Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Vilda, vackra och värdefulla

Två personer står i blomstefält.

Stefan Andersson, lektor i botanik och forskare och Tina D’Hertefeldt, växtekolog och forskare vid Lunds universitet. Foto: Nils Bergendal

Att odla blommor för att gynna pollinatörer har blivit allt vanligare och många lantbrukare väljer att avsätta mark till blomremsor. Men vad är viktigt att tänka på i valet av frö? Smart landsbygd frågade Tina D’Hertefeldt, växtekolog och forskare vid Lunds universitet, och Stefan Andersson, lektor i botanik och forskare vid Lunds universitet, tillika styrelsemedlem i Lunds Botaniska Förening.

Text: Ulrika Petersén Foto: Nils Bergendal

– Om man vill gynna pollinatörer är det viktigt att välja en fröblandning som innehåller arter som blommar från tidig vår till sen höst, säger Tina. Pollinatörerna behöver mat hela säsongen, inte bara några veckor mitt i sommaren. Det är också betydelsefullt att i största möjligaste mån välja frön från arter som finns naturligt i den lokala floran, gärna vanliga arter. Dels för att de arterna redan är anpassade efter vår miljö och därmed har lättare att etablera sig, dels för att vi genom att välja lokala arter inte riskerar att få in växter som trivs alltför bra. Kanske till och med blir invasiva.

Viktigt att inte glömma de ”fula”

En annan sak som är viktig är att inte bara välja arter som gynnar humlor och bin. Pollinatörerna är betydligt fler än så!

– Jag kan nog tycka att fokus på våra ”gulliga” insekter har varit lite väl stort, vi skulle behöva ett bredare synsätt som inkluderar alla pollinatörer, menar Stefan. När man sår blomremsor är det därför bra att välja fröblandningar som har ett brett spektrum av växter där även flockblommiga arter och måror är inkluderade. Det är arter som uppskattas av flugorna, som också är viktiga pollinerare.

En annan sak att fundera på är om blomremsorna ska gynna pollinatörerna eller pollineringen. Det vill säga: sår man blomremsor för att ge pollinatörerna mat eller för att få bättre skördeutfall? Om det är det senare finns det mer än bara själva valet av arter att ta hänsyn till. Till exempel att placera blomremsorna väldigt nära det man odlar och att odlingsfälten inte är alltför stora. Bäst är egentligen att ha blommorna utspridda i fältet, men det är kanske inte alltid helt enkelt.

En annan viktig aspekt med blomremsor är att de gynnar naturliga fiender.

– Med blomremsor och andra växter, till exempel sälg, kan man få naturliga fiender som gallsteklar och nyckelpigor att trivas och föröka sig, vilket i sin tur kan göra att behovet av växtskyddsmedel minskar, säger Tina. Vilket i sin tur påverkar den biologiska mångfalden – inklusive pollinatörerna. Återigen, tänk bredd och helhet snarare än att fokusera på enskilda delar.

Hjälp fjärilarna med perenna växter

I detta, att se till helheten, är det också viktigt att kompletterar de ettåriga växterna med perenner. Inte minst för fjärilarna skull, de är helt beroende av att det finns arter som står kvar mer än en säsong där de kan lägga sina ägg.

– När fjärilarna lägger ägg på växter i en blomremsa som plöjs ner på hösten har äggen och larverna ingen chans att kläckas ut, säger Tina. Att ha ett mer långsiktigt tänk och på vissa ställen så in perenna, svenska arter har därför stor betydelse om man vill öka antalet fjärilar. Genom att inte plöja vissa områden gynnar man dessutom livet i marken och skapar naturliga kolsänkor.

Ett sätt att etablera områden med perenna ängsväxter, framför allt om tillgången på lokalproducerade fröer är begränsad, är att sprida hö från en närbelägen äng på sin egen mark.

– På så vis får man naturligt in lokala ängsarter som, när de etablerat sig, verkligen gynnar en mångfald av pollinatörer och naturliga fiender, säger Stefan.

Låt stå!

Sist men inte minst: om du inte vill eller kan anlägga blomremsor, så finns det ett enkelt men effektivt sätt att gynna pollinatörer – låt bli att ta bort det som redan finns. En nässeldunge som lämnas kvar är en fantastisk barnkammare åt nässelfjärilar. Sälgen med sin tidiga blomning är både oumbärlig som mat för pollinatörerna och som boplats åt naturliga fiender. Och vallmon och blåklinten i fältet är uppdukade måltider för en humla. Insekter gör inte skillnad på ogräs eller frösådda blommor, det enda de bryr sig om är att växterna ger mat, skydd och en plats där de kan lägga sina ägg.

– Att man vill avsätta mark till blomremsor är jättepositivt, men minst lika viktigt är att bevara det som finns naturligt, säger Tina. Och allra bäst är att kombinera många olika åtgärder – blomremsor, nässeldungar, lärkrutor, halmbalar till humlorna, sälgbuskage och så vidare. Ju mer mat och miljöer vi ger till insekterna, desto större mångfald får vi tillbaka.

Tre blomstrande tips som gynnar pollinatörer och naturliga fiender

  • Tänk lokalt och använd svenska fröer som fungerar i din odlingszon.
  • Komplettera ettåriga växter med perenner, så får insekterna både mat och barnkammare.
  • Inse ”ogräsets” värde och se blomremsor som ett komplement till det som redan finns.

Kontakt