Mål, strategi och prioritering för arbetet med förorenade områden
Nationella och regionala mål styr tillsammans med förutsättningarna för det förorenade området vilka strategier och prioriteringar som tillämpas. Här finns även länets prioriteringslista över områden.
Nationella miljömål
Arbetet med förorenade områden bidrar till att uppfylla flera olika nationella miljömål. Enligt miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.
Länsstyrelsen Skåne har ett regionalt åtgärdsprogram med syfte att förbättra förutsättningarna för att nå länets miljökvalitetsmål. I detta redovisas prioriterade åtgärder som kan genomföras av skånska aktörer för att öka förutsättningarna att nå miljömålen samt bidra till att genomföra miljödimensionen av Agenda 2030 i Skåne.
Programmet ska fungera som en gemensam plattform och stimulera samverkan mellan länets aktörer i arbetet för ett hållbart Skåne. Ett nytt åtgärdsprogram har tagits fram som avses gälla för perioden 2022 – 2025. I programmet finns redovisat en åtgärd som beskriver undersökningar och effektivare åtgärder inom förorenade områden.
Regionala mål
Som nya regionala miljömål har Länsstyrelsen Skåne antagit generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar. Dessa ska vara vägledande för det regionala miljöarbetet och det miljötillstånd som ska uppnås i länet.
Länsstyrelsen ska även verka för att de nationella etappmål som berör länet uppnås. Länsstyrelserna har gemensamt enats om år 2050 som mål för när miljöproblemet orsakade av förorenade områden i huvudsak ska vara löst.
Strategi och prioriteringar
Arbetet med förorenade områden är omfattande och resurskrävande. Vi behöver därför använda rätt strategier och prioritera att arbeta med rätt förorenade områden.
Övergripande strategier
Den övergripande strategin för efterbehandlingsarbetet grundar sig dels i det regleringsbrev som regeringen skickar ut varje år, dels i den Nationella planen för efterbehandling som Naturvårdsverket tar fram.
I regleringsbrevet framgår att länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet privatfinansierade efterbehandlingar av förorenade områden samt redovisa arbetet med att åtgärda förorenade områden med statliga bidrag.
Under 2014, med reviderad version 3 från 2020, publicerade Naturvårdsverket sin nationella plan som beskriver hur man kommer att fördela det statliga bidraget för efterbehandling. Den nationella planen finns på Naturvårdsverkets webbplats: Nationell plan för prioritering av ansökningar om statligt stöd, Naturvardsverket.se
Länk till annan webbplats.
Regionala strategier och prioriteringar
På regional nivå följer de specifika strategierna den övergripande strategin, men anpassad utifrån de frågor som är av extra vikt inom Region Skåne. Det gäller exempelvis den betydande livsmedelsproduktionen och jordbruket, vilket är branscher som är beroende av grundvatten av god kvalitet. Länsstyrelsen Skånes tillsynsarbete följer en fastställd handlingsplan och tillsyn bedrivs aktivt. Tillsynsvägledningen syftar till att tillse att tillsynsmyndigheterna har tillräcklig förmåga och kunskap att kunna bedriva tillsyn av prioriterade förorenade områden. Enligt de regionala strategiska och operativa målen, prioriteras utredning och sanering av mark- och vattenföroreningar inom områden med skyddsvärt grundvatten för att minska risken för negativ påverkan.
Prioriteringar görs utifrån de regionala förutsättningarna i länet. Förutom generellt viktiga faktorer såsom markanvändning och naturresurser har även sociala och ekonomiska faktorer betydelse för efterbehandlingsarbetet i Skåne.
Länsstyrelsen Skåne har gjort följande övergripande prioriteringar av objekt för vidare handläggning inom både tillsyn av förorenade områden och statligt finansierade objekt:
- akut hot mot människors hälsa
- områden med mycket stora naturvärden (Natura 2000-områden samt riksintressen för naturvård)
- hot mot vattenförsörjningsintressen och skyddsvärt grundvatten
- akut spridning (t.ex. via pumpning eller olyckor) av kraftigt förorenat vatten till yt- eller grundvatten
- behov av bostadsbyggande och möjlighet att använda bostadsbidraget
Utöver dessa har specifika prioriteringsgrunder av objekt identifierats:
- hot mot yt- och grundvattenförekomster
- objekt riskerar att påverkas av klimatförändringar såsom havsnivåhöjning eller översvämning vid skyfall
- objekt där PFAS misstänks ha hanterats
Motiv till prioriteringar och strategier
De valda prioriteringsgrunderna och strategierna baseras på miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Enligt generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen, som är regionala miljömål i Skåne, ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att förorenade områden inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.
Prioriteringsgrunderna och strategierna avser att skydda människors hälsa direkt men också indirekt, via skydd av dricksvatten. De avser också att skydda naturvärden och vattenförekomster. Det gäller inte minst objekt där PFAS misstänks förekomma. På de orter där det finns ett behov av fler bostäder, syftar det statliga stödet för åtgärder inför byggnation av bostäder till att bidra till ett hållbart bostadsbyggande i centrala lägen.
Prioriteringsgrunderna tar höjd för ett klimat i förändring. Under de senaste åren har klimatfrågorna varit i fokus i Länsstyrelsen Skånes arbete. Länsstyrelsen Skåne utreder om det finns behov av att prioritera tillsyn av objekt där det finns översvämningsrisk och prioriterar statligt finansierade objekt där det finns en översvämningsrisk.
Prioriteringslista
Länsstyrelsen presenterar varje år en lista över de mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har föroreningar redan hittats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har skapat föroreningar.
Listan är ett prioriteringsredskap för oss som kan förändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest förorenade områden. Förändringar i listan kan ske på grund av ändrad markanvändning, undersökningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gör att länsstyrelsen bedömer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan.
