Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Josef matar mikrolivet för större skördar

Jord i händerna på Josef Appell Foto: NIls Bergendal

På Josef Appells gård utanför Ängelholm finns en osynlig värld; ett myller av goda svampar och bakterier som binder kol i marken och frigör näring till grödorna. Genom ett regenerativt odlingssystem strävar han efter ett självförsörjande kretslopp där marken förser växterna med vad de behöver – och växterna förser marken med vad den måste ha för att fungera.

Text: Ulrika Petersén Foto: Nils Bergendal

Att kalla regenerativt odlande för gräsrotsrörelse är en beskrivning som träffar mitt i prick. Det regenerativa utgår verkligen från rötterna och drivs i sann gräsrotsanda underifrån – från den viktiga jorden.

– Allt börjar med jorden och det viktiga mikroliv som finns i den, säger Josef. Ju bättre jord jag har desto större skördar, friskare plantor och högre näringsinnehåll.

Mångfald ovan ger mångfald under

I orörd mark sköter mikrolivet sig själv, men i odlad mark krävs att vi hjälper till att hålla det igång. Steg ett är att marken alltid ska vara grön.

– Genom växtens fotosyntes transporteras kolhydrater via rötterna ner i marken och utsöndras som mat till mikroorganismerna, säger Josef. Som tack för maten frigör mikroorganismerna näringsämnen som växterna behöver och samtidigt lagras kol in i marken.

Om marken ligger bar går istället kolet ut i atmosfären och till slut dör mikroorganismerna. Hos Josef ligger marken därför bara bar cirka tre veckor om året, tiden då mellangrödan skördats och den nya grödan håller på att etablera sig.

– Jag bearbetar marken grunt och ser till att mellangrödan skärs av och dör, berättar Josef. Om lite överlever och växer vidare spelar ingen roll, det är bara bra för den biologiska mångfalden, men det får inte vara kvar så mycket att skörden försämras.

Steg två för att gynna livet under jord är diversitet. Med biologisk mångfald ovan jord skapas biologisk mångfald även under jord, vilket ger förutsättningar för motståndskraftigare plantor och högre skörd.

– Där är mellangrödorna jätteviktiga eftersom jag med dem kan maxa mångfalden med många arter på samma åker, säger Josef. När jag odlar för att skörda kan mångfalden av naturliga skäl inte bli lika stor, jag bedriver ju trots allt ett rationellt jordbruk som ska genererar vinst. Däremot ser jag till att ha en bra växtföljd och mycket baljväxter som fixerar kväve.

En konst att göra kompost

Under många år har jordbruk oftast bedrivits med fokus på grödan ovan mark, medan livet under mark har lämnats åt sitt öde. På flera håll är mikrolivet därför minst sagt lite tilltufsat och behöver hjälp att återhämta sig. Steg tre är således att återigen föra in ett rikt mikroliv i systemet. I ett regenerativt jordbruk görs detta genom steg ett och två, bevuxna marker och diversitet, men också genom att tillföra kompost.

– På mina 330 hektar sprider jag ut några tusen ton kompost om året, berättar Josef. Målet är att successivt minska mängden i takt med att jag bygger upp marken, men än så länge behöver jag komposten för att öka mullhalten och skapa rätt sammansättning av bakterier och svampar i jorden (komposten består i en blandning av höns- och hästgödsel, som han får från intilliggande gårdar).

För att veta vad som är rätt sammansättning har Josef tagit hjälp av företaget Splendor Plant, som utför analyser av mikrolivet i marken och hjälper honom att bygga upp en kompostkompetens.

– Det som är bra med kompost är dels att den tillför mikroliv, dels att den tillför näring i en form som frigörs långsamt, säger Nils Andersen, vd och produktionschef vid Splendor Plant. Genom att skräddarsy komposten utifrån vad marken och växterna behöver, går det att motverka både brister och överskott och att optimera växtens fotosyntes, vilket gör plantan mer motståndskraftig mot sjukdomar och skadedjur.

Går i rätt riktning

Ett exempel på hur kompost kan stärka växter är Splendors arbete för att motverka buxbomssot, en svampsjukdom som angriper och dödar buxbom. Med hjälp av kompost som förbättrar jordhälsan och mikrolivet, får företaget angripna plantor att bli friska igen.

– Vi har fortfarande mycket att lära när det gäller att stärka mikrolivet, men från att tidigare ha gått helt fel håll har vi nu åtminstone börjat gå i rätt riktning, menar Nils. Idag kan vi genom analyser i mikroskop se effekterna av olika behandlingar och styra sammansättningen i komposten så den stärker växten, motverkar sjukdomar och driver en skördeökning. Framöver kommer nya verktyg som möjliggör mer detaljerade analyser, som i sin tur ger oss ännu bättre möjligheter att bygga en god jordhälsa.

Förutom vanlig kompost har Splendor även stöttat Josef i att göra kompostte. Brygden görs genom att kompost läggs i en tepåse av modell större, som sänks ner i en tank med kraftig lufttillförsel. Genom att tillföra olika sorters mat – kolhydrater – till vattnet, gynnas tillväxten av olika mikroorganismer och svampar. Efter 48-72 timmars bryggning sprids kompostteet ut på fälten.

– Redan efter några timmar går det att se att sockerinnehållet i plantorna har ökat, berättar Josef. Det visar hur viktig mångfalden i marken är och hur den kan ge oss friskare grödor och större skördar. Om vi lägger ner möda på marken, så betalar den oss tillbaka!

Artikel publicerad i tidningen Smart landsbygd nr 2 2020PDF

Kontakt