Historiska landskapsstrukturer
Historiska strukturer avspeglar landskapets utveckling. De finns både i staden och på landsbygden.
Hur känns strukturen igen?
Historiska strukturer avspeglar landskapets utveckling och finns i alla landskap, både i staden och på landsbygden. Sammanhangen kan se väldigt olika ut och finnas i olika geografiska skalor, från en mindre gårdsmiljö eller ett kvarter till större områden som tätorter, stadsdelar eller hela städer.
Landskapets strukturer tar nästan alltid utgångspunkt i fysiska förutsättningar. Det kan handla om topografi, jordarter och lokalklimat, som tillsammans ger olika förutsättningar i olika delar av länet. Gemensamt är att en struktur ofta består av flera komponenter såsom markanvändning, bebyggelse och anläggningar i form av hägnader, vägar och andra konstruktioner. Komponenterna bildar sammanhang, som karaktäriseras av landskapets utformning. Strukturerna kan på ett eller annat sätt knytas till en eller flera historiska processer, förlopp eller händelser. Exempel på historiska landskapsstrukturer kan utläsas både i områden med aktiv markanvändning med lång historisk kontinuitet, till exempel ett småskaligt odlingslandskap, och i yngre landskap som avspeglar en viss tidsperiod, till exempel ett storskaligt modernt odlingslandskap. Många landskap präglas av flera strukturer från olika tider.
Historiska landskapsstrukturer kan identifieras genom att undersöka hur vägsträckningar, gränser markanvändning, bebyggelse och annat har förändrats över tid. Komponenter som bidrar till den historiska landskapsstrukturen karaktäriseras ofta av att de binder samman olika företeelser i ett landskap. Struktur kan också avläsas exempelvis i markanvändningens former, alltså ytornas utseende eller placering.
Varför är den viktig?
Sammansättningen av olika mark- och ägoslag inom ett område påverkar de enskilda ägoslagens egenskaper. Till exempel hur åker, äng och betesmark är placerade i förhållande till varandra. Läs mer om hur det småbrutna landskapet ger variation och ökade förutsättningar för spridning jämfört med områden som präglas av rationellt brukade storskaliga åkerytor under nyckelfaktorn mosaikartat landskap:
Det historiska landskapets struktur skapar förutsättningar för, eller förstärker, ett flertal ekosystemtjänster:
- Gröna stråk tar ofta utgångspunkt i det historiska landskapets struktur, till exempel markanvändningens form, vägsträckningar eller ägogränser mellan brukare.
- Strukturer så som hägnader, vallar, vägar med mera bidrar till en ökad motståndskraft mot till exempel erosion och torka.
- Strukturer i det historiska landskapet är en förutsättning för att kunna tolka och förstå landskapet som socialt och historiskt sammanhang.
- Äldre vägsträckningar, landskapsformer och bebyggelse bidrar till estetiskt värde. Även mer rationellt brukade odlingslandskap erbjuder estetiska upplevelser och höga rekreativa värden.
Bebyggelsen och landskapet
Placering och utformning av bebyggelsen har i ofta en djupare betydelse än enbart dess funktion. Byggnadens arkitektur och utformning kan ha använts för att uttrycka social ställning eller politisk makt. På samma sätt kan byggnadens placering ha en symbolisk betydelse. Detta blir ofta extra tydligt i frälsegodsens miljöer som ofta saknar vanlig gårdsbebyggelse och har stora odlingsytor med godsets huvudbyggnad placerad på ett framskjutet läge på en udde eller på en höjd. Alléer har därtill ofta använts för att förstärka eller uttrycka sammanhang kring en plats.
De äldre kyrkorna ger en bild av bebyggelsens utveckling under medeltid och tidig modern tid, både i tätorten och på landsbygden. Kvarliggande bykyrkor återspeglar den medeltida bebyggelsens placering i områden som förändrats i och med tätorternas utbyggnad eller i samband med 1800-talets jordbruksreformer. Samtidigt vittnar de många kyrkor som byggdes om under 1800-talet om ökad produktion och folkmängd i odlingslandskapet.
Att tänka på
Landskapsstrukturen är en produkt av utvecklingen i ett enskilt område. Det är därför viktigt att anpassa analyser och ställningstaganden efter det enskilda landskapsavsnittets förutsättningar. Nya inslag behöver anpassas i fråga om form, placering och innehåll med utgångspunkt i platsens eller landskapsrummets förutsättningar. Motsvarande åtgärder kan därför få mycket olika utformning beroende på platsens förutsättningar.
Mer att läsa
Jönköpings läns museum 1987 Jönköpings läns historia i: Meddelanden från Jönköpings läns hembygdsförbund och stiftelsen Jönköpings läns museum LVII
Jönköpings läns museum 1988 Bebyggelse och kulturlandskap. Regionalt kulturminnesvårdsprogram för Jönköpings län, Del 1 i: Meddelanden från Jönköpings läns hembygdsförbund och stiftelsen Jönköpings läns museum LIX.
Kontakt
-
Carl-Johan Sanglert
Antikvarie/Kulturgeograf
E-post till Carl-Johan Sanglert
Telefon 010-2236334