Horröds humle har koll på kottarna

– Efter Länsstyrelsens kurs om yrkesmässig humleodling var jag helt nällad, säger Kalle Åkesson på Horröds humle utanför Sösdala. Jag älskar växten och brinner för vad den gör med ölet, men den är inte helt lätt att odla och efterfrågan på inhemsk humle är inte den bästa. Som tur är, är jag jäkligt envis!

TEXT: Ulrika Petersén FOTO: Nils Bergendal

Humle har odlats i Sverige sedan vikingatiden och var under lång tid oerhört viktig; så viktig att det på 1400-talet lagstadgades att alla bönder skulle ha en humlegård.
Humlen användes främst till öl, men också till läkemedel och foder, både till människor och djur. 1860 avskaffades odlingstvånget och användningen av inhemsk humle gick successivt ner, för att i mitten av 1900-talet nästan helt ha ersatts av importerad humle. Men för några år sedan hände det något som fick intresset för svensk humle att gro igen. Småskaliga bryggerier började växa fram – och det var på ett sådant som Horröds humle tog sin början.
– Jag gick en ölbryggningskurs på ett bryggeri i Sösdala och där fick jag upp ögonen för humlens betydelse, berättar Kalle. Eftersom jag bor på en liten gård och hade tankar på att börja odla, kände jag att humle kunde vara kul att prova. Sagt och gjort, Kalle köpte några plantor och i samma veva såg han att Länsstyrelsen skulle hålla en kurs i yrkesmässig humleodling. Han anmälde sig – och blev fast.
– Jag utökade min odling med hundra plantor, 50 vardera av Korsta och Hulla Norrgård, berättar Kalle. Båda två är gamla svenska sorter som SLU hittade när de inventerade och samlade in humlekloner utifrån historiska dokument. Jag köpte också in ett humletröskverk från Tyskland, så jag hade förutsättningar att dra igång i lite större skala.

Mögel, löss och intrasslade får
Detta var 2017 och sedan dess har det hänt en del.
– Idag har jag tusen plantor; förutom Korsta och Hulla Norrgård även en amerikansk sort som heter Comet, säger Kalle. Jag har också byggt egna humletorkar, att torka humlet på rätt sätt är oerhört viktigt för smak och kvalitet, och köpt en pelletsmaskin så jag kan sälja humlen i pelleterad form istället för som kottar.
Trots maskinerna är humleodling i mångt och mycket fortfarande ett hantverk, som dessutom kan vara ganska besvärligt att lyckas med. Kalle berättar:
– Humle är tyvärr väldigt mottaglig för både bladlöss och diverse sjukdomar, inte minst bladmögel vars sporer övervintrar i marken. Så på våren, när de nya plantorna kommer upp, gäller det att rensa bort alla angrepp innan de sprider sig.

Försöker hitta nya vägar framåt
Ett annat bekymmer är ogräset som breder ut sig mellan humleraderna. I Nya Zeeland använder man ibland får som håller ogräset stången och betar av alltför frodig humlegrönska längs ner på plantorna. Men fåren i Horröd tycks ha en del att lära …
– När jag testade att släppa in mina får i humleodlingen trasslade de bara in sig i rankorna och hade sönder dem, säger Kalle. Så det gör jag inte om!
Det största bekymret för Kalle är dock varken mögel, löss eller ogräs, det är att få avsättning
för det han odlar.
– Jag är nog Sveriges sämsta säljare, säger han med en smula självironi. Men det är inte lätt att få gehör från bryggerierna. Vi var flera som drog igång humleodlingar efter Länsstyrelsens kurs, men vi är inte många kvar idag.
Att lägga ner är dock inte Kalles melodi, tvärtom – han vill odla mer. Därför försöker han hitta nya sätt för att öka försäljningen och lönsamheten.
– I höstas gjorde jag till exempel ett samarbete med Österlenbryggerier och levererade tjugo kilo färsk humle som de bryggde ett mellanöl på. I USA är öl på färsk humle, så kallad wet hopped beer, jättestort. Eftersom det bara går att göra en gång om året blir ölet helt unikt och kan kosta därefter! Så den trenden hoppas jag växer även i Sverige. En annan plan är att starta webbshop
och sälja humle direkt till hemmabryggare. Samtidigt håller han tummarna för att efterfrågan
på inhemsk humle ska öka.
– Det är tufft att konkurrera med importerad humle, framför allt om man som jag valt att satsa på gamla svenska sorter, säger Kalle. Men jag hoppas på ett uppsving och att fler vågar ha närproducerad, skånsk humle i ölet igen.

FAKTA Humle
Humulus Lupulus är en perenn (återkommande) ört med enorm växtkraft. Med rätt förutsättningar
slingrar den sig lätt 5-7 meter, vissa sorter ännu mer, på en säsong. Humle är tvåbyggare, det
vill säga han- och honblommorna sitter på olika plantor.
Hanblommorna bildar yviga hängen medan honblommorna ser ut som små kottar. Inuti kottarna finns lupulin, ett gult klibbigt pulver med bakteriedödande och aromatiska ämnen som ger ölet dess smak.

Artikel publicerad i Smart landsbygd nr 1 2024