Biskopshagens odlingar gräver där de står

Råg som torkar upp jorden, kompost, mellangrödor, baljväxter, ett nyfiket grävande, keso och så lite tarmflora på det – ja, där har ni ett sammandrag av när Joel Månsson på Biskopshagens odlingar pratar jordhälsa. Handfasta tips och träffsäkra liknelser i en skön blandning!

TEXT: Ulrika Petersén FOTO: Nils Bergendal

På Biskopshagens odlingar utanför Lund driver Joel Månsson och Emma Sandberg växtodling på 240 arrenderade hektar. Det har de gjort sedan 2016, då de tog över efter Joels far. All mark ligger samlad på ett ställe och all odling bedrivs ekologiskt. Förutom några hönor till husbehov är gården ett renodlat växtodlingsföretag med huvudfokus på grönsaker; främst potatis, rödbetor och rotselleri.
– Det känns fint att ha sammanhållen mark och kunna göra ett gott avtryck på ett stort område istället för på många små, som det annars ofta blir när man arrenderar, menar Joel. Inte minst känns det bra att kunna göra det just här, längs Höje å.

Jordhälsa byggs av många grödor
Trots att han är uppvuxen på gården kom Joels eget lantbruksintresse relativt sent, men när det väl tänts tog det fart ordentligt. Och det som framförallt engagerar är vikten av en god jordhälsa.
– Emma är också intresserad, men jag är fullständig jordnörd! konstaterar Joel. Allt började med att vi odlade vitklöver som vitklöverfrö, en fantastisk växt som ju fixerar kväve ur luften. Jag hade en uppfattning om att klövern kunde leverera hela kvävebehovet till grönsakerna. Så på våren plöjde jag ner klövern och satte rödbetor och rotselleri. Och fick en sjukt bra skörd! Inga sjukdomar, inget ogräs – bara guld och gröna skogar.
Han fortsätter:
– Jag brukar likna jorden vid människans tarmsystem. För att må bra och bygga en tarmflora som gynnar immunsystemet måste vi äta en mångsidig kost. På samma sätt behöver jorden ”matas” med olika grödor för att kunna bygga upp ett rikt mikroliv. På Biskopshagen odlar vi bland annat spannmål, grönsaker, trindsäd, vitklöverfrö, raps och vall, och bearbetar marken så lite som möjligt – allt för att inte rota runt i jordfloran i onödan.

Råg i ryggen ger prima potatis
Genom åren har Joel och Emma provat en rad olika metoder för att förbättra jorden, vissa mer lyckade än andra. Ett odlingssystem som verkligen visat sig fungera är att odla råg som mellangröda till potatisen.
– Tidigare hade vi problem med att marken var alldeles för blöt när potatisen skulle sättas, säger Joel. Då testade vi att sätta höstråg, som växer fort och tar ut mycket vatten. Det visade sig vara väldigt effektivt, men det gäller att passa rågen och ta den i rätt tid! Med denna metod sparar vi jättemycket diesel när vi sätter potatisen, eftersom markbearbetningen numera går mycket lättare.
Mellangrödor av olika slag är något som Joel talar sig varm för, men det krävs lite jobb för att få det att fungera optimalt.
– Mellangrödor är jättebra, men för att få det att funka bra så behövs rätt typ av redskap och ”management”, säger Joel. Jag fräser bort mellangrödan så den vissnar ner, innan jag brukar ner den med till exempel kultivator. Det man tillför jorden ska vara så likt jord som möjligt och helst ligga nära ytan. Det gäller både för mellangrödor och gödsel för att nedbrytningen ska fungera optimalt.
Och på tal om gödsel, klöver i all ära men det räcker inte riktigt hela vägen. Biskopshagen köper därför in gödsel godkänt för ekologisk odling, främst hönsgödsel.
– Hönsgödsel är ganska skarpt att lägga direkt på jorden, så ambitionen är att börja kompostera det med flis och skapa en bra blandning av näring och struktur, säger Joel. Vi har också funderat på att kompostera hönsgödsel med material skördat från gården, men det innebär mer jobb.
På Biskopshagens odlingar utgå man från gårdens eget kretslopp, men att bli helt och hållet självförsörjande på till exempel gödsel är inte nödvändigt.
– Vi tror mer på att skapa hållbarhet genom samverkan med andra, säger Joel. Vi är inte intresserade av att hålla djur, däremot odlar vi gärna slåttervall till mjölkbonden och får gödsel i retur. Det är också en form av självförsörjande.

Att gräva är att veta
Så vad är då Joels bästa tips för den som vill skapa en bättre jordhälsa? Jo, gräv!
– Gräv i fältet och gräv sen i gräsremsan utanför, titta och jämför. Gräv före bearbetning, gräv efter bearbetning, gräv under alla årstider. Efterhand kommer du att förstå hur din jord påverkas av det du gör, och det blir lättare för dig att göra rätt saker.
Själv åker Joel ofta ut en sväng med spaden. Minst en gång i månaden gräver han lite i sina fält och tittar på jorden.
– Det är ”keson” man vill se, säger Joel. Små runda jordklumpar – inte stora kantiga sjok. Och så ska det lukta friskt, jord som inte luktar har lägre biologisk aktivitet. Att lära sig förstå jorden kan liknas vid ett hantverk, men när man väl inser hur stor påverkan man har för att jorden ska må bra så blir man helt besatt. Åtminstone blir jag det!
Och Joel är inte ensam, intresset för jordhälsa växer enormt.
– Omställningen är viktig av flera anledningar, inte minst för att kunna hantera framtidens väder, konstaterar Joel. Att vi blir fler och fler som inser betydelsen av en god jordhälsa ser jag därför som mycket positivt.

Artikel publicerad i Smart landsbygd nr 1 2024