Skyddad natur

Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.

Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.

Kartor över skyddad natur

I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur finns kartor över områden med skyddad natur. Där hittar du även beslut, skötselplaner och bevarandeplaner för skyddade områden.

Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Hjälp med att använda kartverktyget Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.

Värmland län har 218 naturreservat och ett naturvårdsområde. Du kan välja att besöka dessa ute i skog och mark och du kan välja att besöka dessa via vår webbplats. Varje reservat har en egen sida med en beskrivning av området, bilder och föreskrifter som gäller för allmänheten.

Naturreservat i Värmlands län

Nationalparker

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Webbplatsen Sveriges nationalparker Länk till annan webbplats.

Nationalparker, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

I Värmlands län har vi ingen nationalpark men i Vänern finns nationalparken Djurö skärgård som består av ett trettiotal öar och skär. Med dess klapperstenstränder, rika fågelliv, dovhjortar, fiskgjusar och den öppna betesmarken på ön Djurö utgör den ett unikt inslag i Vänern.

Nationalparken Djurö skärgård (Länsstyrelsen Västra Götaland)

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Du kan också se förslag till förändringar och nya Natura 2000-områden och aktuella remisser.

Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Du behöver tillstånd för intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område.

Exempel på intrång som kan kräva tillstånd:

  • skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
  • väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark
  • åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs. Samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas. Behovet av åtgärder bestäms av:

  • vad som ska skyddas
  • hur känsligt området är
  • vilket skydd som redan finns.

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

Bevarandeplaner

Till varje Natura 2000-område ska finnas en bevarandeplan som beskriver områdets naturvärden, vad som kan skada eller påverka, samt förutsättningar för skydd och skötsel. Bevarandeplanen är också ett dokument som ska underlätta vid planering och tillståndsprövningar, till exempel vid olika former av exploatering. Länsstyrelsen ansvarar för att skriva bevarandeplaner. Bevarandeplanen fastställs av Länsstyrelsen efter hörande av markägare och andra intressenter och kan revideras när ny kunskap tillkommer.

Pågående arbete

För närvarande pågår ett arbete med att uppdatera bevarandeplaner för länets Natura 2000-områden. Uppdateringen har föregåtts av en översyn kopplad till den nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP). Vid översynen har Länsstyrelsen bedömt vilka vattenanknutna naturtyper och arter som kan beröras av omprövningen. De bevarandeplaner där översynen föranlett en uppdatering skickas ut på remiss till berörda för synpunkter.

Arbetet med uppdatering av bevarandeplanerna görs i takt med omprövningar av vattenverksamheter och beräknas pågå under 20 år. De i nuläget uppdaterade, men ännu inte fastställda, bevarandeplanerna är:

  • Förslag till bevarandeplan Lungälvens myrar (SE0610185)
  • Förslag till bevarandeplan Lungälvsravinerna (SE0610121)

Du hittar bevarandeplanerna för Natura 2000-områdena i sin helhet, och information om hur du lämnar synpunkter, på sidan remisser och yttranden.

Remisser och yttranden


Inga bevarandeplaner

SE0610071 Ritamäki Pdf, 2 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610084 Abborrtjärnsberg Pdf, 1.9 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610089 Ivana Pdf, 2.5 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610095 Brånberget Pdf, 2.5 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610097 Höljeberget Pdf, 2.1 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610104 Vimyren Pdf, 2.2 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610122 Hovfjället Pdf, 2.6 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610126 Fänstjärnsskogen Pdf, 2.2 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610127 Titjärnskogen Pdf, 2.2 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610134 Horstomyren Pdf, 2.5 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610143 Rännberg Pdf, 2.2 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610145 Gultberget Pdf, 2 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610167 Danshallmyren Pdf, 2.3 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610169 Klarälven, övre delen Pdf, 3 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610172 Makkaraberget Pdf, 2 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610174 Ömtberget Pdf, 2.2 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610175 Enberget Pdf, 2.3 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610179 Averåfjället Pdf, 2.2 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610180 Gartosofta Pdf, 2.2 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610186 Päggonätto Pdf, 2.3 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610187 Aspberget-Nygårdssätern Pdf, 1.8 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610188 Måns-Olasberget Pdf, 2 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610193 Granberget Pdf, 2.4 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610196 Tjärn väster om Buteljhalsmyren Pdf, 1.9 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610200 Märramyren Pdf, 2.4 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610201 Dundern Pdf, 2.5 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610202 Gobackberget Pdf, 2.5 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610204 Tjärnarna vid Jan i Myren Pdf, 1.8 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610207 Likan med tillflöde Pdf, 3.6 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610219 Kölarna Pdf, 2.5 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610220 Åskakskölen Pdf, 2.3 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610233 Knappnäs Pdf, 2 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610235 Erola Pdf, 2.5 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610240 Rönaälvens kanjon Pdf, 1.7 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610241 Skrallarberget Pdf, 2 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610242 Torrknölen Pdf, 2.1 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610245 Husmansknölen Pdf, 2.2 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610246 Mammasberget Pdf, 2.2 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610247 Soienmägg Pdf, 2.1 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610252 Västersjön Pdf, 2.3 MB.
SE0610168 Rattån Pdf, 2.1 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610206 Höljan Pdf, 1.8 MB, öppnas i nytt fönster.
SE0610208 Femtan Pdf, 1.8 MB, öppnas i nytt fönster.

Biotopskydd

Biotopskyddsområden är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för:

  • hotade djur- och växtarter
  • särskilt skyddsvärda djur- och växtarter.

Inom ett biotopskyddsområde får det inte förekomma verksamheter eller åtgärder som kan skada naturmiljön.

Dispens från biotopskyddet

Du kan ansöka om dispens från biotopskyddet.

Dispens från biotopskyddsbestämmelser (PDF) Pdf, 77 kB.

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga, men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:

  • generellt biotopskydd 
  • biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt biotopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas.

Exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:

  • alléer
  • källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • odlingsrösen i jordbruksmark
  • pilevallar
  • småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • stenmurar i jordbruksmark
  • åkerholmar.

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Särskilt biotopskydd

Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.

Tillträdesförbud för skydd av djur och växter

Tillträdesförbud används för att skydda djur- eller växtarter i ett avgränsat område under en viss tid på året. Detta innebär oftast att allmänheten inte får gå in i området under den här perioden. Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med tillträdesförbud.

Landskapsbildsskydd

Landskapsbildsskydd finns till för att skydda värdet av framförallt den visuella upplevelsen av ett landskap. Skyddet reglerar till exempel bebyggelse och vägar. Det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att utföra åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden i dessa områden.

Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform som inte finns i miljöbalken. Den håller successivt på att ersättas med andra skyddsformer.

Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar. Men det finns även större områden, vissa på tiotals hektar, som berörs av äldre beslut före 1965.

Idag finns 27 naturminnen i Värmland fördelade på tio kommuner. Det är ovanligt att bilda nya naturminnen i Värmland. 2010 beslutade Länsstyrelsen att förklara en grov ek i Ölseruds församling på Värmlandsnäs i Säffle kommun som naturminne. Den skyddade eken är minst 150 år gammal och nästan fem meter i omkrets. Det var första gången på över 20 år som ett nytt naturminne bildades i Värmland.  Sex år senare förklarades även Strömtallen i Säffle som naturminne.

Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara. Den får vara som mest 50 år. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.

Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer, som till exempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.

Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald. Kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.

Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i jordabalken. Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.

Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.

Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.

Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).

Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Våtmarkskonventionen (Ramsarområden), Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Strandskydd

Strandskydd gäller vid havet, vid insjöar och vattendrag i hela landet. Strandskyddet finns till för att allmänheten ska ha tillgång till strandområden och för att bevara goda livsvillkor för djur och växter.

Det skyddade området är i vanliga fall 100 meter från strandkanten, både in på land och ut i vattnet. Länsstyrelsen kan ändra gränsen för strandskyddet, både genom att utöka eller minska det.

Om du vill bygga eller ändra något inom strandskyddat område, behöver du söka dispens. I de flesta fall gör du det hos kommunen.

Strandskydd i Värmland

Värmlands län har utvidgat strandskydd för samtliga kommuner. Strandskyddsområdet är 100 meter från strandlinjen upp till 300 meter från strandlinjen, beroende på om nödvändigt att säkerställa något av strandskyddets syften, nämligen att långsiktigt:

  1. trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden.
  2. bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.

Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur visar vilka områden i Sverige som är skyddade och vilken form skyddet har.

Verktyget Skyddad natur Länk till annan webbplats.

Dispens från strandskyddsbestämmelser

Vill du bygga, ändra eller åtgärda något inom ett strandskyddat område, till exempel bygga en brygga eller ett nytt förråd? I vissa fall kan du få tillstånd att göra något som normalt är förbjudet inom ett strandskyddat område, det vill säga få dispens från strandskyddet.

Om hur du söker strandskyddsdispens

Inom ett strandskyddsområde får du inte:

  1. uppföra nya byggnader
  2. ändra byggnader eller ändra byggnaders användning eller utföra anläggningar och anordningar om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt
  3. utföra grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i första och andra punkten
  4. vidta åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

  • uppföra nya byggnader eller tillbyggnader
  • ändra byggnaders användning från till exempel förråd till gäststuga
  • sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser utanför tomtplats/hemfridszon
  • anlägga bryggor eller trädäck
  • anlägga till exempel gräsmatta och plantera trädgårdsväxter utanför tomtplats/hemfridszon
  • schakta eller fylla ut inför byggande.

Tomtplats och hemfridszon

Tomtplats eller hemfridszon är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs den av området närmast bostadshuset. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten, även om området ingår i fastigheten.

På platser med höga värden är strandskyddet utvidgat till maximalt 300 meter. På andra platser är strandskyddet borttaget, till exempel inom planlagda områden i tätorter eller vid små sjöar och vattendrag.

Text

Utvidgat strandskydd i Värmlands län

Länsstyrelsen i Värmland har fattat ett beslut om utvidgat strandskydd i länet. Till beslutet om det utvidgade strandskyddet finns det detaljerade kartor för varje kommun, kartorna finns också som shape-filer.

Karttjänst med utvidgat strandskydd samt mindre vattendrag som är strandskyddade i Värmland Länk till annan webbplats.

Shape-filer, utvidgat strandskydd Länk till annan webbplats.

Shape-filer, generellt strandskydd för mindre vattendrag Länk till annan webbplats.

Kontakta oss eller din kommun om du vill ha mer information.

Länsstyrelsen kan i vissa enskilda fall upphäva strandskyddet. Då krävs att specifika förutsättningar är uppfyllda. Exempelvis kan strandskyddet upphävas vid en liten sjö eller ett litet vattendrag. Då krävs att sjöns storlek uppgår till omkring en hektar eller mindre eller att vattendragets bredd är omkring två meter eller smalare. Det krävs också att områdets betydelse för att tillgodose strandskyddets syften är liten.

Vattenskyddsområde

Vattenskyddsområden finns till för att skydda vårt dricksvatten mot föroreningar. De kan skydda både ytvatten och grundvatten och är ett viktigt verktyg för att bevara dricksvatten med bra kvalitet till framtiden.

Varje vattenskyddsområde har sina egna skyddsföreskrifter som reglerar vad du får och inte får göra inom områdets gränser. Alla Sveriges vattenskyddsområden och deras föreskrifter finns i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.

Kartverktyget Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Så inrättas ett vattenskyddsområde

Vattenskyddsområden bildas oftast genom att en ansökan skickas in till Länsstyrelsen eller kommunen som efter handläggning fattar beslut om att bilda vattenskyddsområdet. Det är möjligt att inrätta ett vattenskyddsområde för en vattentillgång som kan komma att nyttjas som vattentäkt i framtiden.

Vattenskyddsområden i Värmlands län

I Värmlands län finns cirka 85 allmänna vattentäkter. Knappt hälften av de allmänna vattentäkterna har ett fastställt skyddsområde med föreskrifter. Flertalet av dessa är dock gamla och i behov av översyn.

Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad Natur Länk till annan webbplats. visar vilka områden i Sverige som är skyddade och vilken form skyddet har. I kartverktyget kan du få information om bland annat vattenskyddsområden i Värmlands län.

Vattenskyddsområden i Värmland (inzoomad karta, Skyddad natur) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Policy och översiktlig plan för skyddade områden i Värmlands län

Värmland har en policy och översiktlig plan för skyddade områden. Den består av två delar: en policy för uppföljningen av skyddade områden i Värmlands län samt en översiktlig plan (bilagorna 2 - 4), som sammanställer länets uppföljning i skyddade områden för en 12-årsperiod.

Samtliga områden som inkluderas har upprättats av Länsstyrelsen med syfte att bevara naturtyper och arter samt värna om friluftslivet. Områdena omfattar naturreservat, Natura 2000-områden, djur- och växtskyddsområden, naturvårdsavtal och biotopskydd. Länsstyrelsen har även valt att inkludera naturminnen i uppföljningen.

Framtagandet av policyn och den översiktliga planen har skett på uppdrag av Naturvårdsverket, och är ett första steg i Länsstyrelsernas arbete med att påbörja en samordnad uppföljning av skyddade områden i länen.

Dokumentet behöver revideras regelbundet, och block B behöver justeras vartefter ny kunskap framkommer om hur uppföljningsmetoderna fungerar och vilka kostnader de medför.

Uppföljning av skyddade områden i Värmlands län (PDF) Länk till annan webbplats.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Georg Andrén

Besöksadress

Våxnäsgatan 5

Postadress

651 86 Karlstad

Organisationsnummer

202100-2395

Följ oss