Invasiva främmande arter
Invasiva främmande arter räknas som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald. De kan också orsaka stora negativa effekter på jord- och skogsbruk samt människors och djurs hälsa.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter. De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.
Hur du kan hjälpa till i kampen mot invasiva främmande arter
Vi gör detta i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket samt flera andra länsstyrelser, myndigheter och organisationer. Vi behöver hjälp av dig i kampen mot invasiva arter. Tänk även på att det är förbjudet att sprida de växter som finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter.
Här är några viktiga råd.
Släng inte växtavfall i naturen. Det kan innehålla invasiva växter som på så vis lätt kan få spridning och tränga undan inhemska vilda växtarter i närområdet. Även om det du slänger är växter som tidigare inte visat tecken på att sprida sig kan de börja göra det när klimatet blir varmare.
Det är alltid förbjudet att sprida de växter som finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Dit hör till exempel jättebalsamin, jätteloka och gul skunkkalla. Naturvårdsverket rekommenderar dock att inte sprida några invasiva främmande arter överhuvudtaget. Det finns växter som inte är förbjudna kan skada den biologiska mångfalden i Sverige, som till exempel blomsterlupin, parkslide och vresros. Oavsett om växtavfallet innehåller invasiva främmande arter eller inte så är det inte tillåtet att slänga växtavfall i till exempel skogen.
Så här kan du göra istället:
- Lägg växt- och trädgårdsavfall i plastpåsar eller -säckar och förslut noga.
- Om det är små mängder kan du kasta det i hushållsavfallet
- Är det mycket avfall är det bra att kolla med din återvinningscentral var du ska lämna det.
Om du ska köpa, byta eller ge bort växter se till att det inte är växter som kan ta över och bli invasiva. Det finns invasiva främmande växter som är EU:listade och som man bland annat varken får ha, sälja, byta eller transportera – de är förbjudna helt enkelt. De vanligaste och som du kan stöta på här i Sverige är gul skunkkalla, jättebalsamin och jätteloka. Alla dessa tre har förekomst i Värmland. Det är inte troligt att de finns i handeln, men du kanske får en planta av grannen som inte vet bättre.
Sedan finns det många invasiva främmande växtarter som är tillåtna, men som ändå kan bli ett stort problem för oss människor och naturen om de sprids. De vanligaste och besvärligaste är blomsterlupin, parkslide och vresros.
Så här kan du göra istället:
- Är du osäker på en växt som du tänkt ge bort eller ta emot, fråga i en trädgårdshandel.
- Självklart tar du inte med dig vilda växter eller frön från utlandsresan.
- Få koll på de EU-listade och förbjudna invasiva främmande växterna
Invasiva växtarter hör inte hemma i komposten. De riskerar att inte brytas ner utan frön och växtdelar får istället hjälp att spridas när du sedan använder kompostjorden. Av samma anledning ska man inte slänga avfall från invasiva växter i återvinningscentralens fraktion för kompost eller växtavfall.
Så här kan du göra istället:
- Små mängder kan du lägga i en plastpåse som du försluter och slänger som hushållsavfall.
- Du kan lägga växtavfall från invasiva växter i en plastsäck med vatten så att de ruttnar.
- Har du stora mängder avfall från invasiva arter, packa det i plastsäckar som du försluter väl. Kolla med återvinningscentralen var du kan lämna dem för förbränning.
Allt fler invasiva arter etablera sig vid vägkanterna och ofta tar de sig vidare till närbelägna naturområden. En orsak är att frön och växtdelar ramlat av släp som fraktar växtavfall till återvinningscentralen. Det är positivt att många bekämpar invasiva växter, men bekämpningen riskerar att bli en spridning om växtavfallet fraktas utan att förslutas i ett öppet släp.
När det gäller de EU-listade främmande arterna så finns förbud mot att sprida dem, men vi rekommenderar att man även ser till att transportera andra invasiva främmande växtarter på ett säkert sätt för att skydda vår viktiga biologiska mångfald.
Så här kan du göra istället:
- Lägg alltid växtavfall i säckar som du försluter noga innan du transporterar dem.
- Kör dem till återvinningscentralen för förbränning – kolla först med din återvinningscentral vad som gäller där.
Exotiska husdjur som vattensköldpaddor, vissa akvariefiskar och till exempel sibiriska ekorrar som släpps ut i naturen kan bli invasiva och tränga undan svenska djurarter. De kan också bära på bakterier och parasiter som inte ska spridas till andra djur. Så släpp aldrig ut husdjur i naturen – det är dessutom förbjudet! Det är även förbjudet att ge bort eller sälja EU-listade invasiva arter.
Så här kan du göra istället:
- Om du inte längre vill eller kan ta hand om ett exotiskt husdjur, se till att djuret får ett tryggt hem hos någon annan.
- Är djuret en invasiv art som är EU-listad, måste du se till att djuret avlivas av en veterinär.
- Självklart tar du aldrig hem ett exotiskt djur från utlandsresan.
- Få koll på de EU-listade invasiva främmande djurarterna.
I Sverige så är det gulbukig, rödörad och gulörad vattensköldpadda, sibirisk jordekorre och brun majna som förekommer som sällskapsdjur.
Din båt kan flytta djur och organismer mellan vattenområden. Alger och smådjur kan fastna i dragg, tågvirke, propellrar och ankarlinor och i redskap som nät och ryssjor. Ditt båtskrov kan också ha ovälkomna fripassagerare – invasiva främmande vattenlevande djur eller växter som kan tränga undan andra arter om de följer med till en ny miljö. Tänk också på att vatten under durken kan fungera som en liten pool för vattenorganismer. Pumpa ut vattnet innan du åker till nästa vattenområde. Töm också dunkar med vatten från hav och sjöar där du hämtade det.
Rengör noga båtens eller kanotens skrov, och dina fiskeredskap, innan du flyttar dem mellan olika vatten. Detta är särskilt viktigt vid flytt av båtar och redskap från vatten med signalkräfta till vatten med flodkräfta då risken är stor att föra med sig kräftpesten.
Låt helst redskap och utrustning torka ordentligt innan de används på någon ny plats. Då är du säker på att inte sprida organismer mellan sjöar och vattendrag.
Åk inte båt genom vatten med mycket växtlighet. Då riskerar du att få med dig ”fripassagerare” eller köra sönder växterna. Lösa skottdelar kan flyta iväg och bilda nya bestånd av invasiva främmande vattenväxter. Åk hellre en omväg runt växtligheten och undvik att röja bland växter i vatten, så hjälper du till att hindra invasiva arter från att sprida sig.
Invasiva främmande arter är bra på att sprida sig i nya miljöer, där de kan tränga undan eller orsaka sjukdomar hos andra arter. Ha koll så att du inte sprider djur och andra organismer till nya sjöar och vatten. När du fiskar, agna alltid med djur från samma vatten som det du fiskar i. Lätt att komma ihåg och viktigt för att hindra spridning av sjukdomar, parasiter och invasiva främmande arter.
Det har blivit allt vanligare att skaffa exotiska djur och växter till akvarier och trädgårdsdammar. Om man tömmer akvarier felaktigt i naturen eller om dammen har ett utlopp till en sjö eller ett vattendrag, kan dessa arter bli främmande arter i svenska vatten.
Släpp aldrig ut djur eller växter i naturen då du tröttnat på dem. Det kan få allvarliga konsekvenser. Även om de själva inte alltid överlever kan de bära på sjukdomar eller parasiter som kan smitta inhemska arter. De kan också tränga undan de arter som hör hemma vattendraget.
- Släng akvarieväxter som restavfall (alltså i hushållssopor eller brännbart).
- Omplacera akvariefiskar om det går, i annat fall avliva dem och lägg i restavfall.
Sätt aldrig ut fisk, kräftor, musslor eller växter i sjöar, hav eller vattendrag. Risken är att de bär på oönskade fripassagerare som parasiter eller sjukdomar som kan hota de arter som redan finns där. Eller att de förökar sig kraftigt och tränger undan andra arter.
Om du vill sätta ut fisk eller andra arter i naturliga vatten måste du söka tillstånd hos länsstyrelsen. Det krävs för all utsättning och flyttning av fisk, skaldjur och blötdjur.
Utplantering av fisk och kräftor (Fiske - Fiskevårdsåtgärder)
Invasiva främmande arter i Sverige och EU
Problemen med invasiva främmande arter i Sverige ökar i takt med att vi blir fler människor, och att vi reser mer. Vi har också en ökad världshandel där vi både medvetet och omedvetet flyttar arter mellan ekosystem. I Sveriges natur finns idag över 2 000 främmande arter och drygt 400 av dessa räknas som invasiva. Många av dessa, till exempel mördarsnigel (tidigare spansk skogssnigel), jätteloka, parkslide och vresros orsakar redan nu stora skador och kostnader i form av årlig bekämpning.
Förbud kring invasiva främmande arter
EU listar vilka djur och växter som inte får introduceras i, spridas i naturen eller gynnas att bli fler. Det är också förbjudet att ha, sälja, byta och importera dessa arter.
På Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa om vilka invasiva arter som är av särskild betydelse i Sverige och vilka arter som EU listar med förbud. Listan uppdateras regelbundet med nya arter. Naturvårdsverket ansvarar för information om de landlevande arterna och Havs- och vattenmyndigheten för de vattenlevande arterna.
Invasiva arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Sök främmande arter, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Fastighetsägarens ansvar
Den som äger en fastighet har ett eget ansvar att vidta åtgärder om det finns EU-listade invasiva främmande arter vid den egna fastigheten. Landlevande ryggradsdjur och vattensköldpaddor är undantagna. Ansvaret gäller för alla som äger fastigheter, det vill säga:
- privatpersoner
- kommunala och statliga fastighetsägare
- bolag som äger fastigheter.
Rapportera fynd av invasiva främmande arter
Rapportera EU-listade arter, blomsterlupin, parkslide, sjögull och vresros
Rapportera EU-listade arter och arterna blomsterlupin, parkslide, sjögull och vresros som skapar stora problem i Sverige.
Rapportera invasiva arter på webbplatsen invasivaarter.nu Länk till annan webbplats.
Rapportera landlevande ryggradsdjur
Rapportera landlevande invasiva främmande ryggradsdjur och vattensköldpaddor via Svenska Jägareförbundet som ansvarar för åtgärder för dessa arter i Sverige. Rapportera på telefon 070-339 93 26 eller genom e-post till tipsaframmandearter@jagareforbundet.se
Rapportera vattenlevande arter
Rapportera arter som är vattenlevande via Rappen hos Havs- och vattenmyndigheten.
Rappen – rapportering av vattenorganismer, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
För kommuner och myndigheter
Uppdragsportalen är Länsstyrelsens IT-stöd för kommuner och myndigheter. I Uppdragsportalen kan myndigheter och kommuner återrapportera åtgärder mot invasiva arter. Rapporterna förs över till Artportalen, där de blir tillgängliga för både myndigheter, kommuner och allmänhet.
Uppdragsportalen Länk till annan webbplats.
Viktigt att rapportera in fynd
Kunskap om var arterna finns är grunden för arbetet med invasiva främmande arter. Det är därför mycket viktigt att fynd rapporteras in. Alla inrapporteringar hamnar till slut i Artportalen.
EU:s lista över invasiva främmande arter
Efter den senaste uppdateringen som gjordes 2 augusti 2022 finns 88 arter i EU-förteckningen över invasiva främmande arter, vilka inte får introduceras eller spridas i naturen eller gynnas att bli fler. Det är också förbjudet att sälja, byta och importera dessa arter.
EU-listade invasiva arter som finns i svensk natur
Bisam (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Gudaträd (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Gulbukig vattensköldpadda inkl. två närstående arter (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Japansk träddödare (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Kabomba (Havs- och vattenmyndigheten) Länk till annan webbplats.
Mårdhund (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Syrénslide (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
EU-listade invasiva arter med bekräftad förekomst i Värmland
Gul skunkkalla (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Jättebalsamin (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Jätteloka (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Sidenört (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Signalkräfta (Havs- och vattenmyndigheten) Länk till annan webbplats.
Smal vattenpest (Havs- och vattenmyndigheten) Länk till annan webbplats.
Tromsöloka (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Ullhandskrabba (Havs- och vattenmyndigheten) Länk till annan webbplats.
Andra invasiva arter i Värmland
Nedan listas några av de invasiva arter som är problematiska hos oss men som inte finns med i EU-förteckningen:
Blomsterlupin (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Kanadensiskt gullris (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Mink (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Parkslide (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Sjögull (Havs- och vattenmyndigheten) Länk till annan webbplats.
Spansk skogssnigel "mördarsnigel" (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Så bekämpar du jätteloka
I Naturvårdsverkets film får du veta mer om vad jätteloka är och får tips om hur du kan bekämpa den.
Film, så bekämpar du jätteloka (Youtube) Länk till annan webbplats.
Håll utkik efter svarthuvad snigel!
I oktober 2019 upptäcktes svarthuvad snigel (Krynickillus melanocephalus) i Västmanlands län. Kort därefter gjordes fynd av arten även i Örebro och Gävleborgs län.
Mer information om svarthuvad snigel (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.
Svarthuvad snigel lever naturligt i Kaukasus. Det är ännu oklart hur invasiv den är hos oss och därför är det viktigt att begränsa spridningen i tidigt skede. Om du misstänker att du hittat svarthuvad snigel i naturen eller i din trädgård är det till stor hjälp om du tar en bild på snigeln och rapporterar ditt fynd.
Rapportera invasiva arter (SLU Artdatabanken) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Länsstyrelsen samordnar och genomför tillsyn
Länsstyrelsen samordnar länets åtgärder mot de invasiva främmande arterna som finns listade i EU-förordningen. Det innebär att vi beslutar om åtgärder och ansvarar för att åtgärderna genomförs. Vi ansvarar också för att återställa ekosystem som har skadats av bekämpningsåtgärder och genomför tillsyn så att förbuden i EU-förordningen följs. Det innebär till exempel att vi kontrollerar att växtarterna inte tillåts växa eller odlas i trädgårdar, skogar eller annan mark och inte heller finns till försäljning. Länsstyrelsen har därför rätt att bekämpa invasiva arter även på annans mark för att förhindra att de sprids. I första hand är det dock fastighetsägaren som ska vidta åtgärder för att bekämpa invasiva främmande arter.
Andra aktörers ansvar
Arbetet med invasiva främmande arter involverar flera aktörer. Kommunen, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten är några av dem.
Kommuner är ofta fastighetsägare för till exempel parker och allmänna ytor och är i den rollen ansvariga för att bekämpa invasiva främmande växter som finns med på EU-listan. Kommunen är också ansvarig för avfallshanteringen och har där en mycket viktig roll i att se till att avfallet från invasiva främmande växter hanteras på ett rätt sätt.
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten är de nationellt ansvariga myndigheterna för invasiva främmande arter. De ansvarar bland annat för vägledning, nationell samordning, kunskapsunderlag och hanteringsåtgärder för vissa arter med stor spridning i landet.
Mikrosvampar sprider smittsam sjukdom till groddjur
Sjukdomen Chytridiomycosis (chytridsjuka) som drabbar grodor, paddor och salamandrar finns i södra Sverige och det finns risk för att den sprider sig norrut. Sjukdomen är en av de allvarligaste hoten för grodarter någonsin och den sprids av två invasiva främmande arter – mikrosvamparna Batrachochytrium dendrobatidis (Bd) och Batrachochytrium salamandrivorans (Bsal).
Groddjur, Statens veterinärmedicinska anstalt Länk till annan webbplats.
Lagar och förordningar om invasiva främmande arter
Problemen kring invasiva främmande arter har uppmärksammats av Europeiska unionen (EU). För att skydda miljön och samhället mot utbredning och skador av invasiva främmande arter finns en EU-förordning. Som ett tillägg till EU-förordningen finns svenska regler i miljöbalken. Det finns också en svensk förordning om invasiva främmande arter.
Syftet med EU-förordningen är att så långt som möjligt hindra att invasiva främmande arter kommer in i EU och att bekämpa de arter som redan finns här. De EU-listade invasiva arterna omfattas av förbud att bland annat importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta och släppa ut de invasiva arterna.
Reglerna i miljöbalken innebär bland annat att:
- Regeringen eller den myndighet som regeringen utser har tillåtelse att meddela hur enskilda invasiva främmande arter ska hanteras utifrån EU-förordningen.
- Det som är förbjudet enligt EU-förordningen är också är straffbart.
- Ansvariga myndigheter har tillträde till fastigheter och liknande, för att där kunna utföra utrotningsåtgärder eller andra åtgärder som behövs för att förhindra att invasiva främmande arter sprids.
I den svenska förordningen står det vilka skyldigheter olika myndigheter har och hur arbetet med invasiva främmande arter ska bedrivas i Sverige.
Föreskrifter om hantering av signalkräfta Länk till annan webbplats.
Förordning om invasiva främmande arter Länk till annan webbplats.
Kontakt
Vi är många som jobbar med invasiva främmande arter. Om du mejlar vår gemensamma e-post eller ringer växeln hjälper vi dig att få kontakt med rätt person för ditt ärende.
Länsstyrelsen Värmlands växel: 010-224 70 00
invasiva.frammande.arter.varmland@lansstyrelsen.se