Jakt och vilt

I jaktförordningen står vilka vilda djur som får jagas. Länsstyrelsen ansvarar för viltförvaltningen med hjälp av länets viltförvaltningsdelegation.

All jakt i Sverige regleras utifrån jaktlagstiftningen. I jaktlagen anges att allt vilt är fredat. För fredat vilt gäller fredningen även deras ägg och bon. Det innebär att vilt endast får jagas om det tillåts enligt jaktförordningens bilagor. Vissa utrotningshotade, sällsynta eller särskilt värdefulla djurarter är statens vilt och får inte jagas. Undantag kan göras för vissa arter för skydds- och licensjakt.

I Sverige har fastighetsägare rätt att jaga på den mark som hör till fastigheten. Jakt kan också utarrenderas.

Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsens roll i jakt- och viltfrågor är bland annat att informera jägare och markägare, registrera jaktområden, tilldela licenser samt samla in och sammanställa avskjutningsstatistik. Vi ansvarar för att:

  • administrera förvaltningen av älg- och kronhjortsstammarna
  • leda den regionala förvaltningen av de stora rovdjuren
  • i vissa fall lämna tillstånd till skyddsjakt (undantag från fredning)
  • lämna bidrag till skadeförebyggande åtgärder och ersätta skador av vilt som inte får jagas
  • informera om vilt och jaktens regler, särskilt när förändringar sker i faunan.

I varje län finns viltförvaltningsdelegationer som hjälper oss i vårt arbete. Viltförvaltningsdelegationen ska på regional nivå samverka och besluta i övergripande frågor som berör jakt-, viltvårds- och rovdjursfrågor.

Information om statens vilt finns i 33 § i Jaktförordningen.

Jaktförordningen hos Sveriges riksdaglänk till annan webbplats

Länsstyrelsen tar emot anmälan om rovdjur som fällts med stöd av 28 § jaktförordningen. Sådan anmälan ska göras omgående till länsstyrelsens rovdjurstelefon 010 – 223 32 24.

Viltförvaltningsdelegationen i Uppsala län (VFD)

Landshövdingen är ordförande för viltförvaltningsdelegationen i Uppsala län. Utöver honom finns 14 ledamöter som representerar ett stort antal intressen. Där ingår jakt- och viltvård, friluftsliv, natur- och ekoturism, naturvård, jord- och skogsnäringen, yrkesfiskare och näringsliv. Dessutom ingår fem politiker som Region Uppsala utser och en representant med kunskaper om illegal jakt och trafiksäkerhet. Sekreterare är Susanne Ekström vid länsstyrelsen.

Politiska företrädare i delegationen som förordnats efter förslag av Region Uppsala:

Ordinarie

Sverre Royen Linton (M)
Lars-Olof Legnerfält (C)
Lars Berglund (KD)
Petrus Söderling (S)
Elisabeth Rosengren (V)

Ersättare

Susanne Mastonstråle (M)
Leif Hällström (L)
Rickard Malmström (MP)
Lena Rönnberg (S)
Sören Bergqvist (V)

Särskild kunskap i frågor om trafiksäkerhet och illegal jakt

Ordinarie, Per Eriksson
Ersättare, Monica Carlsson

Jakt och viltvårdsintresset

Ordinarie, Stefan Holm (Jägareförbundet)
Ersättare, Hans-Erik Carlsson (Jägarnas Riksförbund)

Naturvårdsintresset

Ordinarie, Emil Nilsson (Rovdjursföreningen)
Ersättare, Lars Karlsson, Lara Tickle och Marianne Kahn (Naturskyddsföreningen).

Friluftsintresset

Ordinarie, Sara Högsten (STF)
Ersättare, Ann Edlund (Friluftsfrämjandet)

Ägare och brukare av jordbruksmark

Ordinarie, Åsa Sikberg (LRF)
Ersättare, Louis de Geer (Östra Svealands Jordägareförening)

Lokalt näringsliv och turism

Ordinarie, Liza von Engeström (Svenskt Näringsliv)
Ersättare, Pontus Olsson (Svenskt Näringsliv)

Skogsnäringen

Ordinarie, Bo Jansson (Billerud Korsnäs Skog)
Ersättare, Anders Söderström (Uppsala akademiförvaltning)

Yrkesfisket

Ordinarie, Per Gunnar Persson (SFR)
Ersättare, Lars Ivan Hållstrand (SFR)

Natur/ekoturismföretagen

Ordinarie, Vakant
Ersättare, Vakant

Uppdaterad 2019-05-15

 

Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
VFD-20190925.pdf 92.9 kB 2020-01-17 09.52
VFD-20190604.pdf 1.4 MB 2020-01-17 09.52
VFD-20190326.pdf 29.8 kB 2019-05-15 13.38
VFD-20181127 bilaga 1.pdf 4.5 MB 2019-01-10 13.02
VFD-20181127.pdf 467.9 kB 2019-01-10 13.05
VFD-20180904.pdf 59.7 kB 2018-11-01 13.28
VFD-20180530.pdf 171.4 kB 2019-01-14 16.21
VFD-20180227.pdf 164.7 kB 2019-01-14 16.21
VFD-20170928.pdf 51.8 kB 2018-11-01 13.26
VFD-20170810.pdf 613.6 kB 2018-11-01 13.26
VFD-20170518.pdf 127.6 kB 2018-11-01 13.26
VFD-20170208.pdf 155.4 kB 2018-11-01 13.26
VFD-20161124.pdf 1.3 MB 2018-11-01 13.26
VFD-20160526.pdf 2.2 MB 2018-11-01 13.26
VFD-20160218.pdf 2.6 MB 2018-11-01 13.26
VFD-20151119.pdf 2.2 MB 2018-11-01 13.26
VFD-20150528.pdf 1.5 MB 2018-11-01 13.26
VFD-20150209.pdf 67 kB 2018-11-01 13.26
VFD-20141127.pdf 66.1 kB 2018-11-01 13.26
VFD-20140904.pdf 1.2 MB 2018-11-01 13.26
VFD-20140617.pdf 144.1 kB 2018-11-01 13.26
VFD-20140423.pdf 266.3 kB 2018-11-01 13.26
VFD-20140206.pdf 406.3 kB 2018-11-01 13.26
VFD-20131128.pdf 731.5 kB 2018-11-01 13.26
VFD-20130918.pdf 371.1 kB 2018-11-01 13.26
VFD-20130617.pdf 374.9 kB 2018-11-01 13.26
VFD-20130213.pdf 204.1 kB 2018-11-01 13.26
VFD-20120605.pdf 27 kB 2018-11-01 13.26
VFD-20120223.pdf 27.5 kB 2018-11-01 13.26
VFD-20111124.pdf 25.2 kB 2018-11-01 13.26
VFD-20110526.pdf 96.4 kB 2018-11-01 13.26

Länsstyrelsen har tillsammans med viltförvaltningsdelegationen tagit fram en regional förvaltningsplan för stora rovdjur 2014 – 2018PDF. I förvaltningsplanen beskrivs hur vi ska förvalta rovdjuren utifrån förekomsten i länet, det vill säga resultaten av årliga inventeringar. Planen innehåller även antals- och utbredningsmål för varje art. Den beskriver även hur vi beslutar om till exempel förebyggande åtgärder, skyddsjakt och licensjakt.

Arbetet med att informera om de stora rovdjuren som förekommer i länet är mycket viktigt och bildar grund för en bra dialog med allmänheten och olika organisationer. 

Skyddsjakt är en förebyggande åtgärd. Den utförs när det inte finns någon annan lämplig lösning. Skyddsjakt går ut på att ta bort enstaka individer som är särskilt besvärliga.

Andra gånger syftar skyddsjakten främst till att skrämma och splittra anhopningar av vilt. Tänk på att skyddsjakt många gånger endast ger en begränsad och tillfällig effekt som skadeförebyggande metod. Därför är det viktigt att också försöka hitta andra lösningar.

Det jaktbara viltet kan orsaka skador när det inte är allmän jakttid. Om du som har jakträtt saknar möjlighet att bedriva skyddsjakt enligt bilaga 4 i jaktförordningenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster kan du ansöka om skyddsjakt.

Länsstyrelsen får ge tillstånd till skyddsjakt efter de flesta jaktbara viltarter. Skyddsjakt kan användas för att undvika allvarliga skador. En förutsättning är att inga andra lämpliga åtgärder finns i det speciella fallet och att artens fortlevnad på lång sikt inte hotas. I en ansökan om tillstånd till skyddsjakt ska du beskriva vilka skador som viltet orsakar. Du ska också berätta vad du gjort för förebyggande åtgärder för att förhindra skadorna.

Texten uppdateras.

Länsstyrelsen har tillsammans med viltförvaltningsdelegationen beslutat om övergripande riktlinjer för förvaltningen av vildsvinsstammen i Uppsala länPDF.

Bestämmelser rörande vildsvinsjakt

Ändringarna i jaktförordningen innebär att rörlig belysning, elektronisk bildförstärkare, elektronisk bildomvandlare eller värmekamera i nära anslutning till jaktvapnet numera tillåts vid jakt efter vildsvin. Med de nya bestämmelserna utökas möjligheterna att använda hjälpmedel utan att behöva söka tillstånd hos länsstyrelsen. Mörkersikten, så kallade termiska sikten, får dock endast användas vid jakt i öppen terräng eller vid åtelplatser.

Syftet med de nya bestämmelserna är att underlätta jakten efter de generellt nattaktiva djuren och på sikt minska de omfattande problem som vildsvin orsakar för markägare och lantbrukare.

Länsstyrelsen har, tillsammans med viltförvaltningsdelegationen upprättat övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala länPDF som stöd för förvaltningen av kronhjort i Uppsala län.

Bildande av skötselområde
Länsstyrelsen bildar kronhjortsskötselområde efter ansökan från markägare och jakträttshavare. Anslutning till ett kronhjortsskötselområde är frivillig. Ansökan lämnas till länsstyrelsen på särskilda blanketter Ansökan om registrering av jaktområdePDF

  • Markägare och jakträttshavare ska ge sitt medgivande till bildandet av skötselområdet. Detta intygas i ett avtal Avtal om samtycke av anslutning till jaktomradePDF mellan dessa och företrädaren för det blivande skötselområdet. Avtalet skickas in tillsammans med ansökan om registrering till länsstyrelsen. En skötselplan för området ska också följa med ansökan.
  • Minsta areal för att bilda ett skötselområde i Uppsala län är 10 000 hektar.
  • Ansökan ska lämnas in till länsstyrelsen senast den 31 januari för att kunna behandlas inför kommande jaktår.
  • Den som väljer att inte ansluta sin mark till ett skötselområde har möjlighet att jaga kalv under en viss tid.

Skötselplan
Länsstyrelsen godkänner skötselplan för kronhjort. Varje skötselområde för kronhjort ska ha en godkänd skötselplan. Sköt­selplanen ska beskriva vilka mål som området har. Målen ska beskriva den kronhjortsstam som området vill uppnå med hänsyn till mängden bete och foder inom området. I skötselplanen ska den årliga avskjutningen framgå. Det ska även stå vilka andra åtgärder som ska vidtas för att begränsa skador och för att minska risken för trafik­olyckor orsakade av kronhjort.

Lista över godkända kronhjortskötselplaner:

Anmälan av jaktresultat
Kronhjortsskötselområden ska rapportera jaktresultat från ordinarie jakttid till länsstyrelsen inom två veckor efter jakttidens slut, även om inte något djur har fällts.

Även djur som fälls på oregistrerad mark ska anmälas till länsstyrelsen senast två veckor efter jakttidens slut. För djur som fällts med stöd av bilaga 4 i jaktförordningen ska anmälan om fälld kronhjortskalv ske inom två veckor efter det att djuret fällts.

Här rapporterar du fällda kronhjortar Fällanmälan för kronhjortPDF

Riva bävers damm eller boplats
Länsstyrelsen får ge tillstånd till att ta bort bävrars boplats och dammbyggnad. Men reglerna varierar beroende på när under året det gäller.

  • Under tiden den 1 september – den 30 april: Tillstånd får bara lämnas om det är absolut nödvändigt för att förhindra allvarlig skada.
  • Under tiden den 1 maj – den 31 augusti: Får bävers dammbyggnad förstöras utan att det behövs ett tillstånd av länsstyrelsen. Regeln gäller i hela Uppsala län. För rivning av bäverhydda krävs däremot tillstånd även under denna tid.

Jakt med slagfälla
Länsstyrelsen får ge tillstånd till att använda slagfälla vid jakt efter bäver. Detta kan till exempel beviljas i samband med skyddsjakt på bäver, exempelvis vid tillstånd till rivning av bäverdamm. För att få använda slagfälla krävs också att man genomgått särskild utbildning.

Länsstyrelsen får lämna dispens från förbudet att störa skarv enligt 4 § i artskyddsförordningen.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster En förutsättning är att dispensen behövs och att det saknas andra lämpliga lösningar. En dispens får inte försvåra att skarv har en gynnsam bevarandestatus inom länet.

Länsstyrelsen får även ge tillstånd till skyddsjakt efter skarv. Läs mer under rubriken Skyddsjakt.  

Naturvårdsverket beslutar om skyddsjakt efter säl. Skyddsjakt kan användas för att undvika allvarliga skador för exempelvis yrkesfisket.

Läs mer om jakt på säl på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

En förutsättning är att inga andra lämpliga åtgärder finns i det speciella fallet och att artens fortlevnad på lång sikt inte hotas. I en ansökan om tillstånd till skyddsjakt ska du beskriva vilka skador som sälarna orsakar. Du ska också berätta vad du gjort för förebyggande åtgärder för att förhindra skadorna.

Mer information angående skyddsjakt efter gråsäl i Uppsala län på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Rapportera fälld säl

Rapporteringen ska ske både till Länsstyrelsen och Naturvårdsverket.

Rapportera fälld säl till Naturvårdsverketlänk till annan webbplats

Rapportera fälld säl till länsstyrelsen Uppsala län

Kontakt