Naturlig hydrologi
Opåverkade vattendrag med svämplan är hemvist för många arter tack vare sin komplexitet.
Hur känner man igen naturlig hydrologi?
Ett landskap där vattenflöden får röra sig helt naturligt är nog svårt för de flesta att föreställa sig idag, med tanke på hur mycket människan har påverkat vattenlandskapet genom århundraden. En del av denna påverkan gjordes för länge sedan i form av markavvattning, sjösänkningar och regleringsdammar. Idag pågår insatser för att återskapa våtmarker och miljöanpassa vattenregleringar. I Jönköpings län har dräneringen av landskapet pekats ut som en av de främsta utmaningarna för den gröna infrastrukturen.
Så kallade svämplan är en struktur som är viktig för den naturliga flödesdynamiken och som är särskilt relevant att ta hänsyn till i den fysiska planeringen. Svämplan är plana ytor, längs vattendrag och sjöar, som formas genom återkommande översvämningar. Svämplan finns framförallt längs vattendrag med svag lutning och sjöar med flacka stränder och fungerar som buffertzon för flödesförändringar.
Svämplanen bebyggs ofta, vilket skapar problem. De naturliga översvämningarna och erosionen som sker på bebyggda svämplan ger krav på åtgärder, ofta med stora ingrepp i vattendraget som följd. Få vattendrag tillåts idag fungera på ett naturligt sätt.
Varför är en naturlig hydrologi viktig?
Opåverkade vattendrag med svämplan är hemvist för många arter tack vare sin komplexitet. Eftersom miljön är mycket ovanlig, både i Sverige och Europa, är många av arterna hotade.
Svämplanen har stor betydelse när det gäller att dämpa höga flöden och näringstransporter i vattensystemen. Att bevara och återställa svämplan är därmed värdefullt i arbetet med att förebygga översvämningar och för att minska övergödningen av sjöar och hav.
Arter knutna till naturlig hydrologi
Bland de arter som gynnas av bevarandet av naturliga vattendrag finns Smålands landskapsdjur utter, flodpärlmussla samt pilblad, som sannolikt missgynnas av utdikning. Gulärlan trivs på blöta strandängar och gäddan leker på marker som översvämmas på våren.
Åtgärdsprogram
Det finns fler än 30 nationella åtgärdsprogram för hotade arter som i olika grad är beroende av miljöer i vattendrag och på svämplan. Ett exempel är skaftslamkrypa som är en av våra minsta vattenväxter.
Åtgärdsprogram för skaftslamkrypa Länk till annan webbplats.
Under sommaren växer den på grunda och tidvis blottlagda stränder i sjöar och vattendrag med klart och relativt näringsfattigt vatten. I Jönköpings län finns arten på några få ställen.
Tänk på att:
- Ha ett avrinningsområdesperspektiv. Åtgärder uppströms kan göra stor nytta.
- Bevara oreglerade vattendrag.
- Eftersträva naturliga flödesvariationer under året i reglerade vattendrag.
- Kartlägg vilka svämplan som finns idag och vilka värden de hyser.
- Kartlägg var man skulle kunna återskapa svämplan både inom tätort och uppströms.
- Bygg inte på svämplan eller vid områden med risk för erosion eller skred.
- Se svämplanen som en viktig buffertzon för att hantera höga flöden och motverka översvämning.
- Ta hänsyn till svämplan genom att behålla och utveckla ekologiskt funktionella kantzoner.
- Använd kunskap om vattnets form och flöde vid åtgärder i och i närheten av vattendrag.
- Undvik rensningar i vattendrag. Om sådana planeras bör konsekvenserna av en rensning kartläggas jämfört med effekterna av att låta bli.
- Dokumentera förhållandena innan åtgärder i vattendrag, och följ upp effekten efter genomförda åtgärder.
Mer att läsa
Vattendrag och svämplan - helhetssyn på hydromorfologi och biologi, WWF Länk till annan webbplats.
Folder: Ekologiskt funktionella kantzoner Pdf, 3.4 MB.
Mer information och fler bilder för flera av arterna finns på Artfakta från SLU Artdatabanken