Skyddsjakt
Skyddsjakt är jakt som bedrivs för att förhindra skador på till exempel boskap och åkermark. Du ansöker om tillstånd för skyddsjakt hos Länsstyrelsen.
Vad innebär skyddsjakt?
Skyddsjakt innebär i första hand att döda enstaka djur som är särskilt besvärliga. Ibland används skyddsjakt för att skrämma och splittra grupper av vilt. Skyddsjakt ger många gånger bara en begränsad och tillfällig effekt för att förhindra skador. Du måste också försöka hitta andra förebyggande åtgärder och lösningar.
När kan Länsstyrelsen ge tillstånd för skyddsjakt?
Vi kan ge tillstånd till skyddsjakt utifrån
- människors hälsa eller säkerhet
- flygsäkerhet
- att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom
- att skydda vilda djur eller växter eller för att bevara deras livsmiljöer.
Det får inte finns någon annan lösning som är bättre för att förhindra skadorna eller problemen.
Ansök om skyddsjakt eller åtgärder mot bäverskador
Återrapportera skyddsjakt, användning av skyddsväst för hund, åtgärder mot bäver eller dispens för att få ta med vapen i terräng
När kan du bedriva skyddsjakt utan tillstånd?
För vissa djur kan du bedriva skyddsjakt utan tillstånd från Länsstyrelsen. Olika regler gäller och ibland måste du ha jakträtt i området. Vilka förutsättningar som gäller för att få jaga utan tillstånd står i Jaktförordningens bilaga 4.
Jaktförordningen Länk till annan webbplats.
Exempel på djur och förutsättningar där du kan bedriva skyddsjakt utan tillstånd:
Länsstyrelsen får lämna dispens från förbudet att störa skarv enligt 4 § i artskyddsförordningen. Länk till annan webbplats. En förutsättning är att dispensen behövs och att det saknas andra lämpliga lösningar. En dispens får inte försvåra att skarv har en gynnsam bevarandestatus inom länet.
Skyddsjakt är en förebyggande åtgärd. Den utförs när det inte finns någon annan lämplig lösning. Skyddsjakt går ut på att ta bort enstaka individer som är särskilt besvärliga.
Andra gånger syftar skyddsjakten främst till att skrämma och splittra anhopningar av vilt. Tänk på att skyddsjakt många gånger endast ger en begränsad och tillfällig effekt som skadeförebyggande metod. Därför är det viktigt att också försöka hitta andra lösningar.
Det jaktbara viltet kan orsaka skador när det inte är allmän jakttid. Om du som har jakträtt saknar möjlighet att bedriva skyddsjakt enligt bilaga 4 i jaktförordningen Länk till annan webbplats. kan du ansöka om skyddsjakt.
Länsstyrelsen får ge tillstånd till skyddsjakt efter de flesta jaktbara viltarter. Skyddsjakt kan användas för att undvika allvarliga skador. En förutsättning är att inga andra lämpliga åtgärder finns i det speciella fallet och att artens fortlevnad på lång sikt inte hotas. I en ansökan om tillstånd till skyddsjakt ska du beskriva vilka skador som viltet orsakar. Du ska också berätta vad du gjort för förebyggande åtgärder för att förhindra skadorna.
Du som har jakträtt i området kan på eget initiativ jaga storskarv för att förhindra skada.
Du får jaga
- vid fasta och rörliga fiskeredskap (ej handredskap) och inom ett avstånd av 300 meter från sådana redskap under perioden 1 augusti – 28 (29) februari,
- vid fiskodling och utsättningsplatser (inom sju dygn innan och sju dygn efter utsättningstillfälle) och inom ett avstånd av 300 meter från sådana områden den 1 juli – 30 juni (året runt),
- inom fredningsområden för fisk den 1 augusti – 28 (29) februari.
Du får inte jaga närmare än 300 meter från boplats för skarv, havsörn eller fiskgjuse.
Fredningsområden hittas i Fiskeriverkets föreskrifter.
Fiskeriverkets föreskrifter, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Hur många skarvar är det kvar att fälla?
Länsstyrelsen informerar om när det är 100 eller färre skarvar kvar inom respektive kvot.
2024-08-27: Just nu finns 0 st skarvar att fälla på kvot A (förhindra allvarlig skada på fisket) och 698skarvar kvar att fälla på kvot B (skydda känsliga fiskbestånd).
Inrapportering av skyddsjakt på skarv
Länsstyrelsen har gett tillstånd till skyddsjakt efter skarv i Östersjön inom Uppsala län. Enligt beslutet är du skyldig att rapportera in antal fällda skarvar.
Beslut om utökad kvot av skarv vid skyddsjakt i Östersjön, Uppsala län Pdf, 142.2 kB.
Beslut om tillstånd till skyddsjakt efter skarv i Östersjön inom Uppsala län Pdf, 861 kB.
Fyll i uppgifterna nedan och klicka på Skicka.
Kontakt
Har du jakträtt i området behöver du inget tillstånd för att jaga vildsvin för att förhindra skada. Du får jaga på mark med jordbruksgrödor eller på mark som används till yrkesmässig trädgårdsodling om vildsvinen orsakar skador där.
Bor du på en gård eller har en trädgård får du jaga vildsvin som kommer in på gården eller i trädgården och orsakar skada. Du får jaga även om du inte har jakträtt. Du bör inrikta jakten på kultingar eller yngre vildsvin.
För att jaga vildsvin måste du
- ha tillgång till hund för eftersök.
Tänk på att
- du måste ha tillstånd från Polisen om du ska använda skjutvapen inom detaljplanelagt område.
- gärna informera jakträttshavarna på angränsande marker.
Länsstyrelsen har tillsammans med viltförvaltningsdelegationen den 7 december 2021 beslutat om:
Regional förvaltningsplan för vildsvin i Uppsala län Länk till annan webbplats.
Bestämmelser rörande vildsvinsjakt
Ändringarna i jaktförordningen innebär att rörlig belysning, elektronisk bildförstärkare, elektronisk bildomvandlare eller värmekamera i nära anslutning till jaktvapnet numera tillåts vid jakt efter vildsvin. Med de nya bestämmelserna utökas möjligheterna att använda hjälpmedel utan att behöva söka tillstånd hos länsstyrelsen. Mörkersikten, så kallade termiska sikten, får dock endast användas vid jakt i öppen terräng eller vid åtelplatser.
Syftet med de nya bestämmelserna är att underlätta jakten efter de generellt nattaktiva djuren och på sikt minska de omfattande problem som vildsvin orsakar för markägare och lantbrukare.
För att undvika skada får du jaga grågås, kanadagås och vitkindad gås under hela året om de
- uppträder i flock om minst fem individer vid fält med oskördad gröda eller
- medför olägenhet för människors hälsa.
För att undvika skada får du jaga trana och sångsvan om de uppträder i flock om minst fem individer vid fält med oskördad gröda. Särskilda tider gäller för skyddsjakten:
- För trana får du jaga 1 april–30 maj och den 1 augusti–30 september.
- Sångsvan får du jaga 1 oktober–31 mars.
Naturvårdsverket beslutar om skyddsjakt efter säl. Skyddsjakt kan användas för att undvika allvarliga skador för exempelvis yrkesfisket.
Jakt på säl, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
En förutsättning är att inga andra lämpliga åtgärder finns i det speciella fallet och att artens fortlevnad på lång sikt inte hotas. I en ansökan om tillstånd till skyddsjakt ska du beskriva vilka skador som sälarna orsakar. Du ska också berätta vad du gjort för förebyggande åtgärder för att förhindra skadorna.
Rapportera fälld säl
Rapporteringen ska ske både till länsstyrelsen och Naturvårdsverket.
Rapportera fälld säl till Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Bävern är vår största gnagare och arten är viktig för sin livsmiljö. Bäverns omdaning av landskapet genom sitt byggande och gnagande utgör en ekologisk viktig funktion för många arter, men bävern kan också orsaka skador på till exempel skog, vägar och järnväg.
Riva bävers damm eller boplats
Länsstyrelsen får ge tillstånd till att ta bort bävrars boplats och dammbyggnad. Men reglerna varierar beroende på när under året det gäller.
- För att riva bäverdammar krävs tillstånd under tidsperioden
1 oktober–30 april. - För att riva bävers boplats krävs tillstånd året runt.
Vid en ansökan om rivning måste du som sökande kunna visa att rivning är nödvändigt, exempelvis av hänsyn till:
- allmän hälsa eller säkerhet
- trafik- eller flygsäkerhet
- förhindra allvarlig skada på gröda, skog, fiske, vatten eller annan egendom.
Du måste också beskriva vilka andra lösningar du provat och varför dessa inte fungerar. E-tjänst för att ansöka om tillstånd finns på den här sidan.
Allmän jakttid
1 oktober–10 maj.
Jakt med slagfälla
Länsstyrelsen får ge tillstånd till att använda slagfälla vid jakt efter bäver. Detta kan till exempel beviljas i samband med skyddsjakt på bäver, exempelvis vid tillstånd till rivning av bäverdamm. För att få använda slagfälla krävs också att man genomgått särskild utbildning.