Jordbruksmark
Vår jordbruksmark blir allt viktigare i takt med en ökande befolkning och klimatförändringar.
Vad är jordbruksmark?
- Åkermark är mark som används eller kan användas för växtodling, framförallt till mat och foder.
- Betesmark (naturbetesmark) är mark som inte är åker och som sköts främst med bete. På marken växer gräs eller örter som kan användas till foder.
- I naturbetesmarker växer det oftast, men inte alltid, träd och buskar. Markerna är ofta steniga.
- Slåttermark/slåtterängar är idag sällsynta, men omfattar mark som inte är åker och som på eftersommaren används till slåtter av gräs och örter för foder.
Varför är den viktig?
Vår jordbruksmark blir allt viktigare i takt med en ökande befolkning och klimatförändringar. Fler människor innebär behov av mer mat. Samtidigt kommer vi i Sverige behöva bidra till en större andel av den globala matproduktionen när det till följd av klimatförändringar blir svårare att odla på andra håll i världen.
Naturbetesmarker och slåtterängar kan vara mycket artrika, bland annat tack vare att de ofta har hög variation. Både kärlväxter (alla växter med kärlsystem i stammen såsom örter, träd och buskar), svampar, insekter, fåglar, fladdermöss och mossor kan trivas här. Genom rätt skötsel kan denna biologiska mångfald bevaras och utvecklas. Hög biologisk mångfald ger stabilare miljöer som klarar förändringar och kan fortsätta leverera nyttor som vi är beroende av, som exempelvis mat.
Det hävdade odlingslandskapet hyser höga kulturhistoriska värden i form av äldre bebyggelse, stenmurar, rösen och fornlämningar, vilket även har ett stort estetiskt värde.
Läs mer om odlingslandskapets betydelse under nyckelfaktorerna Mosaikartat landskap och Historiska landskapsstrukturer.
Historiska landskapsstrukturer
Skötsel
På åkermark måste igenväxning hållas efter och dräneringen skötas om marken ska vara lämplig för livsmedelsproduktion.
För naturbetesmarker är det grundläggande att de hävdas och inte gödslas mer än från djuren.
Arter knutna till de olika typerna av jordbruksmark
I naturbetesmarker växer arter som vårbrodd, ängsskallra och jungfrulin. De visar på ogödslade marker med lång tradition av hävd. Mer slåttergynnade arter är slåttergubbe och Jungfru Marie nycklar.
Andra exempel på indikatorer i ängs- och betesmarker med lång kontinuitet är ängssvampar i regnbågens alla färger. Här finns även olika arter av dyngbaggar, solitärbin, fjärilar och humlor.
Fåglar
Flera fåglar är knutna till jordbruksmark. Staren, stenskvättan och ladusvalan är knutna till betesmarker och betande djur, medan sånglärkan och tofsvipan håller till på öppna åkermarker med rätt förutsättningar.
Mer att läsa
Ängs- och betesmarker, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Vad är naturbete? webbplatsen Naturbeteskött Länk till annan webbplats.
Biologiskt kulturarv, Riksantikvarieämbetet Länk till annan webbplats.
Mer information och fler bilder för flera av arterna finns på Artfakta från SLU Artdatabanken