Högfluorerade ämnen, PFAS
Länsstyrelsen kan som tillsynsmyndighet ställa krav på miljöfarliga verksamheter att undersöka om de spridit PFAS till omgivningen, och om en PFAS-förorening konstateras, kräva åtgärd. Vi kan ställa krav på rening av PFAS i processavloppsvatten och kontroll av PFAS i livsmedel. Länsstyrelsen arbetar även med att kartlägga verksamheter som kan ha bidragit till spridning av PFAS.
Om PFAS
PFAS är ett samlingsnamn för en stor och komplex grupp på mer än 10 000 identifierade högfluorerade ämnen. De har varierande egenskaper och en bred användning i samhället. Gemensamt för många PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner.
Föroreningarna av PFAS kan spridas från exempelvis industrier, avloppsreningsverk och brandövningsplatser. Svårigheten att bryta ner PFAS i kombination med att många av ämnena är vattenlösliga och rörliga i mark innebär att dricksvattentäkter riskerar att bli förorenade under lång tid framöver. Spridningen av och exponeringen för PFAS-ämnen sker dessutom under ämnets hela livscykel, alltså från tillverkning till avfallshantering.
Vanliga källor till PFAS
En stor källa till PFAS i miljön är användningen av brandsläckningsskum. Förutom räddningstjänsternas brandövningsplatser finns det brandövningsplatser på flygflottiljer, flygplatser, större kemiindustrier och raffinaderier. Vid petrokemisk industri finns ofta fasta installationer med släckskum.
Avfallsanläggningar, inklusive deponier, och avloppsreningsverk är också spridningsvägar till PFAS.
Länsstyrelsen prioriterar att PFAS ska utredas och åtgärdas vid dessa verksamheter.
Krav på verksamheter
Länsstyrelsens kan som tillsynsmyndighet ställa krav på undersökningar där det finns misstankar om att en verksamhet kan ha gett upphov till spridning av PFAS.
Om det konstateras att PFAS spridits till mark, grund- eller ytvatten kan länsstyrelsen ställa krav på att verksamheten ska utföra saneringsåtgärder, eller vidta andra åtgärder för att hindra fortsatt spridning av PFAS till omgivningen.
Länsstyrelsen kan även ställa krav på återkommande provtagningar för att övervaka om spridning sker från ett förorenat område.
Kartläggning av verksamheter med PFAS-koppling
Länsstyrelsen kartlägger verksamheter i Skåne som kan ha bidragit till förorening av PFAS. Det gör vi baserat på kunskap om i vilka typer av branscher som PFAS använts eller misstänks ha använts i.
Verifierande provtagning
För att öka kunskapen om vilka branscher som bidrar till spridning av PFAS utför länsstyrelsen verifierande provtagning på platser där verksamheter med misstänkt användning av PFAS bedrivs eller har bedrivits. Den verifierande provtagningen är en del av Regeringsuppdraget för PFAS-förorenade områden (RUPFO) och finansieras av Naturvårdsverket.
Nyhet - Skåne satsar stort på kartläggning av förorenade områden
Länk till annan webbplats.
Vilken myndighet gör vad?
Det finns ett myndighetsnätverk för PFAS-frågor där Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Statens geotekniska institut (SGI), Havs- och vattenmyndigheten, Försvarsinspektören för hälsa och miljö och länsstyrelserna ingår. Nätverket har tagit fram en guide kring vilken myndighet som gör vad.
Guide för ansvar, kontroll och hantering av PFAS, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.
PFAS-nätverk för myndigheter, forskare och företag, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.
Kommunerna bedriver tillsyn över vissa miljöfarliga verksamheter och arbetar på så sätt också med PFAS. Kontakta din kommun om du vill veta mer om hur de arbetar med PFAS.
Jämförvärden för PFAS
Flera olika myndigheter har tagit fram gränsvärden, riktvärden eller begränsningsvärden för PFAS. De kan antingen vara avsedda för enskilda PFAS-ämnen eller för en grupp PFAS. De har olika syften och är framtagna för olika medier, som mark och grundvatten.
Kemikalieinspektionen har tagit fram en sammanställning av de olika jämförvärden som finns för PFAS. I sammanställningen finns en kortare förklaring av innebörden av värdena och bakgrunden till respektive värde.
Gränsvärden och riktvärden för PFAS, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.
Så undersöker och kontrollerar länsstyrelsen PFAS
Länsstyrelsen Skåne bedriver tillsyn av tillståndspliktiga verksamheter. Som en del av miljötillsynen utförs kontroll av kemikalier och kemikaliehantering. Tillsynen kan också innebära att krav ställs på provtagning.
I Skåne har de flesta anläggningarna inga villkor i sina tillstånd som berör PFAS. Det beror på att kunskapen om PFAS, som ett riskämne, är relativt ny. De flesta tillståndspliktiga verksamheter i Skåne har äldre tillstånd, som beslutades under en tid då kunskapen om riskerna med, och den utbredda användningen av, PFAS var begränsad.
Om länsstyrelsens arbete med miljöfarliga verksamheter
För att vi ska kunna ställa krav på undersökningar där det behövs samarbetar länsstyrelsens handläggare som arbetar med miljötillsyn inom tillståndspliktiga verksamheter med de handläggare som arbetar med förorenad mark.
Länsstyrelsen Skåne har sedan 2018 arbetat strategiskt med att identifiera verksamheter som misstänks hantera produkter, avfall och annat som kan innehålla PFAS. Där kartläggningen visat att PFAS förekommer eller misstänks förekomma har vi ställt krav på berörda verksamheter.
Länsstyrelsen är ansvarig för miljöövervakning i Skåne. Som en del av miljöövervakningen utför vi själva provtagning för bland annat PFAS i fisk, kräftor och vatten.
Om länsstyrelsens arbete med miljöövervakning:
En verksamhetsutövare ska enligt miljöbalken ha kunskap om de kemiska produkter och farliga ämnen som hanteras inom verksamheten. Verksamhetsutövaren ska också ha koll på vilka ämnen som är tillåtna och vilka som är förbjudna. Ett antal PFAS har de senaste åren kommit att omfattas av förbud.
Även i fall där ämnen inte är förbjudna, men har känd eller misstänkt miljöpåverkan, ska verksamhetsutövare arbeta för att byta ut dessa ämnen/produkter enligt substitutionsprincipen.
Lagar och regler för PFAS-ämnen, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.
Vattenförvaltning handlar om att förbättra och skydda vatten i Sverige. Länsstyrelsen ansvarar bland annat för att bedöma hur länets vatten mår och föreslå åtgärder där det behövs i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten. Inom ramen för vattenförvaltningen bedömer man bland annat om PFAS påverkar yt- och grundvattenförekomster i en sådan omfattning att miljökvalitetsnormer påverkas. Inom den regionala miljöövervakningen i Skåne planerar Länsstyrelsen att ta prov för PFAS i fisk nedströms 5–10 PFAS-förorenade områden vart sjätte år.
Vid hantering och bedömning av förorenade områden är det viktigt att ta med eventuell PFAS-påverkan från det förorenade området på närliggande skyddsobjekt i form av yt-och grundvattenförekomster. En helhetsbedömning av PFAS-förorenade områden görs genom att även bedöma påverkan på vattenförekomster och risken för att äventyra miljökvalitetsnormen för vatten.
Primärproduktion innefattar råvaruproduktion av livsmedel såsom spannmål, frukt, fisk, ägg och kött från tamdjur och viltkött. Länsstyrelsen vägleder producenterna av livsmedel kring hur de ska göra provtagningar av livsmedel och hantera primärproduktionen för att minimera PFAS-intaget. Det kan till exempel handla om att tamdjur i ett område med förhöjda PFAS-halter ska dricka kommunalt dricksvatten i stället för vatten från bäckar och åar.
Om PFAS och livsmedel på Livsmedelsverkets webbplats:
Perfluorerade alkylsubstanser, livsmedelsverket.se Länk till annan webbplats.
Provtagning av livsmedel för analys av PFAS bör göras om det finns välgrundad misstanke eller vetskap om att livsmedlen har sitt ursprung i områden med PFAS-förorening.
En allmän provtagning av livsmedel i Sverige är i dagsläget inte aktuell. PFAS bör ingå i den faroanalys över kemiska faror som livsmedelsföretag ska utföra. Provtagning krävs bara om det finns information som innebär om ökad risk för förhöjda halter i livsmedlen.
För fyra av de cirka 10 000 PFAS-föreningarna gäller sedan den 1 januari 2023 gränsvärden i olika kategorier av animaliska livsmedel i förordning (EU) 2023/915.
Nationell kontrollplan för livsmedelskedjan, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Kunskapen om i vilken utsträckning PFAS överförs till vegetabilier är ännu låg. Däremot är det känt att PFAS anrikas från foder och vatten till livsmedelsproducerande djur.
Om du som livsmedelsproducent känner till att det finns risk för förhöjda halter av PFAS i områden som berörs av din verksamhet finns det skäl att överväga provtagning av grödor eller livsmedelsproducerande djur, eller produkter av dem. Om du som tillsynsperson känner till risk för förhöjda PFAS-halter i ett område ska du informera de livsmedelsproducenter som skulle kunna vara berörda. Det gäller såväl om misstankarna handlar om förhöjda halter på land som i sjöar eller i vattendrag. Det är berörd livsmedelsproducent som har ansvaret att utföra provtagning.
Därtill kan tillsynsmyndigheten ställa krav på provtagning, om det bedöms finnas en risk att animaliska livsmedel som produceras i ett visst område kan ge ett betydande tillskott av PFAS i maten hos befolkningen.
I länsstyrelsernas EBH-karta finns viss information om var det finns eller kan finnas PFAS-förorenade områden i Sverige.
EBH-kartan Länk till annan webbplats.
Länsstyrelserna arbetar med kartläggning av PFAS-förorenade områden för att informationen om landets PFAS-förenade områden ska bli mer heltäckande framöver.
När djur för köttproduktion säljs vidare, eller levereras till slakteri, ska säljaren lämna en försäkran om djurens och jordbruksanläggningens aktuella status vid leveranstillfället. Om det finns kännedom eller misstanke om höga halter av PFAS ska det finnas dokumenterat i denna garanti. Slakteriet kan då ställa krav på leverantören att provta djuren för PFAS, och prov kan även tas på kött på slakteriet.
Bara ätbar del av livsmedlen analyseras
Gränsvärdena för PFAS gäller de ätbara delarna av de råa produkterna. Detta uttrycks i förordning (EU) 2023/915 som våtvikt. För kräftor och krabbor gäller gränsvärdena bara det vita muskelköttet, inte kräftsmöret. Kräftsmöret i kräftor och det bruna krabbköttet i krabbor kan innehålla höga koncentrationer av PFAS. Inför analys är det viktigt att se till att inte de delarna av djuret oavsiktligt ingår i provmaterialet som ska analyseras.
Frågor och svar
Vi gör kartläggningar, ställer krav på undersökningar och vid behov sanering av förorenade områden, och utför provtagning i fisk, kräftor och vatten. Vi bedriver tillsyn på industrier, deponier, flygplatser med mera. Därtill utför vi klassificering av vatten och ger råd till primärproducenter av livsmedel. På den här sidan beskriver vi Länsstyrelsens uppdrag och vilka andra myndigher som har vilket ansvar.
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för primärproduktion av livsmedel och kontrollerar att producenterna, som lantbrukare, yrkesfiskare, växtodlare, följer livsmedelslagstiftningen och att gränsvärden inte överskrids.
Vid provtagningar som utförs av länsstyrelsen eller efter krav från länsstyrelsen, kan förhöjda PFAS-halter påträffas i jord, grundvatten, vattendrag eller fisk.
Vid förhöjda halter i mark, yt- och grundvatten kan länsstyrelsen ställa krav på att den som är ansvarig ska sanera eller vidta åtgärda för att förhindra spridning. Om det saknas en ansvarig aktör att rikta krav mot kan vi ansöka om bidrag från Naturvårdsverket för att möjliggöra sanering eller andra åtgärder.
De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men vissa PFAS-ämnen lagras länge i kroppen. Om man får i sig PFAS under lång tid skulle det kunna påverka hälsan. Därför är det viktigt att få i sig så lite som möjligt av dessa ämnen, framför allt innan man får barn.
Foster, spädbarn och barn är troligen extra känsliga för PFAS. Ämnena förs över till foster via moderkakan och till ammande spädbarn via modersmjölken. Studier har visat att PFAS-ämnen kan påverka immunförsvaret, födelsevikten, kolesterolhalten i blodet och leverenzymer.
Varje kommun har ansvar för att det kommunala dricksvattnet håller en god kvalitet. Om du är orolig, kontakta din kommun.
Gränsvärden för dricksvatten när det gäller PFAS:
Du som äger en enskild brunn eller enskild dricksvattenanläggning ansvarar själv för kvaliteten på dricksvattnet och för att hålla anläggningen i bra skick. Det betyder att du till exempel är ansvarig för undersökningar av dricksvattnet.
Livsmedelsverket har tagit fram rekommendationer, se Kemikalieinspektionens guide:
Guide för ansvar, kontroll och hantering av PFAS, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.
Det finns just nu inga särskilda rekommendationer för PFAS för egenfångad fisk, kräftor och musslor. Det kan finnas lokala rekommendationer för vissa områden där man påvisat förhöjda värden.
Det finns gränsvärden för fisk, kräftdjur och musslor på marknaden och livsmedelsföretagarna ansvarar för att gränsvärdena inte överskrids:
Livsmedelsverket har tagit fram tillfälliga rekommendationer för egenfångad fisk i avvaktan på den risk- och nyttovärdering av fisk som Efsa, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, fått i uppdrag av EU-kommissionen att göra. Efsa viktar i sin bedömning nyttan med att äta fisk mot risken att utsättas för olika miljögifter, bland annat PFAS-ämnen. Detta arbete beräknas vara klart cirka år 2025.
Det finns gränsvärden för kött och ägg och livsmedelsföretagarna ansvarar för att gränsvärdena inte överskrids:
PFAS och andra miljögifter i dricksvatten och livsmedel, livsmedelsverket.se Länk till annan webbplats.