Klimatanpassning

Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. Vi tar fram underlag för kunskap och planering, analyserar hur länet påverkas av klimatförändringen och stöttar kommuner, regionala aktörer och näringsliv i klimatanpassningsarbetet.

Klimatanpassning innebär att anpassa samhället till de förändringar i klimatet vi märker av idag och de som förväntas ske i framtiden. I Sverige innebär klimatförändringen till exempel högre temperatur, ökad nederbörd, minskat snötäcke och stigande havsnivå. Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning handlar om att minska sårbarheter och att ta tillvara möjligheter för att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle.

Länsstyrelsen samordnar och ger stöd

Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. Vi stöttar kommuner och andra regionala aktörer genom att öka kunskapen och sprida information om klimatförändringen, vilka konsekvenser den leder till nu och i framtiden och vilka åtgärder som kan förebygga framtida problem.

Det förändrade klimatet påverkar många delar av samhället. I vårt klimatanpassningsarbete tar vi fram planeringsunderlag, metodstöd, handlingsplaner och genomför seminarier inom olika område, till exempel inom:

fysisk planering
infrastruktur
krisberedskap
försörjningssystem för el, vatten och livsmedel
vattenhushållning
miljöskydd
lantbruk
skogsbruk
naturvård
människors hälsa.

Vi samverkar också med nationella expertmyndigheter för att stärka länets förmåga att hantera klimatförändringens effekter.

Stöd till kommuner

Länsstyrelsen har i uppdrag att samordna, initiera, stödja och följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete. I det arbetet ingår till exempel att

Ge vägledning och rekommendationer kring samhällsplaneringsfrågor.
Genomföra nätverksträffar och kunskapshöjande aktiviteter.
Sammanställa underlag om regionala risker för till exempel översvämning, värme, ras, skred och erosion.
Granska kommuners översiktsplaner och detaljplaner utifrån klimatanpassningsperspektiv och med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, risken för olyckor, översvämning, ras, skred och erosion.

Klimat- och sårbarhetsanalys

Länsstyrelsen har tagit fram en klimat- och sårbarhetsanalys, i enlighet med förordningen (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete, för att utreda hur länet påverkas av klimatförändringarna. Klimat- och sårbarhetsanalysen beskriver länets sårbarheter och ger förslag på det framtida klimatanpassningsarbetets inriktning och utformning.

Klimat- och sårbarhetsanalys för Uppsala län Länk till annan webbplats.

Regional handlingsplan för klimatanpassning

Länsstyrelsen har sedan 2009 i uppdrag från regeringen att samordna och driva frågor kopplade till klimatanpassning i länet. Klimatanpassningen i länet handlar bland annat om att sprida kunskap och ge kommunerna förutsättningar till god kännedom om de risker som föreligger lokalt men även om att bidra med goda exempel och vara en förebild i arbetet för att anpassa vårt län.

Handlingsplanens syfte är att bli en vägledning för det fortsatta lokala och regionala klimatanpassningsarbetet. Målet med handlingsplanen är att hjälpa länet att aktivt möta klimatförändringarna, det vill säga minska sårbarheter och tillvarata möjligheter för att utveckla ett långsiktigt robust samhälle.

Utgångspunkten i handlingsplanen är sju prioriterade utmaningar som regeringen tagit fram inom ramen för den nationella strategin för klimatanpassning. Till dessa utmaningar har mål och aktiviteter formulerats för att arbeta med klimatanpassning regionalt. Dokumentet beskriver exempelvis länsstyrelsens uppdrag gällande klimatanpassning, lokala klimatförändringar, lagstiftning, kommunernas klimatanpassningsarbete, kopplingen till andra styrdokument samt mål och aktiviteter för att nå målen.

Handlingsplan för klimatanpassning i Uppsala län 2023–2027 Länk till annan webbplats.

Klimatförändringen i Uppsala län

SMHI har tagit fram en klimatanalys för Uppsala län. Den visar vilka förändringar vi kan komma att få fram till slutet av detta sekel, år 2100. Klimatanalysen används i arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat.

Framtidsklimat i Uppsala län Pdf, 15 MB.

Klimatanalysen Framtidsklimat i Uppsala län redovisar en stor mängd data och beräkningar och syftar framförallt till att ge en översiktlig bild av nutida och framtida klimatförhållanden i Uppsala län.

Så förändras klimatet i Uppsala län:

Det blir 3–5 grader varmare till år 2100
Fler perioder med extrem värme under sommaren (värmeböljor)
Vegetationsperioden blir längre
Det kommer att regna 20–30 procent mer än idag
Under vintern kommer mer nederbörd som regn, mindre som snö
Det kommer bli ett högre flöde i vattendragen under vintern och mindre vårflod

Skyfallskartering

Länsstyrelsen har låtit ta fram en kartering över hur 51 tätorter i Uppsala län skulle påverkas av skyfall, motsvarande 100- och 500-årsregn.

Skyfallskartering över Uppsala län – modellbeskrivning, vägledning i resultattolkning och praktisk användning Pdf, 2.4 MB.

Datafilerna kommer att finnas tillgängliga för nedladdning från länsstyrelsernas geodatakatalog. På begäran kan länsstyrelsen också skicka de modeller som använts vid analysen. Några av resultaten från skyfallskarteringen finns i länsstyrelsens webbGIS Underlag för mark- och vattenanvändning i Uppsala län under Andra underlag / Hälsa och säkerhet / LstC Skyfallskartering.

Karta med underlag för mark- och vattenanvändning i Uppsala län Länk till annan webbplats.

Uppsala kommun har tagit fram en mer detaljerad skyfallskartering över Uppsala stad som också tar hänsyn till dagvattennätets kapacitet.

Skyfallskartering för Uppsala med kransorter, Uppsala vatten Länk till annan webbplats.

Sedan tidigare finns en lågpunktskartering över hela länet. Lågpunktskarteringen tar inte hänsyn till markens infiltration och andra faktorer utan visar bara punkter som ligger lågt i terrängen. Lågpunktskarteringen finns att ladda ned från länsstyrelsernas geodatakatalog, och finns också i länsstyrelsens webbGIS Underlag för mark- och vattenanvändning i Uppsala län under Andra underlag / Hälsa och säkerhet / LstC Lågpunktskartering.

LstC Lågpunktskartering, Länsstyrelsernas geodatakatalog Länk till annan webbplats.

Övriga rapporter och underlag

Vägledning för klimatanpassning i fysisk planering

Länsstyrelserna gemensamt har tagit fram en vägledning för klimatanpassning i fysisk planering. Utifrån fyra olika områden går vägledningen igenom hur klimatanpassning kan integreras genom hela planprocessen, från översiktsplan ner till bygglov. Områdena är högre temperaturer, ökad nederbörd och översvämningar, stigande hav samt ras, skred och erosion. Vägledningen ger kommunerna stöd i planarbete och utgör ett underlag för länsstyrelsens bedömning av planer.

Vägledning för klimatanpassning i fysisk planering Länk till annan webbplats.

Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren

Rekommendationerna är avsedda som stöd i kommunernas planering av ny bebyggelse som ligger i översvämningshotade områden vid Mälaren. Rekommendationerna har dagens situation för Mälaren som utgångspunkt men tar även med det längre tidsperspektivet och osäkerheten kring ett förändrat klimat och stigande havsnivåer.

Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren – med hänsyn till risken för översvämning Länk till annan webbplats.

Checklista för klimatanpassning i fysisk planering

Checklistan är en hjälp för planhandläggare att se vilka frågeställningar, utifrån fyra olika klimateffekter, som är lämpliga att titta på i översiktsplanen eller detaljplanen för att en plan ska anses vara klimatanpassad. Checklistan syftar inte till att svara på hur vissa frågor inom planeringen är lösta utan den har fokus på att uppmärksamma planeraren om olika frågor är utredda, inte kvaliteten på utredningen.

Checklista för klimatanpassning i fysisk planering Länk till annan webbplats.

Klimatförändringar och kulturhistoriska träbyggnader

Denna broschyr fokuserar på de exteriöra problemen som kan uppstå på träbyggnader i ett förändrat klimat. Fokus ligger på de skador som kan förebyggas med ett långsiktigt förebyggande arbete, inte på akuta åtgärder som behöver göras efter till exempel en översvämning.

Klimatförändringar och kulturhistoriska träbyggnader Länk till annan webbplats.

Händelsescenarier för skyfall och värmebölja

Länsstyrelserna har tagit fram två händelsescenarier om skyfall och värmebölja tillsammans med representanter från flera myndigheter och kommuner. Dessa kan användas i arbetet för att hantera nuvarande och kommande risker av skyfall och värmeböljor. Händelsescenarier erbjuds till kommuner, landsting och andra organisationer som ett verktyg för att inkludera klimatförändringar som en aspekt i risk- och sårbarhetsarbetet.

Händelsescenario för risk- och sårbarhetsanalys – Värmebölja i nutid och framtid Pdf, 4.6 MB.

Händelsescenario för risk- och sårbarhetsanalys – Skyfall i nutid och framtid Pdf, 1.1 MB.

Mälaren

Länsstyrelserna i Mälarregionen har tagit fram två skrifter om klimatanpassning kopplat till Mälaren som dricksvattentäkt. "Mälaren om 100 år – förstudie om dricksvattentäkten Mälaren i framtiden" lyfter frågor om Mälaren som dricksvattentäkt under nästa sekel. "Mälarens och Saltsjöns framtid i ett brett perspektiv – dricksvatten, bebyggelse, ekosystem" är en första fortsättning på den tidigare skriften. Den innehåller en kartläggning av vilka analyser och kompetenser som behöver för att fortsätta utreda de framtida förutsättningarna för Mälaren som dricksvattentäkt.

Mälaren om 100 år – förstudie om dricksvattentäkten Mälaren i framtiden Länk till annan webbplats.

Mälarens och Saltsjöns framtid i ett brett perspektiv – dricksvatten, bebyggelse, ekosystem Länk till annan webbplats.

Ansvar vid översvämning

Klimatförändringarna bidrar till ändrade nederbördsmönster och mängder. Det ökar risken för översvämning vid skyfall, kring sjöar och längs med vattendrag. Som fastighetsägare har du eget ansvar.

Ansvar vid översvämning – till dig som är fastighetsägare Länk till annan webbplats.

Projekt: Värme i praktiken

En varmare värld med fler värmeböljor påverkar särskilt äldre och sårbara grupper. För att minska risken för ohälsa och dödsfall i samband med höga temperaturer behöver kunskapen om risker och åtgärder öka.

Under 2023 genomförde Länsstyrelsen projektet ”Värme i praktiken” tillsammans med andra myndigheter och kommuner. Syftet är att kommunala LSS- och äldreboenden och fastighetsägare ska ha kunskap om risker vid värmeböljor och lämpliga åtgärder för att minska risken för ohälsa. Projektet finansierades genom Myndighetsnätverket för klimatanpassning.

I rapporten kan du läsa hur projektet har genomförts samt om projektets aktiviteter, resultat och slutsatser.

Värme i praktiken. Risker och åtgärdsarbete vid höga temperaturer i fastigheter med LSS- och äldreboenden (rapport) Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen har tagit fram en plan för att begränsa negativa effekter av en översvämning av Fyrisån i centrala Uppsala. Planen har tagits fram tillsammans med lokala, regionala och centrala aktörer. Planen innehåller åtgärder som är både långsiktigt förebyggande och aktuella i det akuta skedet.

Riskhanteringsplan för Uppsala 2022-2027 Länk till annan webbplats.

Stora konsekvenser vid översvämning

Om Fyrisån svämmar över kan det drabba flera samhällsviktiga verksamheter såsom skolor, vårdcentraler, ett reningsverk, polishuset och distributionsanläggningar.

Så kallade hotkartor togs fram för Fyrisån under 2013 av myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Kartorna visar vilka områden som kan komma att översvämmas vid olika beräknade flöden. De flöden som är karterade är 50-, 100- respektive 200-årsflöden (klimatanpassade till förväntade flöden år 2098) samt ett beräknat högsta flöde (BHF). BHF har en återkomsttid på 10 000 år och kan tolkas som ett värsta tänkbart scenario.

Hotkartor för Uppsala, MSB Länk till annan webbplats.

Användningsområden för hotkartorna

Hantering av översvämningsrisk.

Underlag för fysisk planering och markanvändning.
Underlag för räddningstjänstens planering och verksamhetsutövarens riskhantering.
Underlag för information till allmänheten.
Underlag för fastighetsägare, enskilda verksamhetsutövare och näringslivet.

Kartor över riskobjekt inom översvämningshotade områden

Det har även gjorts kartor med viktiga objekt och verksamheter som ligger inom översvämningshotade områden. Dessa kallas riskkartor, och har gjorts för 50-årsflödet, 100-årsflödet och det beräknade högsta flödet.

Riskkarta för 50-årsflöde Pdf, 2.9 MB. (två kartblad)
Riskkarta för 100-årsflöde Pdf, 3.1 MB. (två kartblad)
Riskkarta för högsta beräknade flöde Pdf, 3.4 MB. (två kartblad)

Mer information om översvämningsrisk

Kartorna och riskhanteringsplanen har tagits fram inom arbetet med översvämningsförordningen (2009:956) som bygger på EU:s översvämningsdirektiv. Läs mer om detta på myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats.

För mer information om flöden, återkomsttid och beräkningar kan du läsa rapporten Översvämningskartering utmed Fyrisån.

Översvämningskartering utmed Fyrisån, MSB Länk till annan webbplats.

Översyn av områden med betydande översvämningsrisk, MSB Länk till annan webbplats.