Viltskador
Vilt kan ibland orsaka skador för markägare och näringar. Skadorna kan ofta förebyggas, men ibland måste skyddsjakt tillämpas.
När vilt orsakar skador på egendomar är grundprincipen att skador helst ska förebyggas eller hindras genom ordinarie jakt. Om förebyggande åtgärder utförts men inte varit tillräckliga för att skydda egendomar från skador kan vi ge ersättning för skador.
Vi kan bara ge ersättning för skador som är orsakade av fredat vilt (exempelvis björn, varg, lo, säl, trana och vitkindad gås). Ersättningar till rennäringen beslutas av Sametinget.
Drabbas du av en skada som orsakats av vilt (ej säl) och vill ansöka om ersättning för skadan, ska du anmäla skadan till oss. Skador måste alltid besiktigas av en besiktningsman som länsstyrelsen har utsett. Du kan även få råd om skadeförebyggande åtgärder från besiktningsmännen.
Minimera eller förebygga skador
På Sveriges lantbruksuniversitets webbplats Viltskadecenter finns råd om hur du kan minimera eller förebygga skador:
Skyddsjakt
Skyddsjakt är en förebyggande åtgärd. Den utförs när det inte finns någon annan lämplig lösning. Skyddsjakt går ut på att ta bort enstaka individer som är särskilt besvärliga.
Andra gånger syftar skyddsjakten främst till att skrämma och splittra anhopningar av vilt. Tänk på att skyddsjakt många gånger endast ger en begränsad och tillfällig effekt som skadeförebyggande metod. Därför är det viktigt att också försöka hitta andra lösningar.
I vissa fall kan du bedriva skyddsjakt utan särskilt tillstånd. Det gäller jakt för att förebygga skada av vilt och bara när förutsättningarna i Jaktförordningen (1987:905) bilaga 4 är uppfyllda. I andra fall kan vi ge tillstånd till skyddsjakt.
Tillstånd för skyddsjakt
Länsstyrelsen kan ge tillstånd till skyddsjakt i nedanstående fall:
- Av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse.
- Av hänsyn till flygsäkerheten.
- För att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom.
- För att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter.
Det får inte finnas någon annan lämplig lösning. Skyddsjakten får inte heller hota artens bevarandestatus.
Länsstyrelsen Västerbotten beslutar om skyddsjakt efter björn, lo, järv och varg. Naturvårdsverket beslutar om skyddsjakt på kungsörn.
Det finns två olika typer av skyddsjakt; skyddsjakt på en specifik skadegörande individ och skyddsjakt i förebyggande syfte för att undvika att allvarlig skada ska uppkomma.
- Skyddsjakt på skadegörande individer innebär att det är känt vilken individ som orsakar skada. Ofta handlar det om en pågående situation med ett rovdjur som i ett begränsat område orsakar stora problem. Om förhållandena och situationen är sådana att skador kan fortsätta uppstå kan skyddsjakt vara ett lämpligt alternativ om ingen annan lösning finns.
- Skyddsjakt i förebyggande syfte kan fattas när risken för att skador ska uppstå är så stor att något behöver göras samt att ingen annan lösning finns. Det kan till exempel finnas en skadehistorik som är styrkt av Länsstyrelsen och ett högre predationstryck än vad som är rimligt för rennäringen. Länsstyrelsen kan fatta beslut om skyddsjakt på eget initiativ, det vill säga ingen ansökan om skyddsjakt behöver finnas.
Ansöka om skyddsjakt
När du ansöker om skyddsjakt behandlas ansökan så snart som möjligt. Är det fråga om en pågående skadebild, i de allra flesta fall samma dag.
Grundläggande förutsättningar för skyddsjakt:
- Allvarlig skada har uppkommit och riskerar att fortsätta eller allvarlig skada riskerar att uppstå.
- Förebyggande åtgärder har genomförts men problem kvarstår.
- Ingen annan lämplig lösning finns.
- Skyddsjakten får inte försvåra upprätthållandet av, eller möjligheten att nå, gynnsam bevarandestatus för arten i fråga.
Ansök om tillstånd för skyddsjakt i vår e-tjänst
I dagsläget är e-tjänsten inte anpassad för att ta emot ansökningar gällande stora rovdjur i renskötselområdet. Kontakta Länsstyrelsen om du vill ansöka om skyddsjakt på varg, järv, lodjur eller björn på grund av skada på ren.
Vilka får utföra jakten?
Skyddsjakt är ingen allmän jakt. Länsstyrelsen utser jaktledare i samråd med den som har beviljats skyddsjakten. Jaktledaren utser, i samråd med Länsstyrelsen, vem som ska delta i jakten. Länsstyrelsen kan besluta om att skyddsjakten får jaga på annans jaktområde. Samverkan mellan jägare i området och den som beviljats skyddsjakt är positivt.
När ett djur har fällts
När ett djur har fällts genomförs besiktning av platsen och besiktning av djuret. Djuret tillfaller staten och tas om hand av polisen, som i sin tur skickar det för obduktion till Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA).
Riktlinjer, grunder och bedömning av skyddsjakt på Naturvårdsverkets webbplats
Återrapportera jaktliga tillstånd eller beslut
Länsstyrelsen villkorar oftast beslut med att du ska återrapportera jakten, vidtagna åtgärder eller användningen av skyddsväst för hund. Du kan göra det i vår e-tjänst.
Kontakt
Lars Dahlberg
Jaktfrågor
Telefon 010-225 44 52
Erik Lindberg
Jaktfrågor
Telefon 010-225 44 41
Torleif Eriksson
Småviltsjakt
Telefon 010-225 44 25
Tack för din medverkan
Berätta hur vi kan göra den här sidan bättre. Dina synpunkter är värdefulla för oss och din medverkan hjälper oss att förbättra webbplatsen.
Tyvärr kan vi inte svara på dina synpunkter här. Om du har en fråga som du vill ha svar på kan du gå via kontaktinformation.
