Aktuella varningsmeddelanden i Skåne länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Ekometoder högaktuella när priserna skjuter i höjden

Rysslands invasion av Ukraina kom som en chock för omvärlden och för landets invånare innebar kriget en humanitär katastrof. I Europa steg priserna på en rad produkter och inte minst lantbruket drabbades hårt när kostnaderna på bland annat energi, handelsgödsel, växtskyddsmedel och plast rusade. Varför är lantbruket så sårbart när något händer i vår omvärld och vad kan vi göra för att stå bättre rustade när krisen kommer?

– Redan torkåret 2018 blev det uppenbart hur sårbart det svenska lantbruket är, säger Ingela Löfquist, rådgivare lantbruksdjur ekologisk produktion. Sen kom coronapandemin och visade med tydlighet hur importberoende vi är för att klara vår livsmedelsförsörjning. Kriget i Ukraina har bara bekräftat den bilden. Under många år har lantbruket rationaliserats för att möta efterfrågan på billig mat, men baksidan är att många verksamheter blivit väldigt känsliga. För att bygga stabila system måste man se till helheten; ju mer jag har på min egen gård, desto bättre.

Detta tankesätt stämmer väl in med hur det ekologiska lantbruket är uppbyggt, med balansen mellan djur och växtodling som själva grunden i produktionen. Gödsel från djuren, varierad växtföljd, mekanisk ogräsbekämpning, vallproduktion och bete minskar sårbarheten om, eller rättare sagt när, krisen kommer.

– Självklart drabbas även ekologiska lantbruk av dagens höga priser, men faktum kvarstår: ju mindre som behöver köpas in utifrån, desto bättre rustad står man, säger Niels Andresen, husdjursrådgivare och forskare ekologisk produktion. Inom ekologisk produktion nyttjas till exempel vall och bete i hög utsträckning, vilket minskar behovet av importerat proteinfoder. Att ge proteinfoder till mjölkkor i den skala som sker inom konventionell produktion är faktiskt rent slöseri, korna mjölkar bara marginellt bättre. Istället borde vi bli betydligt bättre på att utnyttja bete och grovfoder.

I kriser tar utvecklingen steg framåt

Till djur som gris och fågel är det svårare att ersätta proteinfodret, så för att stärka vår försörjningsförmåga krävs en inhemsk produktion. Ingela och Niels ser vall, som är mer odlingssäkert än baljväxter, som framtidens föda.

– Det pågår en spännande utveckling inom bioraffinering, där vall förädlas till grönt protein, berättar Niels. I Danmark har man kommit en bit på väg, men i Sverige finns än så länge bara en mindre produktionsenhet i Västergötland. För att på allvar få igång produktionen krävs ett större intresse från fler, bland annat foderfirmorna. Det måste bli lönsamt för lantbrukarna att odla vall!

Att ha en hög försörjningsförmåga behöver inte nödvändigtvis betyda att alla har allt på sin egen gård. Ett exempel är organisk gödsel där produktionen är snedvriden rent geografiskt. Att flytta på djuren är inte lätt, men genom att koncentrera gödseln kan den enklare transporteras och därmed ersätta handelsgödsel. Även här pågår utveckling för att hitta bra och ekonomiska metoder.

– Energi och kväve har länge varit billigt i Sverige, vilket gjort att vi satt de biologiska metoderna på tomgång, säger Niels. Med en ökad produktion av vall, en vettig växtföljd som inkluderar kvävefixerande grödor, mekanisk ogräsbekämpning och organisk gödsel kan vi öka kolinlagringen i jorden och främja den biologiska mångfalden, samtidigt som vi kommer bort från de numera dyra kemiska metoderna. Det hade gynnat både klimat och försörjningsgrad.

Maten måste få kosta

I Sverige har efterfrågan på ekologiska livsmedel minskat den senaste tiden, vilket går tvärtemot utvecklingen i andra europeiska länder. Niels och Ingela tror dock att den negativa trenden kommer att vända, inte minst som svensk ekoproduktion står sig väldigt väl i en internationell jämförelse.

– En del tycker att ekologiskt lantbruk är att gå ett steg tillbaka, men jag tycker det ekologiska lantbruket är en föregångare, säger Ingela. Visst, produktionen är något lägre, men det man får kvar i handen behöver inte vara det. Framför allt inte nu, när priserna på importerat gödsel och foder är höga. Då kan ekologiskt tvärtom vara mer lönsamt.

Hon fortsätter:

– Ibland är det bra att inse att man är sårbar. Vi har kört rakt fram i 150, nu tvingas vi stanna upp och fundera över vad som är långsiktigt hållbart och hur vi kan nyttja våra resurser på bästa sätt. Medvetenheten om att landets försörjningsgrad måste öka är hög och just nu är alla på hugget, så förhoppningsvis kommer det något bra ur krisen

För att nå dit är det många som måste vara med på tåget. Lantbrukarna såklart, men också politiker, handel, övriga mellanhänder och inte minst konsumenterna. Och alla behöver vara medvetna om att maten måste få kosta.

– Det går inte att säga att försörjningsgraden ska öka, att djurvälfärd är viktigt, att vi ska främja den biologiska mångfalden och minska lantbrukets klimatpåverkan om vi inte är beredda att betala för det, menar Niels. Det som en gång var billigt börjar stå oss dyrt. Det dags att tänka och agera annorlunda – och betala vad det kostar. För trots allt, priset vi får betala om vi inte gör det lär bli bra mycket högre.

Text: Ulrika Petersén, Uptext AB Foto: Nils Bergendal

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss