vilken grad kemiska och biologiska mål uppfyllts.

Uppföljningen omfattar alla kalkade målområden, vilket innebär 98 sjöar och 101 vattendrag. Utöver vattenkemi insamlar vi bottendjur och genomför provfisken. Dessutom tas vattenprover i ytterligare ett hundratal sjöar som enbart kalkas för effekten i nedströms liggande målområden.

Trendsjöar

Försurning via långväga luftföroreningar utgör det största hotet mot sjöarnas växt- och djurliv. Aktiviteter i sjöarnas närområden, exempelvis skogsbruk, jordbruk, gruvor eller omfattande bebyggelse kan också påverka miljötillståndet. Dessutom kan miljögifter, främst kvicksilver och radioaktivt cesium, begränsa möjligheten att konsumera fisk.

Trendsjöarna är utvalda för att representera alla länets sjöar. De har ingen betydande påverkan från lokala aktiviteter eller av kalkning. De speglar därför effekter av mera övergripande påverkan som försurande nederbörd, klimatförändringar, storskaligt skogsbruk och långväga spridning av miljögifter. Totalt följer vi 17 trendsjöar med stor geografisk spridning i länet. De äldsta mätningarna är från tidigt 1980-tal.

Vi övervakar vattenkemi, klorofyll, växtplankton, bottendjur och fisk. Vattenprover tas i mars, maj, augusti och oktober. Samtidigt provtas även klorofyll. Växtplankton samlas in i augusti och bottendjur i oktober. Bottendjuren insamlas både i strandzonen och på djupbotten. Provfiske utförs vart tredje år med speciella provfiskenät. Från ett urval av fångsten tas vävnadsprover för analys av miljögifter.

Karta över trendsjöar i Västerbotten.

Trendsjöar i Västerbotten.

Försurning via långväga luftföroreningar är det största hotet mot vattendragens djurliv. Aktiviteter i närområdet, exempelvis skogsbruk, jordbruk eller gruvor kan också innebära en negativ påverkan. Vandringshinder i form av dammar och fellagda vägtrummor påverkar naturliga vandringsmönster, vilket kan leda till att populationer isoleras och att lekområden inte kan nås. I samband med timmerflottningen rensades och rätades många vattendrag, vilket försämrade livsmiljöerna för fisk och bottendjur.

Trendvattendragen är valda så att de inte påverkas av lokala aktiviteter eller av kalkning och speglar främst effekterna av försurning. Totalt följer vi 17 vattendrag med stor geografisk spridning i länet. De äldsta mätningarna är från början av 1980-talet.

Vi övervakar vattenkemi, bottendjur och fisk. Ur försurningssynpunkt infaller de mest kritiska perioderna vid höga flöden. Utöver en månatlig provtagning tas därför även vattenprov i samband med höga flöden. Bottendjur och fisk undersöks årligen i maj respektive augusti. Bottendjuren provtas med sparkmetoden M-42 och provfisket görs med elfiske.

 
Karta över trendvattendrag i Västerbotten.

Trendvattendrag i Västerbotten.

Miljöstörande verksamheter som exempelvis industrier, gruvor, torvtäkter och reningsverk är skyldiga att övervaka hur utsläppen påverkar miljön (recipienten). Kontrollprogrammets omfattning och innehåll dimensioneras i förhållande till verksamhetens storlek och utsläppens karaktär. Utöver vattenkemi kan exempelvis metallhalter i fisk ingå.

Längs Umeälven/Vindelälven och Skellefteälven finns många verksamheter som kan påverka miljön. I dessa älvar samordnas kontrollprogrammen, vilket ökar möjligheten att ta hänsyn till naturliga variationer och att härleda en konstaterad miljöpåverkan till en ansvarig verksamhet.

Ume- och Vindelälvens vattenvårdsförbund Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fjällen anses idag vara en av våra minst påverkade naturtyper men det finns flera potentiella hot som kan förändra detta. Bland annat ökar intresset för exploatering av främst infrastruktur, gruv- och energiindustri, och turism. Det är den globala uppvärmningen som är det största hotet och som riskerar att förändra fjällens ekosystem.

Nyckelarter i fjällen Länk till annan webbplats.

Fjällvegetation

I Västerbotten inventeras fem fjälltoppar på över 1000 meter över havet. Ett fjäll inventeras varje år. Vid inventeringen noteras bland annat vegetationens arter och täckningsgrader. Inventeringen startades här 2009 och samma program bedrivs i Jämtland och Dalarna.

 

Karta över lokaler för fjällvegetationsövervakning

Inventerade fjälltoppar.

Häckande fåglar i fjällen

Via Svensk fågeltaxering (SFT) har länets fågelfauna inventerats sedan 1996. Metodiken innebär att alla fåglar noteras längs en ruta på 2*2 kilometer, s.k. standardrutter. I Västerbottensfjällen finns 16 systematiskt utlagda standardrutter varav merparten inventeras årligen.

Smågnagare i fjällen

Länsstyrelsen samverkar med Sveriges lantbruksuniversitet i övervakningen av smågnagare i fjällen. Syftet är att ge bakgrundsdata om smågnagartillgången i fjällen och möjliggöra tolkningen av eventuella fortplantnings- och beståndsförändringar hos rovdjur, rovfåglar och ugglor. Smågnagare är därmed en viktig del i fjällekosystemets näringskedja och påverkar den biologiska mångfalden. Ett annat syfte är också ge underlag för miljöanalys och forskningen om effekter av främst klimat- och landskapsförändringar. Vidare förser vi Miljöprovbanken vid Naturhistoriska museet med material från smådäggdjuren för att retrospektiva analyser om t ex miljögifter och patogener men även deras fortplantningsförhållanden.

Miljöövervakning av smågnagare i fjällen, Sveriges lantbruksuniversitet Länk till annan webbplats.

Programmet ska kunna påvisa förändringar hos smådäggdjurspopulationen, både positiva och negativa, som används för bedömningen av miljömålen Storslagen fjällmiljö. Eftersom smådäggdjuren är betydelsefulla som byte för fjällets rovvilt påverkar de därmed den biologiska mångfalden och i förlängningen bedömningen av miljömålet Ett rikt växt- och djurliv. Smågnagarövervakningen har även en stark koppling till miljömålet Begränsad klimatpåverkan.

Smågnagare i fjällen, Regional miljöövervakning Länsstyrelserna Länk till annan webbplats.

Karta över var smågnagare övervakas i fjällen.

Här övervakas smågnagare i fjällen.

Nära 60 procent av länets yta utgörs av skogsmark. Ungefär fyra procent är skyddad, huvudsakligen i form av naturreservat. I resten av skogen bedrivs ett effektivt och mekaniserat skogsbruk, vilket har lett till omfattande förändringar av skogarna. Exempelvis innebär bristen på äldre träd och död ved att vissa arter av insekter, svampar och fåglar minskat kraftigt. Tillsammans med nedfallet av försurande ämnen påverkar även det intensiva skogsbruket markens kemiska egenskaper.

På fyra lokaler i länet pågår övervakning av markvatten. Markvatten är benämningen på nederbörd och smältvatten när det transporteras nedåt i markprofilen innan det når grundvattennivån. Genom att analysera markvatten erhålls ett mått på skogsmarkens reaktion på surt nedfall samt effekterna av trädens näringsupptag.

Markvatten

Nederbörd och smältvatten som transporteras nedåt i markprofilen benämns markvatten innan det når grundvattennivån. Genom att analysera markvatten erhålls ett mått på skogsmarkens reaktion på surt nedfall och effekterna av trädens näringsupptag.

Insamlingen av markvatten och provtagningen sker vid tre tillfällen för att representera före, under respektive efter vegetationsperioden. Proven analyseras bland annat med avseende på pH, sulfat, nitrat och oorganiskt aluminium.

Insamlingen av markvatten görs på 4 lokaler i Västerbotten, två finns längs kusten vid Skellefteå och Umeå samt en i inlandet och en i fjällen.

Markvattenkemidata, Krondroppsnätet Länk till annan webbplats.

Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige, Krondroppsnätverket Länk till annan webbplats.

Karta över stationer för mätning av markvatten.

Stationer för mätning av markvatten.

Nära en tredjedel av länets yta består av våtmarker, det vill säga myrar och sumpskogar. Många våtmarker är påverkade av den omfattande dikning som pågick fram till början av 1990-talet. Det främsta syftet med dikningen var att erhålla mera produktiv skogsmark. Inom länets kustkommuner är 80-90 procent av alla större myrområden påverkade av dikning. Numera utgör vägbyggen, terrängkörning och klimatförändringar de största hoten.

Satellitbilder och flygbilder utgör det viktigaste underlaget för att övervaka våtmarker. Satellitbilderna ger information om våtmarkernas hydrologi och vegetation. Genom återinventering vart 10:e år kan eventuella förändringar detekteras.

Satellitbaserad övervakning av våtmarker Länk till annan webbplats.

Skogsskador på kalkade våtmarker

Kalkning av våtmarker och längs vattendrag kan leda till skador på tall och gran. Skadorna orsakas av borbrist. Bor är ett grundämne som binds hårdare i marken när pH-värdet höjs, exempelvis via kalkning. I Västerbotten kalkas drygt 1 300 våtmarksytor och ytterligare ett tusental är kalkpåverkade sedan tidigare.

Övervakningen omfattar fyra kalkade våtmarker, en okalkad referens samt en yta som behandlades med bor 2002.

Undersökningen innefattar kontroll av synliga skador i form av döda årsskott och toppar. Dessutom finns 25 individmärkta träd/yta som undersöks via provtagning av barr samt fotografering. Detta innebär att samma träd undersöks vid varje återbesök. Provtagningen av barr sker med hjälp av en stångsax, eftersom det är toppskotten som undersöks. Barren analyser med avseende på borhalt och ytorna återbesöks vart tredje år.

Med ett intervall på 10 år genomförs satellitbaserade övervakning av kalkade våtmarker.

Skogsskador till följd av våtmarkskalkning Länk till annan webbplats.

Kartan visar platser för provtagning av skogsskador på kalkade våtmarker.

Platser för provtagning av skogsskador på kalkade våtmarker.

Västerbottens län präglas av liten andel jordbruksmark sett till hela länets yta. Lokalt förekommer det jordbruksdominerade områden framförallt längs vissa mindre och medelstora vattendrag i kustregionen.

Jordbruksbygder har tidigare varit en miljö som stark har gynnat den biologiska mångfalden. Under de senaste decennierna har stordriftsanläggningar och nedläggning av mindre jordbruk gjort att många djur- och växtarter har minskat. Många äldre jordbruksmarker växer igen och tappar sin funktion som nyckelbiotop för arter som trivs i hävdad mark.

Andra effekter av jordbruk är påverkan från gödsling och användning av bekämpningsmedel. Näringsämnen från gödsel läcker ut i vattendrag och hamnar slutligen i hav och större sjöar där de orsakar syrebrist och algblomningar. Detta påverkar dels det biologiska livet men också möjligheterna att använda vattnet till andra verksamheter som rekreation, fiske och allmänt som samhällsresurs.

Vi övervakar förändringar i områden med åkerbruk, bete eller ängsbruk. Även småbiotoper i anslutning till åkrar, betesmarker och ängar övervakas.

Datavärd: Sveriges lantbruksuniversitet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Utvärdering av typområde Flarkbäcken: resultat från mätningar i ett jordbruksdominerat avrinnings - område i Robertsfors kommun, Sveriges lantbruksuniversitet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. 

Gräsmarkernas gröna infrastruktur

Gräsmarker är viktiga livsmiljöer för många blommor och insekter. Nedläggning av jordbruksmark och förändrade brukningsmetoder har därför inneburit dramatiska förändringar för de arter som är beroende av dessa miljöer. I takt med att jordbruksmarken minskat har andra typer av gräsmarker fått större ekologisk betydelse. Vägslänter, kraftledningsgator och golfbanor är exempel på sådana marker.

Gräsmarkernas gröna infrastruktur, Regional miljöövervakning länsstyrelserna Länk till annan webbplats.

Karta över Ggäsmarksytor som inventeras i Västerbotten.

Gräsmarksytor som inventeras i Västerbotten.

Länsstyrelsen bedriver viss miljöövervakning av miljögifter genom provtagning i olika miljöer. Återkommande mätningar av miljögifter i fisk är en del i detta arbete.

Flera myndigheter bedriver miljögifts- och hälsorelaterad miljöövervakning, exempelvis Naturvårdsverket, Naturhistoriska riksmuseet, Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten.

Miljögifter i kustfisk

Metaller och organiska miljögifter är ofta skadliga eller giftiga för vattenlevande organismer. Många ämnen har en nedåtgående trend medan till exempel dioxiner och kvicksilver inte minskar som önskat. Metaller och organiska miljögifter kommer till havet via direktutsläpp från kustnära industrier och reningsverk, via älvarna samt via luft och nederbörd.

Vi studerar opåverkade områden. Därtill undersöker Rönnskärsverken metaller i fisk vid smältverket och i Byskefjärden.

Havet-rapporten, Havsmiljöinstitutet Länk till annan webbplats.

Databas över miljögifter, Svenska miljöinstitutet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Karta över platser där fisk övervakas i länet.

Platser där fisk övervakas i länet.

Provbankning och analys av miljögifter i fisk

Metaller och organiska miljögifter är ofta skadliga eller giftiga för vattenlevande organismer. De kan spridas till sjöar, vattendrag och kustvatten via direktutsläpp från exempelvis avloppsreningsverk, industrier och gruvor. Våra vatten påverkas även av läckage från förorenad mark och av föroreningar som sprids via luften.

Vi deltar i ett utvecklingsprojekt om provbankning och analys av miljögifter i fisk. Projektet drivs av länsstyrelsen i Stockholm. Utvärdering sker av uppmätta halter jämfört med gränsvärden och olika faktorer att ta hänsyn till. På sikt förväntas programmet kunna upptäcka förändringar över tiden i urbant påverkade områden och förändringar i den storskaliga mänskliga belastningen.

Vi samlar in fisk från Österfjärden och Ursviksfjärden vid kusten vart tredje år. Dessa är påverkade av tätorter och även av verksamheter längs vattendragen Umeälven och Skellefteälven.

I tre av länets så kallade trendsjöar övervakar vi förekomst av metaller och miljögifter. Dessa påverkas inte av direktutsläpp, vilket innebär att halterna i fisk beror av miljögifter som sprids via luft och nederbörd. Vi samlar in fisk vart tredje år för abborre eller röding.

Karta över platser för provbankning i länet.

Platser för provbankning i länet.

Screening

Screening innebär att kartlägga förekomst av olika miljögifter genom stickprov. Vad som ska mätas varje år bestäms nationellt. I länet kan vi delta med en förtätad provtagning.

Regional förtätat provtagning har vi gjort i Västerbottens län sedan 2004. Närmare ett hundratal olika miljögifter har kartlagts.

Miljödata, Svenska miljöinstitutet Länk till annan webbplats.

Miljö­övervaknings­data - screening av miljögifter, Sveriges geologiska undersökning Länk till annan webbplats.

Kvicksilver och cesium i fisk som konsumeras

I många av länets sjöar innehåller fisken höga halter av kvicksilver. De högsta halterna återfinns i gädda och abborre. Livsmedelsverket har rekommendationer om oönskade ämnen i mat.

Kvicksilver, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Cesium, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen drev från 2009 till 2014 ett delprogram inom den regionala miljöövervakningen för att kartlägga förekomsten av kvicksilver (Hg) och cesium (Cs) i fisk i länets sjöar och vattendrag. Syftet var att ge underlag för hälsorelaterad miljöövervakning, kalkeffektuppföljning samt bedömning av status inom vattenförvaltningen.

Resultaten ger en generell bild över länets situation men också situationen i specifika sjöar där fritidsfiske är populärt.

Resultat kommunvis (pdf) Pdf, 781.4 kB.

Karta över platser som visar halter av kvicksilver i fångade fiskar jämfört med gränsvärde.

Halter av kvicksilver i fångade fiskar jämfört med gränsvärde.

Miljöhälsoenkät

Folkhälsomyndigheten skickar var fjärde år ut en enkät om ohälsa. till ett urval av Sveriges befolkning. Länsstyrelsen Västerbotten har utökat antalet enkäter inom länet för att få en högre detaljkunskap om situationen i Västerbotten.

Miljöhälsorapporter (Karolinska institutet) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. 

Miljöhälsorapport Norr, regional utvärdering (2017) Länk till annan webbplats. 

Miljöhälsorapporten Barn i norr 2021 Länk till annan webbplats.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Helene Hellmark Knutsson

Besöksadress

Storgatan 71 B

Postadress

901 86 Umeå

Organisationsnummer

202100-2460

Följ oss