Smittskydd och djurhälsa
Misstänker du att ditt djur har fått en allvarlig smittsam sjukdom? Anmäl det omedelbart till en veterinär. Veterinärer ska snarast anmäla misstanke om smittsamma sjukdomar till Länsstyrelsen och Jordbruksverket. Det finns regler för att förebygga smittspridning. Du som har besöksverksamhet ska anmäla det till Länsstyrelsen.
Anmälningsplikt för djurägare
Du som har hand om ett djur och misstänker att det smittats av en allvarlig smittsam djursjukdom är skyldig att direkt anmäla det till veterinär. Exempel på allvarliga smittsamma djursjukdomar är fågelinfluensa, mul- och klövsjuka, mjältbrand, svinpest, blåtunga, rabies och newcastlesjuka.
Kontaktuppgifter för veterinärer vid misstanke om epizooti
E-post: veterinar.uppsala@lansstyrelsen.se
Utanför kontorstid (kontorstid är 8.00–17.00) kontakta Tjänsteman i beredskap (TiB) länsstyrelsen på telefonnummer: 0771-800900.
Jordbruksverkets TIB: 036-127255
SVA:s TIB: 018-674001
Anmälningsplikt för veterinärer
Epizootisjukdom och salmonella
En veterinär som misstänker allvarlig smittsam djursjukdom, så kallad epizootisjukdom, eller salmonella hos djur ska skyndsamt anmäla det till Länsstyrelsen och Jordbruksverket via e-post eller telefon.
Andra anmälningspliktiga djursjukdomar
Det finns även andra djursjukdomar som kan smitta till djur eller mellan djur och människor som är anmälningspliktiga. För dessa gäller anmälningsplikten för veterinärer och för obduktions- eller laboratorieverksamhet.
Klinisk misstanke om djursjukdom
Dessa sjukdomar ska veterinär anmäla till Länsstyrelsen vid klinisk misstanke:
- hästinfluensa typ A
- kvarka
- virusabort (centralnervös form)
- virusarterit
- MRSA (alla djurslag).
Krav på veterinärer vid infektion med MRSA eller MRSP
Om ett djur som du undersöker misstänks eller konstateras ha MRSA eller MRSP i en aktiv infektion har både du och djurhållaren skyldigheter enligt Jordbruksverkets föreskrifter K112.
Kraven i K112 innebär skyldighet att i vissa fall (MRSA) provta djuret och att anmäla en sådan provtagning till länsstyrelsen, att göra bedömningen att MRSA- eller MRSP-infektionen har avläkt, meddela länsstyrelsen detta, informera djurägaren om de restriktioner som K112 innebär samt därutöver ge djurägaren de råd och instruktioner som behövs för att minska risken för vidare smittspridning. Avsikten är att det ska vara behandlande veterinär som ger råd om till exempel kontaktisolering, hantering av djuret för att minska smittrisken och om rengöring och desinfektion efter avläkt infektion.
Krav på veterinärer vid MRSA och MRSP, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Anmäl klinisk misstanke om djursjukdom
Hygienkrav för djurhållare
För att förhindra att smitta sprids mellan djur och människor finns allmänna hygienregler för djurhållare. Det är viktigt att det finns möjlighet för de som är på en anläggning med djur att kunna tvätta och desinficera händerna. Reglerna gäller inte dig som bara har djur i ditt hem.
Hygienkrav för dig som har besöksverksamhet
Det finns särskilda hygienregler för dig som har en besöksanläggning där människor har möjlighet till direkt kontakt med djur. Bland annat ska besökarna kunna tvätta och desinficera sina händer i nära anslutning till djuren. Det ska också finnas information till besökare om hur de kan minska risken att sprida smitta mellan djur och människor.
Reglerna för besöksverksamheter gäller om du har en anläggning med livsmedelsproducerande djur, hästar eller annan typ av djurhållning. Det gäller även dig som har vård- eller terapihundar.
Länsstyrelsen kontrollerar att hygienreglerna följs.
Du måste anmälan din besöksverksamhet till länsstyrelsen i det län där verksamheten är belägen. Länsstyrelsen är kontrollmyndighet.
Även om du redan har ett tillstånd enligt 6 kap. 4§ djurskyddslagen måste du anmäla att du har en besöksverksamhet, eftersom länsstyrelsen i egenskap av kontrollmyndighet ska veta att denna typ av aktivitet förekommer på anläggningen.
Anmäl besöksverksamhet
Har du en besöksverksamhet med tre eller flera besök per år ska du anmäla det till oss.
Exempel på besöksverksamheter är:
- Bo på lantgård eller öppen gård, lantbruk som erbjuder grupper, exempelvis skolklasser, besök på gården.
- Stadsbondgårdar, 4H-gårdar, friluftsgårdar, fäbodar, museum.
- Ridskoleverksamhet, turridning, ridläger, ponnyridning på marknader eller liknande.
- Akvarier, tropikarier, djurparker, mini-zoo, vilthägn.
- Turer med draghundar.
- Alla besök som görs av så kallade vård- och terapihundar.
- Djur som tas med för ponnyridning eller för att bli klappade på en mässa, utställning eller liknande.
Dessa räknas som besökare:
En person som deltar i en besöksverksamhet och som efter inbjudan eller annonsering (gratis eller efter betalning) erbjuds möjlighet att umgås med eller sköta om djuren i exempelvis visnings- eller undervisningssyfte.
Dessa räknas inte som besökare:
Vänner och grannar, personal, personer som bor inackorderade på samma anläggning där djuren bor, personer som deltar i träningar eller tävlingar, köpare och säljare av djur eller varor, eller personer som är på anläggningen för att utföra ett arbete.
- Alla besökare ska informeras om vilka hygienregler som gäller på anläggningen. Du väljer själv på vilket sätt informationen ska ske. Du kan informera varje grupp muntligt vid varje besök, skicka ut informationsmaterial innan besöket eller ha skyltar uppsatta i anslutning till de djurgrupper som är aktuella.
- Du som djurhållare måste informera all personal om vilka hygienregler som gäller på anläggningen.
- Du måste erbjuda möjlighet till handtvätt med kallt vatten, flytande tvål och engångshanddukar, samt tillgång till handdesinfektion i närheten av djuren som besöks. Om detta är omöjligt att uppfylla på grund av att besöket sker på en plats där det inte går att anordna detta tillfredsställande kan du istället erbjuda handdesinfektion samt våtservetter.
- Du som håller livsmedelsproducerande djur måste ta hänsyn till kraven i de allmänna hygienreglerna i förskriften K112 om rena kläder och skodon alternativt skyddskläder även för besökarna.
Du är ansvarig för att dina besökare känner till reglerna
Den som är ansvarig för besöksverksamheten är skyldig att se till att besökarna känner till vilka besöksregler som finns. Besökarna kan informeras på olika vis:
- En ridskola kan i samband med terminsstart eller i särskilt utskick ge en kort information om vikten av handtvätt. I informationen bör det dessutom framgå var på anläggningen man kan tvätta sig.
- Den som tar emot skolklasser eller erbjuder konceptet bo på lantgård kan innan besöket skicka ut skriftlig information om besöksreglerna. Därefter kan besöket inledas med muntlig information om betydelsen av god handhygien.
- Anläggningen kan sätta upp informationsskyltar som upplyser om betydelsen av handtvätt.
- Du som ansvarig för verksamheten ska när länsstyrelsen gör kontroll kunna redogöra muntligt för anläggningens besöksregler och hur besökare informeras.
Syftet med reglerna
Till anläggningar med besöksverksamhet kommer ofta människor med liten djurvana och begränsade kunskaper om smittrisker. Detta är anledningen till att besöksregler ska vara anpassade till den verksamhet som bedrivs och till besökarna. Barn kan exempelvis behöva en vuxens uppsikt under hela besöket. På så vis kan säker och naturlig djurkontakt främjas utan onödigt risktagande.
Handtvätt är den viktigaste åtgärden för att förebygga att smittor sprids mellan djur och människor och även från människor till djur.
Statens veterinärmedicinska anstalt har informationsmaterial för dig som tar emot besökare.
För verksamheter som tar emot studiebesök, SVA Länk till annan webbplats.
Exempel på smittämnen som kan spridas mellan djur och människor
- Hos idisslare kan det finnas en bakterie som kan ge EHEC-infektion hos människa. Denna bakterie kommer från djurens gödsel och kan finnas i djurens päls och i mjölk som inte är behandlad genom värme eller pastörisering.
- Salmonella är en annan bakterie som kan överföras från djurmiljöer till människor. Många reptiler bär på salmonellabakterier.
- Campylobacter och Listeria är andra bakterier som kan förekomma framförallt i mjölk medan Yersinia är en bakterie som ibland kan finnas hos grisar.
- Även antibiotikaresistenta bakterier som exempelvis ESBL och MRSA kan överföras mellan människor och djur.
Alla bakterier är inte skadliga för människor eller djur, men ibland kan skadliga bakterier finnas hos både människor och djur utan att ge några symtom på sjukdom. Skadliga bakterier kan i vissa fall orsaka allvarlig sjukdom hos både människor och djur, men detta avgörs bland annat av vilken smittdos som finns och hur känslig den drabbade individen är.
Den ökande globaliseringen medför att smittor som tidigare inte fanns, eller inte var så vanliga, kan dyka upp på oväntade ställen i världen.
Vägledning för användning av läkemedel till djur
Läkemedel används för att förebygga, bota eller lindra sjukdomar hos djur. Som djurhållare är det ditt ansvar att se till att sjuka eller skadade djur får rätt vård och vid behov bedömning av veterinär. Rätt kunskap hjälper dig att använda läkemedel säkert. Med rätt hantering kan du
- förhindra att djuret får i sig läkemedel eller ämnen som kan vara skadliga
- säkerställa att skadliga ämnen inte hamnar i livsmedel från djur som producerar mat
- minska risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika.
Reglerna för läkemedel varierar beroende på om det gäller sällskapsdjur, tävlingsdjur eller djur som producerar livsmedel. Vid frågor om läkemedel, vänd dig alltid till din veterinär för rätt vägledning.
Läs mer om hur du skaffar, använder, förvarar och gör dig av med läkemedel:
Läkemedel till djur, en myndighetsgemensam vägledning Pdf, 735.3 kB.
Transport av animaliskt avfall
För att förhindra att smitta sprids från animaliskt avfall (döda djur och slaktrester), finns regler om hur det får användas och hanteras. Du får till exempel inte mata grisar eller fåglar med matavfall som innehåller kött eller andra produkter från djur. På Jordbruksverkets webbplats finns mer information om hantering av animaliskt avfall.
Foder och utfodring med animaliska biprodukter, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen kontrollerar transporter av animaliska biprodukter. För att transportera sådant material ska du vara registrerad hos Jordbruksverket.
Vem gör vad inom smittskydd för djur?
Jordbruksverket har det övergripande nationella ansvaret för smittskyddsfrågor och för att bekämpa smittsamma sjukdomar. Länsstyrelsen har det regionala ansvaret. Länsveterinären samordnar information om länets aktuella sjukdomsstatus.