Invasiva främmande arter

Släng inte växtavfall i naturen. Det kan innehålla invasiva växter som på så vis lätt kan få spridning och tränga undan inhemska vilda växtarter i närområdet. Även om det du slänger är växter som tidigare inte visat tecken på att sprida sig kan de börja göra det när klimatet blir varmare.

Det är alltid förbjudet att sprida de växter som finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Dit hör till exempel jättebalsamin, jätteloka och gul skunkkalla. Naturvårdsverket rekommenderar dock att inte sprida några invasiva främmande arter överhuvudtaget. Det finns växter som inte är förbjudna kan skada den biologiska mångfalden i Sverige, som till exempel blomsterlupin, parkslide och vresros. Oavsett om växtavfallet innehåller invasiva främmande arter eller inte så är det inte tillåtet att slänga växtavfall i till exempel skogen.

Så här kan du göra istället:

• Lägg växt- och trädgårdsavfall i plastpåsar eller -säckar och förslut noga.
• Om det är små mängder kan du kasta det i hushållsavfallet
• Är det mycket avfall är det bra att kolla med din återvinningscentral var du ska lämna det.

Om du ska köpa, byta eller ge bort växter se till att det inte är växter som kan ta över och bli invasiva. Det finns invasiva främmande växter som är EU:listade och som man bland annat varken får ha, sälja, byta eller transportera – de är förbjudna helt enkelt. De vanligaste och som du kan stöta på här i Sverige är gul skunkkalla, jättebalsamin och jätteloka. Alla dessa tre har förekomst i Värmland. Det är inte troligt att de finns i handeln, men du kanske får en planta av grannen som inte vet bättre.

Sedan finns det många invasiva främmande växtarter som är tillåtna, men som ändå kan bli ett stort problem för oss människor och naturen om de sprids. De vanligaste och besvärligaste är blomsterlupin, parkslide och vresros.

Så här kan du göra istället:

• Är du osäker på en växt som du tänkt ge bort eller ta emot, fråga i en trädgårdshandel.
• Självklart tar du inte med dig vilda växter eller frön från utlandsresan.
• Få koll på de EU-listade och förbjudna invasiva främmande växterna

Invasiva växtarter hör inte hemma i komposten. De riskerar att inte brytas ner utan frön och växtdelar får istället hjälp att spridas när du sedan använder kompostjorden. Av samma anledning ska man inte slänga avfall från invasiva växter i återvinningscentralens fraktion för kompost eller växtavfall.

Så här kan du göra istället:

• Små mängder kan du lägga i en plastpåse som du försluter och slänger som hushållsavfall.
• Du kan lägga växtavfall från invasiva växter i en plastsäck med vatten så att de ruttnar.
• Har du stora mängder avfall från invasiva arter, packa det i plastsäckar som du försluter väl. Kolla med återvinningscentralen var du kan lämna dem för förbränning.

Allt fler invasiva arter etablera sig vid vägkanterna och ofta tar de sig vidare till närbelägna naturområden. En orsak är att frön och växtdelar ramlat av släp som fraktar växtavfall till återvinningscentralen. Det är positivt att många bekämpar invasiva växter, men bekämpningen riskerar att bli en spridning om växtavfallet fraktas utan att förslutas i ett öppet släp.

När det gäller de EU-listade främmande arterna så finns förbud mot att sprida dem, men vi rekommenderar att man även ser till att transportera andra invasiva främmande växtarter på ett säkert sätt för att skydda vår viktiga biologiska mångfald.

Så här kan du göra istället:

• Lägg alltid växtavfall i säckar som du försluter noga innan du transporterar dem.
• Kör dem till återvinningscentralen för förbränning – kolla först med din återvinningscentral vad som gäller där.

Exotiska husdjur som vattensköldpaddor, vissa akvariefiskar och till exempel sibiriska ekorrar som släpps ut i naturen kan bli invasiva och tränga undan svenska djurarter. De kan också bära på bakterier och parasiter som inte ska spridas till andra djur. Så släpp aldrig ut husdjur i naturen – det är dessutom förbjudet! Det är även förbjudet att ge bort eller sälja EU-listade invasiva arter.

Så här kan du göra istället:

• Om du inte längre vill eller kan ta hand om ett exotiskt husdjur, se till att djuret får ett tryggt hem hos någon annan.
• Är djuret en invasiv art som är EU-listad, måste du se till att djuret avlivas av en veterinär.
• Självklart tar du aldrig hem ett exotiskt djur från utlandsresan.
• Få koll på de EU-listade invasiva främmande djurarterna.
  I Sverige så är det gulbukig, rödörad och gulörad vattensköldpadda, sibirisk jordekorre och brun majna som förekommer som sällskapsdjur.

Din båt kan flytta djur och organismer mellan vattenområden. Alger och smådjur kan fastna i dragg, tågvirke, propellrar och ankarlinor och i redskap som nät och ryssjor. Ditt båtskrov kan också ha ovälkomna fripassagerare – invasiva främmande vattenlevande djur eller växter som kan tränga undan andra arter om de följer med till en ny miljö. Tänk också på att vatten under durken kan fungera som en liten pool för vattenorganismer. Pumpa ut vattnet innan du åker till nästa vattenområde. Töm också dunkar med vatten från hav och sjöar där du hämtade det.

Rengör noga båtens eller kanotens skrov, och dina fiskeredskap, innan du flyttar dem mellan olika vatten. Detta är särskilt viktigt vid flytt av båtar och redskap från vatten med signalkräfta till vatten med flodkräfta då risken är stor att föra med sig kräftpesten.

Låt helst redskap och utrustning torka ordentligt innan de används på någon ny plats. Då är du säker på att inte sprida organismer mellan sjöar och vattendrag.

Åk inte båt genom vatten med mycket växtlighet. Då riskerar du att få med dig ”fripassagerare” eller köra sönder växterna. Lösa skottdelar kan flyta iväg och bilda nya bestånd av invasiva främmande vattenväxter. Åk hellre en omväg runt växtligheten och undvik att röja bland växter i vatten, så hjälper du till att hindra invasiva arter från att sprida sig.

Invasiva främmande arter är bra på att sprida sig i nya miljöer, där de kan tränga undan eller orsaka sjukdomar hos andra arter. Ha koll så att du inte sprider djur och andra organismer till nya sjöar och vatten. När du fiskar, agna alltid med djur från samma vatten som det du fiskar i. Lätt att komma ihåg och viktigt för att hindra spridning av sjukdomar, parasiter och invasiva främmande arter.

Det har blivit allt vanligare att skaffa exotiska djur och växter till akvarier och trädgårdsdammar. Om man tömmer akvarier felaktigt i naturen eller om dammen har ett utlopp till en sjö eller ett vattendrag, kan dessa arter bli främmande arter i svenska vatten.

Släpp aldrig ut djur eller växter i naturen då du tröttnat på dem. Det kan få allvarliga konsekvenser. Även om de själva inte alltid överlever kan de bära på sjukdomar eller parasiter som kan smitta inhemska arter. De kan också tränga undan de arter som hör hemma vattendraget.

• Släng akvarieväxter som restavfall (alltså i hushållssopor eller brännbart).
• Omplacera akvariefiskar om det går, i annat fall avliva dem och lägg i restavfall.
  

Sätt aldrig ut fisk, kräftor, musslor eller växter i sjöar, hav eller vattendrag. Risken är att de bär på oönskade fripassagerare som parasiter eller sjukdomar som kan hota de arter som redan finns där. Eller att de förökar sig kraftigt och tränger undan andra arter.
Om du vill sätta ut fisk eller andra arter i naturliga vatten måste du söka tillstånd hos länsstyrelsen. Det krävs för all utsättning och flyttning av fisk, skaldjur och blötdjur.

Utplantering av fisk och kräftor (Fiske - Fiskevårdsåtgärder)