Mål, strategi och prioritering för arbetet med förorenade områden
Nationella och regionala mål styr tillsammans med förutsättningarna för det förorenade området vilka strategier och prioriteringar som tillämpas. Här finns även länets prioriteringslista över områden.
Nationella miljömål
Arbetet med förorenade områden bidrar till att uppfylla flera olika nationella miljömål. Enligt miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.
Länsstyrelsen Skåne har ett regionalt åtgärdsprogram med syfte att förbättra förutsättningarna för att nå länets miljökvalitetsmål. I detta redovisas prioriterade åtgärder som kan genomföras av skånska aktörer för att öka förutsättningarna att nå miljömålen samt bidra till att genomföra miljödimensionen av Agenda 2030 i Skåne.
Programmet ska fungera som en gemensam plattform och stimulera samverkan mellan länets aktörer i arbetet för ett hållbart Skåne. Ett nytt åtgärdsprogram har tagits fram som avses gälla för perioden 2022 – 2025. I programmet finns redovisat en åtgärd som beskriver undersökningar och effektivare åtgärder inom förorenade områden.
Regionala mål
Som nya regionala miljömål har Länsstyrelsen Skåne antagit generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar. Dessa ska vara vägledande för det regionala miljöarbetet och det miljötillstånd som ska uppnås i länet.
Länsstyrelsen ska även verka för att de nationella etappmål som berör länet uppnås. Länsstyrelserna har gemensamt enats om år 2050 som mål för när miljöproblemet orsakade av förorenade områden i huvudsak ska vara löst.
Strategi och prioriteringar
Arbetet med förorenade områden är omfattande och resurskrävande. Vi behöver därför använda rätt strategier och prioritera att arbeta med rätt förorenade områden.
Övergripande strategier
Den övergripande strategin för efterbehandlingsarbetet grundar sig dels i det regleringsbrev som regeringen skickar ut varje år, dels i den Nationella planen för efterbehandling som Naturvårdsverket tar fram.
I regleringsbrevet framgår att länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet privatfinansierade efterbehandlingar av förorenade områden samt redovisa arbetet med att åtgärda förorenade områden med statliga bidrag.
Under 2014, med reviderad version 3 från 2020, publicerade Naturvårdsverket sin nationella plan som beskriver hur man kommer att fördela det statliga bidraget för efterbehandling. Den nationella planen finns på Naturvårdsverkets webbplats: Nationell plan för prioritering av ansökningar om statligt stöd (naturvardsverket.se)
Länk till annan webbplats..
Regionala strategier och prioriteringar
På regional nivå följer de specifika strategierna den övergripande strategin, men anpassad utifrån de frågor som är av extra vikt inom Region Skåne. Det gäller exempelvis den betydande livsmedelsproduktionen och jordbruket, vilket är branscher som är beroende av grundvatten av god kvalitet. Länsstyrelsen Skånes tillsynsarbete följer en fastställd handlingsplan och tillsyn bedrivs aktivt. Tillsynsvägledningen syftar till att tillse att tillsynsmyndigheterna har tillräcklig förmåga och kunskap att kunna bedriva tillsyn av prioriterade förorenade områden. Enligt de regionala strategiska- och operativa målen, prioriteras utredning och sanering av mark- och vattenföroreningar inom områden med skyddsvärt grundvatten för att minska risken för negativ påverkan.
Prioriteringar görs utifrån de regionala förutsättningarna i länet. Förutom generellt viktiga faktorer såsom markanvändning och naturresurser har även sociala och ekonomiska faktorer betydelse för efterbehandlingsarbetet i Skåne.
Länsstyrelsen Skåne har gjort följande övergripande prioriteringar av objekt för vidare handläggning inom både tillsyn av förorenade områden och statligt finansierade objekt:
- akut hot mot människors hälsa
- områden med mycket stora naturvärden (Natura 2000-områden samt riksintressen för naturvård)
- hot mot vattenförsörjningsintressen och skyddsvärt grundvatten
- akut spridning (t.ex. via pumpning eller olyckor) av kraftigt förorenat vatten till yt- eller grundvatten
- behov av bostadsbyggande och möjlighet att använda bostadsbidraget
Utöver dessa har specifika prioriteringsgrunder av objekt identifierats:
- hot mot yt- och grundvattenförekomster
- objekt riskerar att påverkas av klimatförändringar såsom havsnivåhöjning eller översvämning vid skyfall
- objekt där PFAS misstänks ha hanterats
Motiv till prioriteringar och strategier
De valda prioriteringsgrunderna och strategierna baseras på miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Enligt generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen, som är regionala miljömål i Skåne, ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att förorenade områden inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.
Prioriteringsgrunderna och strategierna avser att skydda människors hälsa direkt men också indirekt, via skydd av dricksvatten. De avser också att skydda naturvärden och vattenförekomster. Det gäller inte minst objekt där PFAS misstänks förekomma. På de orter där det finns ett behov av fler bostäder, syftar det statliga stödet för åtgärder inför byggnation av bostäder till att bidra till ett hållbart bostadsbyggande i centrala lägen.
Prioriteringsgrunderna tar höjd för ett klimat i förändring. Under de senaste åren har klimatfrågorna varit i fokus i Länsstyrelsen Skånes arbete. Länsstyrelsen Skåne utreder om det finns behov av att prioritera tillsyn av objekt där det finns översvämningsrisk och prioriterar statligt finansierade objekt där det finns en översvämningsrisk.
Prioriteringslista
Länsstyrelsen presenterar varje år en lista över de mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har föroreningar redan hittats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har skapat föroreningar.
Listan är ett prioriteringsredskap för oss som kan förändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest förorenade områden. Förändringar i listan kan ske på grund av ändrad markanvändning, undersökningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gör att länsstyrelsen bedömer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan.
I listan nedan kan man se de tio mest prioriterade förorenade områdena i Skåne län.
Objekt | Risk-klass | Kommun | Föroreningar | Finansiering |
F.d. BT Kemi, södra området, Teckomatorp | 1 | Svalöv | Fenoxisyror, klorfenoler, dioxin | Statlig |
Kemira Kemi, Helsingborg | 1 | Helsingborg | Arsenik, kvicksilver | Privat |
Perstorp Industripark, äldsta området | 1 | Klippan | PFAS | Privat |
Befesa Scandust AB | 1 | Landskrona | Cyanid | Privat |
Malmö Airport, Sturup | 1 | Svedala | PFAS | Privat |
Skönna mosse, Örkelljunga | 1 | Örkelljunga | Cyanid, klorerade alifater | Privat |
Gullviksfabriken, f.d. pesticidtillverkning | 1 | Malmö | Zink | Delat ansvar |
F.d. kemtvätt på Blekingegatan, Helsingborg | 1 | Helsingborg | Klorerade alifater | Statlig |
Perstorp Industripark, Storarydsdammen | 1 | Klippan | ? | Privat |
F.d. kemtvätt i Sibbarp | 1 | Osby | Klorerade alifater | Statlig |
F.d. BT Kemi, södra området, Teckomatorp
Det f.d. BT Kemi-området i Teckomatorp är ett av länets mest prioriterade förorenade områden och Naturvårdsverket beslutade 2004 att införa BT Kemi i åtgärdsramen för Länsstyrelsen i Skåne län. Svalövs kommun är huvudman för utredningar och åtgärder. Föroreningarna i området utgörs främst av kemiska bekämpningsmedel som fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler. Det finns även föroreningar av dioxin, dinoseb och antimon. Åtgärder har utförts i det norra området som idag är ett rekreationsområde.
På det södra området har kompletterande undersökningar visat på större föroreningsmängder än vad tidigare kartläggning gjort. Situationen har lett till utökade åtgärdsinsatser och därmed ökade kostnader i projektet. Projektet har fortsatt i tre etapper med mellanliggande avstämningar och bidragsansökningar, och de två första två etapperna har inneburit åtgärdsförberedelser. Som ett resultat av förberedelserna redovisades under 2016 en uppdaterad huvudstudie med förslag till slutligt åtgärdsalternativ. Härefter har lagts till en komplettering till huvudstudien innebärande att även in situ-teknik finns med bland förordade åtgärdsmetoder. Huvudstudien, med senare komplettering, har godkänts av både länsstyrelsen och Naturvårdsverket. Efter en bidragsansökan från länsstyrelsen beviljade Naturvårdsverket i november 2017 bidrag till åtgärder för det södra området. Under 2019 har det genomförts en upphandling av saneringsentreprenaden, vilken resulterat i att saneringen av det södra området kommer att genomföras med termisk in situ-teknik. Under 2020 påbörjades åtgärder i form av schaktning av förorenad jord och borrning för installation av termisk in situ-behandling och i början av 2021 togs den termiska anläggningen i drift.
Kemira Kemi, Helsingborg
Kemiras anläggning i Helsingborg är ett av Skånes mest förorenade områden, både vad gäller halter och mängder. Främst är arsenik och kvicksilver ett problem men det finns även delområden med mycket höga koppar-, bly- och zinkhalter. Under 2010 sanerades ett delområde. Under 2011/2012 startade ett uppdaterat kontrollprogram för grundvatten för att en bedömning av belastning på Öresund skulle kunna göras. Under 2014-2015 inkom riskbedömningar för alla delområden (A-J) och under 2016 utfördes en samlad riskbedömning för hela området. Den samlade riskbedömningen avslutades under 2017 och en åtgärdsutredning påbörjades. Sedan 2018 pågår arbetet med att genomföra en åtgärdsutredning.
Perstorp Industripark, äldsta området
Perstorp industripark har en lång verksamhetshistorik. I det "äldsta området" finns en komplex och varierande föroreningssituation. Under 2010 genomfördes en översiktlig miljöteknisk markundersökning och en mer fördjupad undersökning utfördes 2014. PFAS har upptäckts och är för närvarande prioriterat för utredning. Undersökningar genomfördes 2016-2018. Förslag till kompletteringar och riskbedömning har lämnats in 2019. Arbete pågår med riskbedömning.
Befesa Scandust AB, Landskrona
En markundersökning från september 2016 visade att det finns ett stort område där grundvattnet är förorenat med metaller och cyanid, både cyanid total och fri cyanid. Ytterligare undersökningar och en riskbedömning utfördes av bolaget 2017. Föroreningarna i grundvattnet sträcker sig in på grannfastigheten i sydväst och har inte kunnat avgränsas i denna riktning. En schaktsanering har utförts inom produktionsområdet där det grävts ur en meter jord. Ett pilotförsök för pumpning och rening av grundvatten har utförts under 2018. En anmälan om sanering av grundvatten via pump and treat har inkommit till Länsstyrelsen och avslagits. Ärendet kommer att avgöras hos MÖD.
Malmö Airport, Sturup
Från flygplatsens brandövningsområde har föroreningar, i form av perfluorerade ämnen (PFAS), spridit sig till grundvattnet och via dräneringssystem ut i omkringliggande ytvatten. Förhöjda halter av PFAS har påträffats bl.a. i närliggande Fjällfotasjön. Under hösten 2012 utfördes en större skyddsåtgärd för att bättre samla in förorenat grundvatten i samband med ombyggnad av brandövningsplatsen. Kontrollprogram för ytvatten finns vilket omfattar ytvattenprovtagning och provtagning av fisk. En nulägesrapport har tagits fram under 2016/2017 för att samla material från flera utvärderingar och undersökningar i samma dokument och för att utvärdera vad för kompletteringar som behöver utföras. Under 2018-2021 har undersökningar och riskbedömning utförts inför kommande åtgärder.
Skönna Mosse, Örkelljunga
Skönna Mosse ligger några hundra meter från den f.d. ytbehandlingsverksamheten Multo i Örkelljunga. Mossen har genom geofysiska undersökningar 2014 visat sig innehålla uppskattningsvis 70 tunnor av cyanidslam. I torvtäktsområdet finns även klorerade ämnen, bl.a. trikloretylen. Enligt riskbedömningen förekommer akuta risker och en åtgärdsutredning har tagits fram. Under 2019 har diskussioner förts om ansvar och skälighet. Bolaget och länsstyrelsen har olika uppfattningar. Bolaget har förelagts om att genomföra åtgärder i mossen och beslutet har överklagats. Ärendet avgörs för närvarande av MÖD.
Gullviksfabriken, f.d. pesticidtillverkning
Omfattande utredningar som utförts genom Malmö kommuns tillsyn visar på höga halter metaller och PAH i marken i ett villaområde. Även halter av oljekolväten och DDT. Utredningarna visar behov av sanering och åtgärdsutredning har utförts. Kommunen har gjort en ansvarsutredning vilken visar att ansvarigt bolag bedöms ha begränsat ansvar för åtgärder av det förorenade området. Efter dialog med kommunen avser Länsstyrelsen ansöka om statligt bidrag till åtgärder för den del där ansvarig inte finns.
F.d. kemtvätt på Blekingegatan, Helsingborg
Kemtvätten, som drevs under namnet Otto Borgs Kemiska, var i drift på platsen från 1933 till 1969. Från 1970-78/79 drevs tvätten av en annan verksamhetsutövare, Rektorns Kemiska tvätt. Under hela perioden har perkloretylen använts som tvättvätska men eventuellt har även andra typer av tvättvätskor förekommit. Byggnaden revs 1979 och fastigheten styckades upp i tre. På dessa nya fastigheter byggdes tre villor.
Under 2011 och 2012 genomfördes inledande miljöteknisk markundersökning samt förstudie med länsstyrelsen som huvudman. Undersökningarna omfattade provtagning av framförallt porgas, grundvatten och inomhusluft. Resultaten visade på spår av perkloretylen i samtliga porgaspunkter och man uppmätte även höga halter föroreningar inomhus. En kombination av djupt liggande grundvatten och svårborrad geologi (sand och sandsten) medförde att grundvatten endast provtogs i ett par punkter. Höga föroreningshalter påträffades på 10-12 meters djup vilket visar att det pågår en föroreningsspridning från det misstänkta källområdet. Undersökningarna i huvudstudien, där SGU varit huvudman, förstärker bilden av kraftig förorening i det djupa grundvattnet och föroreningar påträffas ända ner till 40 m djup. Den ytliga påverkan av föroreningarna ser ut att vara avgränsad till de närmast omgivande fastigheterna och framför allt fastigheten där kemtvätten var belägen.
Med anledning av föroreningssituationen på platsen, i kombination med riskerna för boende samt det skyddsvärda grundvattnet i området, gör Länsstyrelsen bedömningen att objektet är fortsatt mycket högt prioriterat. Huvudstudien färdigställdes 2015. Under 2016 och 2017 pågick omfattande diskussioner med såväl kommunen, fastighetsägarna och Naturvårdsverket om fortsättningen av projektet. En ansökan om medel för åtgärdsförberedelser lämnades in under våren 2017 och i maj 2018 beslutade Naturvårdsverket om medel, fördelade över tre år, för arbetet. På grund av föroreningarnas djup och dess höga undersökningskostnader upprättades en större projektgrupp med både en svensk konsult och med ett institut för tillämpad grundvattenforskning från Kanada. Under 2018 och 2019 pågick kärnborrningar och ingående analyser av bl.a. kärnorna och tryckförändringar. Förberedelseskedet förväntas avslutas under 2022.
Perstorp Industripark, Storarydsdammen
Storarydsdammen, nedströms Perstorp industripark, användes som sedimentationsdamm mellan 1961 och 1972, då det nuvarande reningsverket byggdes. Dammen har tagit emot en stor mängd föroreningar från industrierna och under 2008-2015 utfördes undersökningar och en riskbedömning. Riskbedömningen reviderades under 2016 och länsstyrelsen klassade då upp objektet till riskklass 1. Under 2017 slutfördes riskbedömningen och under 2018 och 2019 pågick arbetet med åtgärdsutredning och riskvärdering. Kompletterande undersökningar utfördes under 2020 och 2021.
F.d. kemtvätt i Sibbarp, Osby
Den före detta tvätten, som ligger i Sibbarp vid Helge å, var aktiv från mitten av 1950-talet fram till 2001. På platsen har man bedrivit både kem- och vattentvätt. Framförallt från 50-talet fram till 1970 tvättades mycket kemtvätt med perkloretylen som tvättvätska. Processvatten från tvätten avleddes tidigare direkt till Helge å och det finns också uppgifter som tyder på att destillationsrester och dyl. grävdes ner på tomten. Under 1990-talet påvisades föroreningar i den djupborrade brunn som är belägen på fastigheten. Klorerade alifater har senare även påvisats i djupborrade brunnar på grannfastigheter till den f.d. kemtvätten, vilket visar att det sker en spridning av föroreningar. Eftersom byggnaden där tvätten bedrevs används som bostad bedöms känsligheten vara mycket stor. Skyddsvärdet ur miljösynpunkt ses också som mycket stort då området är av riksintresse för naturvård.
Under 2007 till 2013 utfördes flera utredningar och undersökningarna visade på ställvis mycket höga halter klorerade lösningsmedel i såväl mark som grundvatten. Mycket höga halter påträffades också i det djupa grundvattnet inom fastigheten, något som indikerar att perkloretylen i egen fas trängt ner till kaolinlerans överyta på 10-15 m.u.my. En ansökan till Naturvårdsverket har tagits fram och under 2015 ställde även kommunen en begäran till SGU att de skulle ta över som huvudman för projektet, vilket man gjorde. Våren 2016 beslutade Naturvårdsverket om medel för ett åtgärdsförberedande skede. Åtgärdsförberedande undersökningar planeras att utföras under 2022-2023.