Genomfört arbete med förorenade områden
Information om redan genomfört arbete i länet, exempelvis om vilka efterbehandlingsåtgärder som har genomförts.
Identifiering
Identifiering innebär att hitta områden där det funnits en verksamhet som skulle kunna förorena området. Områden placeras i en branschklass 1-4 som utgör en första prioritering för urvalet till nästa steg; inventering. Ett identifierat potentiellt förorenat område med en branschklass behöver inte vara förorenat i praktiken eller komma att kräva efterbehandlingsåtgärder.
Förorenade områden som placeras i branschklass 1-2 ska inventeras och riskklassas. Objekt med en branschklass 3-4 ska däremot endast identifieras, det vill säga enbart lokaliseras till en plats och en bransch. Dessa objekt utgör ca hälften av samtliga förorenade områden i länet, och prioriteras i normalfallet inte vidare till inventering och riskklassning eftersom de generellt inte förväntas utgöra en större risk. Undantag kan dock förekomma.
I Västerbottens län har cirka 2 800 områden identifierats som potentiellt eller konstaterat förorenade. Länets identifierade områden finns främst i älvdalarna, i kustområdena samt i malmrika områden.
Dessa finns inlagda i EBH-stödet, den nationella databasen för potentiellt förorenade områden som finns hos länsstyrelserna. Objekten innefattar både miljöfarliga verksamheter i drift och de som är nedlagda.
Inventering
Efter att ett förorenat område har identifierats som ett område som kan medföra en risk ska det inventeras enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Efter inventeringen får området eller objektet en riskklass från 1-4.
Ungefär en tredjedel av de 2 800 områdena, ca 860 objekt, har inventerats och tilldelats en riskklass från 1 till 4. Av de riskklassade objekten har ca 4 % bedömts tillhöra riskklass 1 (mycket hög risk), 22 % tillhör riskklass 2 (hög risk), 55 % riskklass 3 (måttlig risk) och resterande 19 % riskklass 4 (låg risk).
Merparten av länets förorenade områden i riskklass 1 tillhör utvinningsindustrin (gruvor och upplag, anriknings- och metallverk), och föroreningar återfinns såväl i mark- och grundvatten som i sediment vid dessa verksamheter.
Undersökningar och utredningar
Länsstyrelsen arbetar successivt för att de mest prioriterade objekten i länet utreds och efterbehandlas av ansvarig verksamhetsutövare. I de fall ansvar saknas kan respektive kommun eller Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) agera huvudman för undersökningar eller åtgärder. Länsstyrelsen söker i de fallen medel från Naturvårdsverket och fördelar sedan statliga medel till utredningar och undersökningar.
Åtgärder
Sedan arbetet med att hitta och utreda förorenade områden startade har sju saneringsprojekt genomförts i länet med hel eller delvis finansiering av bidrag från Naturvårdsverket. Merparten av projekten har koppling till träindustrin såsom impregneringsanläggningar, sågverk och sulfitmassaframställning. Vid ytterligare fyra objekt pågår åtgärder. Utöver det har ca 80 objekt åtgärdats av ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsägare genom antingen kommunernas eller Länsstyrelsens tillsynsarbete.
Förorenade områden som har åtgärdats i Västerbottens län med hel eller delvis finansiering från Naturvårdsverket:
- Sanering av Robertsfors före detta impregneringsanläggning i Robertsfors kommun
- Sanering av Burträskbygdens trä i Skellefteå kommun
- Sanering av Scharins industriområde i Skellefteå kommun
- Sanering av Scharins industriområde, Härvälträsket i Skellefteå kommun
- Sanering av Holmsunds träimpregneringsanläggning i Umeå kommun
- Sanering av Lycksele industri kol och acetonfabrik i Lycksele kommun
- Sanering av Hörnefors fd massafabrik, Fabriksviken i Umeå kommun