Risk för skogsbrand i Skåne länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Kompetenslyft kostar inte ett dyft

Människor på betesmark

Vid årsskiftet ändrades villkoren för ängs- och betesmarker och för att säkra viktiga natur- och kulturvärden har länsstyrelserna fått medel för att förstärka rådgivningen och kompetensutvecklingen riktad till lantbrukarna. Smart Landsbygd hängde med när Anna Stenberg från Länsstyrelsen Skåne besökte Lena och Olof Friberg på Solåkra Gård utanför Hörby.

TEXT: Ulrika Petersén FOTO: Nils Bergendal

Angusdjuren råmar uppfodrande och flocken följer oss tätt i hälarna när vi kommit in i beteshagen.

– De hoppas väl på nytt bete, säger Olof, men ändrar sig när han ser att det faktiskt finns ganska gott om mat, torkan till trots:

– De är nog bara pratglada. Vi avlar medvetet på de sociala djuren!

Även om korna, kalvarna och den maffiga tjuren gör så gott de kan för att stjäla vår uppmärksamhet, så är det inte dem vi har kommit för att titta på. Istället vänds våra blickar mot det som håller dem vid liv – naturbetesmarken. Just den här marken har betats länge. Lena är den fjärde generationen på gården, men medan hennes föräldrar hade mjölkkor har hon och Olof valt att satsa på köttuppfödning och avel.

– Trots att det har gått djur i den här hagen i många år såg marken väldigt annorlunda ut när vi tog över gården 2016, till exempel fanns det många fler träd, säger Lena. Så vi bestämde oss för att restaurera betet, vilket vi blev klara med 2022.

Förenklade regler ställer andra krav på lantbrukaren

Och det är som sagt rådgivning kring naturbetesmarker som är anledningen till vårt besök. Anna har stämt träff med Olof och Lena för att titta på den restaurerade betesmarken och ge tips på hur den kan förbättras ytterligare. Med sig har hon länsstyrelsens enhetschef Malin Körnell, som vill lära sig mer och se hur arbetet går till ute i fält.

– 2023 togs åtagandeplanerna för marker med särskilda värden bort och det finns inte längre särskilda villkor för varje enskild mark, berättar Anna. Istället finns det generella skötselvillkor för alla betesmarker och slåtterängar, samt ett särskilt skötselvillkor som handlar om att man inte får tillskottsutfodra djuren på markerna.

Reglerna har alltså blivit enklare, men där tidigare länsstyrelsen hade koll på vilka natur- och kulturvärden som fanns på betesmarkerna och slåtterängarna (åtgärdsplan för särskilda värden), är det nu upp till lantbrukaren själv att veta vad som finns och hur detta ska skötas. För att lantbrukaren ska få den information och kunskap hen behöver erbjuder länsstyrelsen rådgivning och kompetensutveckling, enskilt och i grupp.

Ny kunskap bygger stolthet

Vi går vidare genom Olof och Lenas naturbetesmark och efter en stund tröttnar de nyfikna djuren på oss och återgår till att beta. Anna letar signalarter, tittar på träd, buskar, kulturmiljöer – allt i dialog med Lena och Olof. För, som hon konstaterar, ”det är ju de som är experterna på sina marker”.

– Jag tycker det är så häftigt att se hur vi tillsammans med djuren har förvandlat marken och gått tillbaka till den mångfald som här en gång fanns, konstaterar Lena. Djuren är de absolut bästa naturvårdarna!

Olof fyller i:

– Det är väldigt roligt att bidra till att skapa ett vackert landskap med en rik biologisk mångfald och jag uppskattar dialogen med länsstyrelsen och den kompetens de har. Ju mer kunskap vi får, desto större stolthet känner vi över det vi gör. Att vi dessutom kan ta bättre betalt för vårt kött när vi kan visa kunderna att djuren mår bra av att beta och att de främjar den biologiska mångfalden, det är inte helt fel det heller.

Djuren hjälper till med restaureringen

Rundturen är slut och Anna konstaterar att det inte fanns mycket att förbättra.

– Ni har lyckats jättebra med restaureringen, det ser jättefint ut trots att det inte har gått så lång tid. Lite björksly som kan tas bort här och var, det är det enda.

Olof och Lena är nöjda och visar oss vägen till ännu en mark, som är mindre än den förra och inte tidigare betad. Här har de nyligen inlett en ny restaurering.

– Vi köpte marken för drygt ett år sedan och har tagit ner en hel del träd, berättar Olof. Några får såklart stå kvar, för att ge skugga och så att djuren har något att klia sig mot. Man kan riktigt se hur de gillar att gnugga sig mot ekarnas grova stammar!

Anna kikar runt och noterar att det finns såväl blommande och bärande träd, som fina ekar i det som ska bli betesmark. Hon tipsar om att behålla buskagen, att bygga faunadepåer av död ved och ris och att hägna in mindre buskar och träd innan djuren släpps in. För in ska de, även om marken ännu inte ser ut som en betesmark.

– Djuren är jätteviktiga för restaureringen, säger Lena. Man tror knappt tro att det kan bli något av det, så som marken ser ut idag. Men när djuren kommer in tuggar de i sig av slyet och snart börjar gräset växa. Det är jätteintressant att se hur djuren skapar mångfald – och hur fort det går.

Förmiddagen börjar lida mot sitt slut och alla medverkande verkar tillfreds med vad de sett och lärt.

– Det är kul att gå och snacka och lära sig mer, man ser verkligen sina marker med andra ögon, säger Olof.

– Det roligaste med rådgivningarna är att jag också lär mig jättemycket, konstaterar Anna. Varje betesmark och slåtteräng är unik, och det är varje rådgivning också. Nu ska jag åka tillbaka till kontoret och skriva ett rådgivningsbrev där jag samlar allt vi sett och pratat om, samt mina rekommendationer på vad mer de kan göra. Sen är det upp till Olof och Lena att bestämma hur de går vidare!

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss