Civilt försvar
Sveriges totalförsvar består av civilt och militärt försvar. Länsstyrelsen är ytterst ansvarig för det civila försvaret i länet. Länsstyrelserna är också indelade i sex civilområden.
Länsstyrelsens arbete med civilt försvar
Länsstyrelsen samordnar planeringen och förberedelserna för det civila försvaret i länet och samverkar med Försvarsmakten i totalförsvarsplaneringen. Vi stödjer också kommuner och regioner i arbetet med civilt försvar. Det innebär bland annat att vi erbjuder kompetenshöjning inom totalförsvar och stöd i arbetet med säkerhetsskydd och krigsorganisation.
Arbetet med civilt försvar bygger på samhällets befintliga krisberedskap där Länsstyrelsen samordnar länets krisberedskap före, under och efter en samhällsstörning.
Det civila försvaret omfattar hela samhället och alla de funktioner som måste fungera, även under höjd beredskap och krig. Verksamheten inom civilt försvar bedrivs av många olika aktörer: statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och frivilligorganisationer. Tillsammans med Försvarsmakten samordnar Länsstyrelsen det civila och militära försvaret.
Sveriges sex civilområden
Sveriges länsstyrelser är indelade i sex civilområden. Syftet med indelningen är att stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och krig. För varje område finns en utsedd ansvarig länsstyrelse där landshövdingen är civilområdeschef. De sex civilområdena är Norra, Mellersta, Östra, Sydöstra, Västra och Södra.
Mål för det civila försvaret
Målet för det civila försvaret är att ha förmåga att
- säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
- inom ramen för Natos kollektiva försvar och uppgifter i övrigt, bidra till det militära försvarets förmåga
- skydda civilbefolkningen
- upprätthålla försvarsviljan och samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar.
Under höjd beredskap och krig är Länsstyrelsen högsta civila totalförsvarsmyndighet i länet. Vi ska verka för att högsta möjliga totalförsvarseffekt uppnås i länet genom att
- det civila försvaret bedrivs med en enhetlig inriktning
- se till att länets resurser används så att försvarsansträngningarna främjas
- samordna åtgärderna inom det civila försvaret
- sammanställa regionala lägesbilder
- tillsammans med Försvarsmakten samordna det civila och militära försvaret.
Under höjd beredskap ska Länsstyrelsen ha förbindelse med regeringen, relevanta myndigheter, civilområdesansvarig länsstyrelse och angränsande länsstyrelser. Om förbindelsen bryts med regeringen övertar Länsstyrelsen delar av regeringens uppgifter. Länsstyrelsen ska då självständigt genomföra åtgärder som behövs för det civila försvaret och för stödet till Försvarsmakten.
Utöver det samordningsansvar som Länsstyrelsen har vid höjd beredskap finns även ett antal andra uppgifter som tillkommer inom områdena:
- förfogande av egendom och tjänster
- krigsveterinärtjänst
- gränsövervakning
- vägtrafikombud
- undanförsel och förstöring av egendom
- utmärkning av kulturegendom
- utrymning
- folkrättslig rådgivning
- räddningstjänst.
Att Sverige är medlem i försvarsalliansen Nato innebär andra förutsättningar och riktlinjer än tidigare för den civila beredskapen. Samhällets motståndskraft – resiliens – är centralt för den kollektiva försvarsförmågan inom Nato.
Upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner
I och med medlemskapet utgår arbetet med civilt försvar från Natos sju grundläggande riktlinjer. Arbetet ska stärka samhällets förmåga att kunna motstå och återhämta sig från större störningar och kriser som till exempel en hybridattack, avbrott i kritisk infrastruktur, naturkatastrofer och ytterst ett väpnat angrepp. I grunden handlar det om att kunna upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner som tillgång till mat och vatten, vård, transporter, energi och kommunikation.
Värdlandsstöd och utökat samarbete med Försvarsmakten
Vi fortsätter att utveckla förmågan att kunna ge och ta emot civilt och militärt stöd, så kallat värdlandsstöd. Det ska ske i nära samarbete med Försvarsmakten.
Lär dig mer om Nato
Värt att veta om Nato, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Länk till annan webbplats.
Webbplatsen Lilla krisinfo.se – information till barn Länk till annan webbplats.
Service- och trygghetspunkter stärker det civila försvaret
Snöstorm? Strömavbrott? Ingen täckning? Med en service- och trygghetspunkt, SOT-punkt, kan samhället fortsätta fungera – även när krisen slår till. Vi delar med oss av våra erfarenheter – och berättar hur ni kan etablera en egen punkt i er bygd.
Service- och trygghetspunkter – säkerhet vid en samhällsstörning
Totalförsvar
Sveriges totalförsvar består av civilt och militärt försvar. Det omfattar all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig.
Sveriges totalförsvar ska skydda och försvara landet, människors liv och hälsa, samhällets funktioner och de grundläggande värdena demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Ett väl fungerande totalförsvar ska avhålla andra från att vilja angripa eller utöva påtryckningar mot Sverige.
Försvarsmaktens militärregioner
Utöver civilområden är Sverige indelat i Försvarsmaktens fem militärregioner, nord, mitt, väst, syd och Gotland. Inom varje militärregion sker regional samverkan och planering.
Norra militärregionen
Försvarsmaktens Norra militärregion omfattar Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrlands län. Arbetet inom militärregionen utgår från den regionala handlingsplanen, Regional handlingskraft som beskriver inriktningen för den sammanhängande planeringen under åren 2021–2025. I regional handlingskraft pekas följande fokusområden ut:
- Beredskapsplaner och krigsorganisation
- Ledning och samverkan
- Försörjningsberedskap
- Ge och ta emot stöd
- Försvarsvilja
- Stärkt informations- och cybersäkerhet.
Totalförsvarets civila intressen i samhällsplanering
Planerna för hur samhället ska utformas behöver även räkna in totalförsvarets intressen. Det ingår i ett område som kallas beredskapshänsyn i samhällsplaneringen.
Med det menas en samhällsutveckling som stärker beredskapen för både krig, olyckor och andra samhällsstörningar. Detta förenklar, minskar kostnaderna och minimerar behovet av särskilda åtgärder som bara är avsedda för totalförsvaret.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har skrivit en vägledning för hur det här ska gå till. Vägledningen riktar sig till alla som ska bevaka totalförsvarets civila intressen i samhällsplaneringen. Målet är att stärka kunskapen om beredskapsfrågor genom tydligare och bättre processer för detta.
Totalförsvarets civila intressen i samhällsplaneringen (MSB) Länk till annan webbplats.
Näringslivets roll i totalförsvaret
Näringslivet spelar en avgörande roll i totalförsvaret. Totalförsvaret är ett system där samhällets alla delar samverkar för att skydda landet mot hot och attacker. Näringslivet har också en roll i detta system genom att bidra med resurser och kompetenser för att hålla samhället igång under svåra förhållanden.
Företag behövs när samhället utmanas. Deras varor och tjänster behövs för att totalförsvaret ska vara starkt och uthålligt. Dessutom ökar befolkningens försvarsvilja när vardagen kan fortsätta så nära normalläget som möjligt.
Ytterst kan förmågan att både upprätthålla samhällsviktiga funktioner och att förse befolkningen med de varor och tjänster som krävs vara en fråga om liv och hälsa.
För att förbättra samarbetet mellan Länsstyrelsen och företagarna i Jämtland och Härjedalen inrättades i augusti 2024 ett civilt beredskapsråd för näringslivet, med landshövdingen som sammankallande.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har mycket information om hur företag kan förbereda sig för samhällsstörningar och ytterst krig. Läs mer här:
Beredskap för företag (msb.se) Länk till annan webbplats.
Minska företagets sårbarhet (msb.se) Länk till annan webbplats.
Hur påverkar vårt Natomedlemskap det civila försvaret?
Sveriges medlemskap i försvarsalliansen Nato påverkar Sverige på många sätt, inklusive arbetet med civil beredskapsplanering.
Inom Nato planerar medlemsländerna för att förbättra allas förmåga inom dessa sju områden:
- Hantering av stora mängder skadade.
- Motståndskraftiga system för livsmedels- och dricksvattenförsörjning.
- Motståndskraftig energiförsörjning.
- Motståndskraftiga civila kommunikationssystem.
- Säkerställande av politiskt beslutsfattande och centrala ledningsfunktioner.
- Effektiv hantering av okontrollerade befolkningsrörelser.
- Motståndskraftiga transportsystem.
Läs mer hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB):
Relaterad information
- Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.
- Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.
- Förordning (2006:637) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.
- Handlingskraft. Handlingsplan för att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret 2021-2025 (Länsstyrelsen Norrbotten)
Pdf, länk till annan webbplats. - Regional handlingskraft – Handlingsplan för en sammanhängande planering av totalförsvaret i de fyra nordliga länen Pdf, 2.5 MB.
- Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.
- Förordning (2017:870) om länsstyrelsernas krisberedskap och uppgifter inför och vid höjd beredskap Länk till annan webbplats.
- Förordning (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelser på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.
- En introduktion till totalförsvar Länk till annan webbplats.
- Livsmedelskontroll vid kris och höjd beredskap (Livsmedelsverket) Länk till annan webbplats.