Skärmarbodabergen

På en rundad häll med utsikt sitter en person och tittar med kikare ut över landskapet

Utsikt från Suggan, Skärmarbodabergen. Foto: Elisabeth Karlsson

Naturreservatet Skärmarbodabergen är en unik och spännande plats. Ge dig ut på upptäcktsfärd bland grottor, bergbranter och uråldriga tallar – det här är ett riktigt äventyrsland.

Trappsteg i berget

I Skärmarbodabergen finns flera sprickdalar och så kallade förkastningsbranter. De bildades för många miljoner år sedan då delar av jordskorpan rörde sig och sprack. Ibland sjönk marken på ena sidan och höjde sig på den andra och bildade ett stort trappsteg. Hela Kilsbergen är en sådan förkastningsbrant.

En hälsning från istiden

Vår senaste istid höll Skandinavien i sitt grepp under årtusenden. Både isen och dess smältvatten eroderade underlaget och bildade nya landskapsformer. I Skärmarbodabergen ser du isslipade berghällar, stora enskilda flyttblock och framförallt stora anhopningar av stenblock. Alltsammans är isens verk.

Här var en gång ett öppet hav

När inlandsisen sakta smälte var det öppet vatten ända bort mot dagens Ryssland. Detta hav kallas Yoldiahavet efter en liten mussla som levde på havsbottnen. För 11 000 år sedan stod hela Skärmarbodabergen under vatten. Havsytan nådde här som högst upp till nästan 170 meter över dagens nivå. När isen smält bort och dess tyngd försvunnit, reste sig landet upp ur havet igen. Denna landhöjning pågår faktiskt än idag! För 10 000 år sedan hade landet höjt sig så pass att havsstranden låg just här vid sluttningarna av Skärmarbodabergen. Havets vågor slog mot stranden, sköljde bort sand och grus. Grottor bildades i hålrum mellan blocken. Stenarna på stranden slipades runda, så kallad klappersten. Längs hela Kilsbergskanten finns tydliga strandlinjer i form av klapperstensfält. I Skärmarbodabergen ser du en sådan strandlinje om du tittar noga på stigen vid Galtapussen.

De döda träden myllrar av liv

I Skärmarbodabergen kan du uppleva en skog som ser ut som skogar gjorde förr, där träden växer och dör, faller omkull och bryts ned av insekter och svampar. Här trivs många arter som trängts undan i dagens välstädade och rationellt skötta skogar. Särskilt de döda, riktigt grova tallarna som står lite för sig själva i solbelysta lägen, är en fristad för en lång rad sällsynta insekter, svampar, lavar och fåglar. På de högsta bergstopparna överlever endast enstaka små och ofta förvridna tallar. I den karga miljön växer träden sakta. En tall vars stam du kan greppa med handen, kan ändå vara över 100 år gammal! I reservatet finns skogsbestånd med tallar som är över 400 år gamla! På sina håll liknar skogen en urskog. Här finns det gott om döda träd och grenar, där insekter och svampar lever och arbetar med nedbrytningen. Bland skalbaggarna finns skrovlig flatbagge som är intill förväxling lik en bit ved. Vanligen hittas den i gamla tallstammar som ligger öppet och soligt. För att den ska trivas måste veden först ha rötats av olika tickor, till exempel talltickan eller den sällsyntare orangerosa laxtickan. 

Motorsurr?

De insektsrika trädstammarna är läckra smörgåsbord för många fåglar, framförallt olika hackspettar. Lyssna, kanske hör du någon hackspett trumma mot en trädstam. Är du kvar när det börjar skymma kanske du får höra nattskärrans surrande som påminner om ljudet från en moped i fjärran. Det är en fågel som är svår att få syn på om dagen men känns igen på sin speciella sång.

Spår efter bergsbruket

Den blockiga och svårframkomliga terrängen har gjort det svårt att bedriva skogsbruk här. De lättåtkomligare områdena har brukats desto hårdare fram tills för några årtionden sedan. Under bergsbrukets tid var skogen en viktig råvara i Bergs-lagen. Det gick åt stora mängder träkol för att smälta järnmalmen i traktens hyttor. Närmaste hytta låg i Skymhyttan, strax väster om naturreservatet. Många torpare försörjde sig genom att framställa träkol i kolmilor runt om i bergslagsskogarna. Här i reservatet finns rester efter flera kolmilor, så kallade kolbottnar. Intill kolbottnen syns ofta spåren efter en kolarkoja, där bodde kolaren som vaktade milan

Njut av skogens bär och matsvampar

Du vet väl att du får plocka både bär och matsvamp för husbehov i reservatet? Men se upp, alla bär är inte ätbara, de röda ekorrbären är giftiga. Blåbär och kråkbär är lika, men kråkbären är lite smaklösare och torrare än blåbären.

Tillgänglighet

Vid entrén finns parkering med reserverad för personer med funktionsnedsättning. Entréplatsen är hårdgjord liksom stigen från parkeringen. Vid entrén finns flera tillgängliga rastbord med plats för rullstol samt en tillgänglig grillplats, även den med plats för rullstol.

Elda och grilla

Tänk på att det enbart är tillåtet att elda vid anvisade eldplatser (entrén samt vid vindskyddet vid Galtapussen). Ved fylls på regelbundet men vi kan inte garantera tillgången i varje stund. Tänk på att elda med måtta, så att veden räcker även till andra besökare. Vill du vara säker på att kunna elda - ta med egen ved (det är inte tillåtet att elda med pinnar och grenar från skogen i naturreservatet).

Stigar och vindskydd

Vid Galtapussen finns ett vindskydd med eldplats. Inom reservatet finns totalt lite drygt 1 mil markerad stig, uppdelad på flera stigslingor med individuell färgmarkering. Den blockiga terrängen i område kan bitvis vara krävande. Flera stup finns i området och vid vått eller isigt väder råder stor risk för halka. Utmed stigarna i södra Skärmarbodabergen finns ljudguider nåbara via telefonnummer eller QR-kod på nio platser (eller via mp3-filer). Kort information om samma platser finns även på små uppvikbara informationsskyltar, varav några anpassade för barn.

Ta bussen till reservatet

Flera av Länstrafikens bussar passerar nära Skärmarbodabergen, linje 300, 401 och 490 stannar vid hållplats Skärmarboda strax utanför naturreservatet samt 401, 406, 420 och 490 vid hållplats Lilla mon strax norr om reservatet.

Teckentolkad information

""

Här nedan hittar du beskrivning av de sex olika stigrundor som finns i naturreservatet Skärmarbodabergen.

Karta leder norra Skärmarbodabergen Pdf, 698.1 kB.

Karta leder södra Skärmarbodabergen Pdf, 600.1 kB.

1 (mörkblå) Lilla rundan 0,6 km

En huvudsakligen lättgången stig, med ett kuperat och lite svårare parti strax norr om Skärmarbodagrottan. Utmed stigen byter landskapet karaktär. Från öppna och karga hällmarker till fuktigare skogsmark till öppnare hällmarker igen. Lägg märke till hur inlandsisen möblerat landskapet: de isslipade rundade hällarna och de stora blocken som isen flyttat med sig (flyttblock). På de karga hällarna växer mattor av olika lavar och enstaka tallar. Var försiktig och följ stigen, lavarna växer mycket långsamt och tål inte trampande fötter. I de fuktigare partierna, där skogen av både tall och gran sluter sig tätare, täcks marken av olika mossor. Vid entrén finns en balansbana. Kan du ta dig runt utan att nudda mark? Tänk på att föräldrar ansvarar för sina barn!

2 (grön) Yoldiarundan 2,5 km (totalt från entrén 3,1 km)

En relativt lättgången stig med inslag av storblockig och kuperad terräng. Du passerar den lilla vattensamlingen Galtapussen med vindskydd och grillplats. I stigen ser du här spår efter den forna strandlinjen i form av rundslipade stenar. Vid Södra utsikten (ca. 135 meter över havet) har du god utsikt över Närkeslätten, ända bort till Frövifors! Vid Yoldiaområdet sluter sig skogen tätare kring stora bergsbranter. Hittar du in i Bergakungens sal? I norr löper stigen genom öppna hällmarker med flera riktigt gamla tallar och tydliga förkastningsbranter. På din väg till och från entrén passerar du även Lilla rundan (se ovan).

3 (lila) Bergsrundan 2,2 km (totalt från entrén 5,6 km)

En lite längre stig som är lättgången sedan du passerat delar av Yoldiarundan. Detta är också reservatets tystaste stig! Mellan Tandvärkstallen och Busberget vandrar du helt befriad från trafikbuller. Stigen leder genom omväxlande storblockiga, slutna skogspartier och öppna hällmarker. Intill stigen hittar du Hoglösens sten som är reservatets största flyttblock! Passa även på att njuta av utsikten vid de två utsiktspunkterna. Från Busberget (ca. 145 meter över havet) ser du väg 50 sträcka sig fram i landskapet mot Lindesberg. Från Signalberget, vars högsta punkt ligger ca. 160 meter över havet, har du god utsikt över Närkeslätten. Längst ner i söder står den mäktiga Tandvärkstallen, död sedan några år och numera lyxhotell åt småkryp, svampar och lavar. Stigen passerar i väster även en tydlig förkastningsbrant, den så kallade Bergsmuren. På din väg till och från entrén passerar du delar av både Lilla rundan och Yoldiarundan (se ovan).

4 (röd) Carlannersarundan 1,5 km (från Skymhyttevägen)

En bitvis mycket kuperad stig som framförallt i de östra delarna kan vara krävande och tung att gå. På höjderna möter du karga hällmarker, där nästan bara tallar trivs, medan de lägre partierna erbjuder en frodigare barrskog. Kika in i områdets största blockgrotta: Carlannersagrottan! Från Stenmannens tron, en sittvänlig klippformation, stupar stigen brant nedför. Tänk på halkrisken när det är fuktigt eller isigt! En bit in i granskogen finner du resterna efter forna tiders koltillverkning: kolbottnar efter kolmilor och ruinen efter en kolarkoja.

5 (gul) Utsiktsrundan 2,4 km (från Skymhyttevägen)

En relativt lättgången stig med undantag för några besvärligare partier upp och ner från Suggan. Väl uppe på Suggans rundslipade hällar (ca 140 meter över havet) har du en strålande utsikt över Järleåns dalgång, Järle torvmosse och ända bort till Frövifors. Ta med kikare och spana efter fåglar! Från stigrundan kan du även ta dig upp till Källartjyvens grotta samt det storblockiga området med blockgrottor i flera nivåer, de så kallade Trappstegsgrottorna. Sevärd är även den mäktiga Lockstenen som balanserar över stigen söder om Suggan.

6 (ljusblå) Skogsrundan 2,7 km (från Lilla Mon)

En delvis lättgången stig med blockiga och kuperade partier utmed stigens östra delar. Från Lilla Mon sträcker sig stigen söderut genom en gammal barrskog. Lägg märke till alla ”tomteskägg” som draperar grenarna! Dessa skägglavar trivs bäst på gamla barrträd där luften är ren och fuktig. Den östra delen av slingan tar dig genom öppna hällmarker upp på urbergshöjden Galten. Från en höjd av cirka 150 meter över havet har du där god utsikt över Närkeslätten mot Örebro.

Symbol högtalare

1 Isslipade hällar (MP3, 3,5 MB) Om hur inlandsisen formade bergen och alla lavar som växer på de kala hällarna idag.

2 Frostsprängning (MP3, 2,5 MB) Om vattnets enorma sprängkraft och om den yngre granskogen i dalgången.

3 Galtapussen och klappersten (Mp3, 3 MB) Om områdets enda vattensamling, klapperstenen som visar havets forna strandlinjer och resterna efter forna tiders koltillverkning.

4 Yoldiahavets strand (MP3, 3 MB) Om det forna stora havet som bildades sedan inlandsisen smält och hur områdets många blockgrottor bildats.

5 Hoglösens sten (MP3, 2,5 MB) Om jättar och jättekast - forna tiders förklaringar till de märkliga flyttblocken.

6 Tandvärkstallen (MP3, 4 MB) Om krokiga gammeltallar som uppskattas av såväl människor med tandvärk som skalbaggar och fåglar.

7 Yoldiablocket (MP3, 3 MB) Om Bergakungens sal och hur mossor och lavar kan flytta mellan träd och stenblock.

8 Förkastning och gammeltallar (MP3, 3,5 MB) Om hur naturens stora "trappsteg" bildades för mycket länge sedan och om den gamla tallskogen uppe på hällmarken.

9 Skärmarbodagrottan (MP3, 3 MB) Om en av områdets större blockgrottor och hur dessa bildades i samband med istiden.

Karta över ljudguiderna

 Karta över platserna som ljudguiderna beskriver (jpg) Öppnas i nytt fönster.

Produktion:
Produktion och inläsare: Thomas Öberg, Natur i Norr. Medberättare: Carl Anders Lindstén och Kjell Store.
Ljudguiden har delfinansierats med medel från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Länk till annan webbplats..

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

I naturreservatet är det förbjudet att:

  • Gräva, hacka, rista, måla eller på annat sätt skada jordytan eller fast naturföremål,
  • Framföra motordrivet fordon annat än på för trafik allmänt upplåten väg,
  • Cykla eller rida annat än på för trafik allmänt upplåten väg,
  • Fälla, bortföra eller på annat sätt skada döda stående eller omkullfallna träd eller buskar,
  • Skada vegetationen i övrigt t.ex. genom att gräva upp växter såsom ris, gräs, örter, mossor eller lavar.
  • Utan Länsstyrelsens tillstånd sätta upp permanent tavla, skylt, affisch eller att snitsla spår,
  • Utan Länsstyrelsens tillstånd använda området för organiserad tävling eller övning, lägerverksamhet eller liknande,
  • Utan Länsstyrelsens tillstånd elda annat än på eventuellt anvisad plats.

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förEldplats Eldplats
  • Ikon förInformationstavla Informationstavla
  • Ikon förKollektivtrafik Kollektivtrafik
  • Ikon förRast-/vindskydd Rast-/vindskydd
  • Ikon förRastplats Rastplats
  • Ikon förStig Stig
  • Ikon förTillgänglighet Tillgänglighet

Fakta

Kommun: Nora

Bildat år: 2009

Areal: 221,7 hektar

Markägare: Sveaskog AB

Förvaltare: Länsstyrelsen

Reservatsbildare: Länsstyrelsen

Beslut och skötselplan naturreservatet Skärmarbodabergen Pdf, 925.8 kB.

Hitta hit

Naturreservatet Skärmarbodabergen ligger strax väster om riksväg 50, ca 20 km norr om Örebro. Huvudentrén ligger mitt emot den stora vägrastplatsen i Skärmarboda (på andra sidan väg 50). Det finns busshållplatser i nära anslutning till reservatet som trafikeras av flera av regionala busslinjer. Koordinater till huvudentrén: 59.4543176,15.1330293 (WGS84), 6590649.86,507541.92 (SWEREF99).

NATURliga möjligheter - företagens guide till naturreservaten

 

Symbol vandring, vandring grön. Tältning gul

Kontakt

Länsstyrelsen i Örebro län

Telefon: 010-224 80 00

Felanmälan i naturreservatet





Landshövding

Lena Rådström Baastad

Besöksadress

Östra Bangatan 11

Postadress

701 86 Örebro

Organisationsnummer

202100-2403

Följ oss