Vind i kombination med snöfall på kalfjället i Västerbottens länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Viltskador

Vilt kan ibland orsaka skador för markägare och näringar. Om ditt tamdjur skadats eller dödats av rovdjur, eller om din gröda skadats av fåglar, kan du i vissa fall ha rätt till ersättning.

Vad gäller när vilt orsakar skada?

Detta gäller när vilt orsakar skada:

  • Skador ska förebyggas genom ordinarie jakt. Markägare och jakträttsinnehavare ansvarar för att minska skador som djuren orsakar.
  • Du ska själv göra förebyggande åtgärder. Länsstyrelsen kan ge råd. För vissa förebyggande åtgärder för viltskador orsakade av fredat vilt (exempelvis björn, varg, lo, säl, trana och vitkindad gås) kan du ansöka om stöd hos oss.
  • Har du gjort förebyggande åtgärder men ändå fått skador, kan vi i vissa fall ge ersättning. Vi kan bara ge ersättning för skador som är orsakade av fredat vilt.
  • Räcker inte de förebyggande åtgärderna, kan du ansöka om skyddsjakt hos Länsstyrelsen.

Vilka ordinarie jakttider som gäller för olika arter kan du hitta i bilaga 1- 4 i jaktförordningen.

Jaktförordningen Länk till annan webbplats.

Är du yrkesfiskare kan vi kan ge ersättning för skador orsakade av säl. Du kan också ansöka om EU-stöd för att investera i utrustning som skyddar redskap och fångster från sälar.

Sametinget beslutar om ersättningar för viltskador till rennäringen.

Anmäl alltid skadan till oss om du vill ha ersättning

Har du drabbats av en skada som orsakats av vilt (ej säl) och vill ansöka om ersättning för skadan? Då måste du först anmäla skadan till oss. Viltskador måste alltid besiktigas av en besiktningsperson som Länsstyrelsen har utsett. Du kan få råd om skadeförebyggande åtgärder från besiktningspersonen.

Förebyggande åtgärder, regler och ersättningar

Här kan du ta del av förebyggande åtgärder, regler och vilka ersättningar som gäller för viltskador orsakade av vissa djurarter.

Kronhjortar kan orsaka skada på skog och gröda. I skogen skadas framför allt gran genom barkgnag. På jordbruksmark kan kronhjortar orsaka bet- och trampskador.

Om kronhjort orsakar andra allvarliga skador än på barrträd eller oskördad gröda kan du försöka förhindra detta. Du kan till exempel genomföra:

  • olika typer av förebyggande åtgärder som stängsling
  • ökad jakt på andra arter på samma plats
  • olika typer av skrämselåtgärder.

Råkar du ut för fågelskador ska du direkt sätta ut någon form av skrämselutrustning för att förhindra fler skador. Länsstyrelsen kan ge råd och bidrag till förebyggande åtgärder.

Skrämselkonsulenter i särskilt drabbade områden

Trana, gäss och sångsvan orsakar skada i Västerbotten. I de mest skadedrabbade områdena Kågedalen, Lövånger och Umeå finns lokala arbetsgrupper och skrämselkonsulenter som arbetar för att minska skadorna. Konsulenterna bistår lantbrukare i hela länet med skrämselutrustning och hjälp. Kontakta konsulenterna direkt för att få stöd.

Anders Lundström
Besiktningsperson och skrämselkonsulent Kåge
070-378 22 17

Anders Nilsson
Skrämselkonsulent Lövånger
070-398 94 73

Ingemar Nilsson
Besiktningsperson Umeå
070-636 56 50 Länk till annan webbplats.
070-301 25 19 Länk till annan webbplats.

Peter Näslund
Viltskadehandläggare Länsstyrelsen
010-225 44 44
peter.naslund@lansstyrelsen.se

Åtgärder med skrämsel på SLU Viltskadecenters webbplats Länk till annan webbplats.

Ansök om bidrag till förebyggande åtgärder

Du som är lantbrukare kan ansöka om bidrag till förebyggande åtgärder. Du kan få bidrag till åtgärder som lockar och skrämmer fredade fåglar från skadedrabbade åkrar.

  1. Fyll i ansökan om bidrag för förebyggande av viltskada (PDF) Länk till annan webbplats.
  2. Skicka blanketten till vasterbotten@lanssstyrelsen.se

    Eller med post till:
    Länsstyrelsen Västerbotten
    901 86 Umeå

Ansök om ersättning för skador

Har din gröda blivit skadad av fredade fåglar kan du får ersättning. Du måste först ha gjort förebyggande åtgärder. Så här går ansökan till:

  • Anmäl skadan direkt till Länsstyrelsen.
  • En besiktningsperson utsedd av oss besiktar skadan när den upptäcks och sen igen i samband med skörd.
  • Ansök om ersättning. Din ansökan ska komma in till Länsstyrelsen inom tre månader efter det att skadan har upptäckts.

Om du inte har kunnat förutse skadan, till exempel om den inträffar första året i ett helt nytt område, kan vi betala ut ersättning även om du inte gjort förebyggande åtgärder.

  1. Fyll i ansökan om ersättning (PDF) Länk till annan webbplats.
  2. Skicka blanketten till vasterbotten@lanssstyrelsen.se

    Eller med post till:
    Länsstyrelsen Västerbotten
    901 86 Umeå

Åtgärder som du kan göra utan tillstånd

Du som är markägare kan förhindra att bävrar fäller träd genom att sätta nät runt träden. Gör så här:

  • Fäst ett kraftigt nät runt trädets stam. Se till att det täcker stammen från marken och upp till cirka en meters höjd.
  • Fäst ihop nätet noggrant. Se till att lämna utrymme mellan nät och trädstam, så att trädet kan växa.

Du som är markägare kan reglera vattennivån i dämmet genom ett rör. Då behöver bävern inte ge sig av. Att reglera vattennivån är ofta en mer långsiktig lösning än att riva dammbyggnaden.

Gör så här:

  • Placera röret i dammbyggnaden på den höjd som du vill att vattennivån ska ligga. Röret ger en permanent läcka i bäverdämmet som bävrarna inte kan stoppa.
  • Dra röret någon meter från dämmet och konstruera det så att bävrarna inte kan känna eller höra vattnet flöda in i röret. Du bör bygga inloppet till röret med ett skydd av stängselnät som placeras vid och runt mynningen.

Du får förstöra bäverdammar som orsakar eller riskerar att orsaka allvarlig skada under perioden 1 maj – 30 september. Du måste ha jakträtt i området och får inte göra någon åtgärd på själva bäverhyddan. Du får inte heller förstöra en damm som är nödvändig för hyddan. Ligger dammen i ett Natura 2000-område kan du behöva tillstånd.

Att riva dammar är oftast inte en långsiktig lösning utan används vid risk för akut översvämning av jordbruks- eller skogsmark eller infrastruktur.

Åtgärder som kräver tillstånd från Länsstyrelsen

  • Ska du riva en bäverdamm i Natura 2000-område eller i ett biflöde till vattendrag som leder till ett Natura 2000-område kan du behöva samråda och söka tillstånd.
  • Riva eller spränga en bäverhydda.
  • Använda sprängmedel för att riva en bäverdamm kräver tillstånd för vattenverksamhet. Du ansöker om tillstånd för vattenverksamhet hos oss. Behöver du i samband med sprängningen använda grävmaskin måste du samråda med Länsstyrelsen och kan behöva tillstånd.

Ansök om tillstånd att riva boplats, bäverdamm eller att använda slagfälla

Ansök om tillstånd att riva boplats, bäverdamm eller använda slagfälla i vår e-tjänst för skyddsjakt.

Rapportera åtgärder mot bäverskador

Har du rivit en bäverdamm eller boplats eller använt slagfälla vid jakt måste du rapportera detta till oss.

Du kan ansöka om bidrag för skyddsväst till drivande och ställande jakthundar. Du kan få bidrag för själva västen och vargstål.

Vid behov kan vi ge bidrag till västar till hundar i Polisens eftersöksorganisation, räddningshundar och andra tjänstehundar.

Du kan inte få bidrag för tillbehör som vildsvinsskydd eller liknande.

Fler råd för att minimera och förebygga skador

På Sveriges lantbruksuniversitets webbplats Viltskadecenter finns råd om hur du kan minimera eller förebygga skador på tamdjur och gröda:

Förebyggande åtgärder på Sveriges lantbruksuniversitets webbplats Länk till annan webbplats.

Kontakt

Lars Dahlberg

Jaktfrågor

Peter Näslund

Jaktfrågor

Erik Lindberg

Jaktfrågor

Fredrik Juuso

Småviltsjakt