Civilt försvar
Sveriges totalförsvar består av civilt och militärt försvar. Länsstyrelsen är ytterst ansvarig för det civila försvaret i länet. Länsstyrelserna är också indelade i sex civilområden.
Det civila försvaret omfattar hela samhället och alla de funktioner som måste fungera, även under höjd beredskap och krig. Verksamheten inom civilt försvar bedrivs av många olika aktörer: statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och frivilligorganisationer. Tillsammans med Försvarsmakten samordnar Länsstyrelsen det civila och militära försvaret.
Mål för det civila försvaret
Det civila försvaret ska:
- värna civilbefolkningen
- säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
- upprätthålla en nödvändig försörjning
- bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld
- upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan
- bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred
- med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.
Länsstyrelsens arbete med civilt försvar
Länsstyrelsen samordnar planeringen och förberedelserna för det civila försvaret i länet och samverkar med Försvarsmakten i totalförsvarsplaneringen. Vi stödjer också kommuner och regioner i arbetet med civilt försvar. Det innebär bland annat att vi erbjuder kompetenshöjning inom totalförsvar och stöd i arbetet med säkerhetsskydd och krigsorganisation.
Arbetet med civilt försvar bygger på samhällets befintliga krisberedskap där Länsstyrelsen samordnar länets krisberedskap före, under och efter en samhällsstörning.
Under höjd beredskap och krig är Länsstyrelsen högsta civila totalförsvarsmyndighet i länet. Vi ska verka för att högsta möjliga totalförsvarseffekt uppnås i länet genom att:
- det civila försvaret bedrivs med en enhetlig inriktning
- se till att länets resurser används så att försvarsansträngningarna främjas
- samordna åtgärderna inom det civila försvaret
- sammanställa regionala lägesbilder
- tillsammans med Försvarsmakten samordna det civila och militära försvaret.
Under höjd beredskap ska Länsstyrelsen ha förbindelse med regeringen, relevanta myndigheter, civilområdesansvarig länsstyrelse och angränsande länsstyrelser. Om förbindelsen bryts med regeringen övertar Länsstyrelsen delar av regeringens uppgifter. Länsstyrelsen ska då självständigt genomföra åtgärder som behövs för det civila försvaret och för stödet till Försvarsmakten.
Utöver det samordningsansvar som Länsstyrelsen har vid höjd beredskap finns även ett antal andra uppgifter som tillkommer inom områdena:
- förfogande av egendom och tjänster
- krigsveterinärtjänst
- gränsövervakning
- vägtrafikombud
- undanförsel och förstöring av egendom
- utmärkning av kulturegendom
- utrymning
- folkrättslig rådgivning
- räddningstjänst.
Sveriges sex civilområden
Sveriges länsstyrelser är indelade i sex civilområden. Syftet med indelningen är att stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och krig. För varje område finns en utsedd ansvarig länsstyrelse där landshövdingen är civilområdeschef. De sex civilområdena är Norra, Mellersta, Östra, Sydöstra, Västra och Södra.
Norra civilområdet
Civilområdesansvarig: Länsstyrelsen i Norrbottens län
Länsstyrelser som ingår i området: Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland
Mellersta civilområdet
Civilområdesansvarig: Länsstyrelsen i Örebro län
Länsstyrelser som ingår i området: Dalarna, Gävleborg, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro
Östra civilområdet
Civilområdesansvarig: Länsstyrelsen Stockholm
Länsstyrelser som ingår i området: Stockholm och Gotland
Sydöstra civilområdet
Civilområdesansvarig: Länsstyrelsen i Östergötlands län
Länsstyrelser som ingår i området: Jönköping, Kalmar och Östergötland
Västra civilområdet
Civilområdesansvarig: Länsstyrelsen i Västra Götaland
Länsstyrelser som ingår i området: Halland och Västra Götaland
Södra civilområdet
Civilområdesansvarig: Länsstyrelsen Skåne
Länsstyrelser som ingår i området: Blekinge, Kronoberg och Skåne
Civilområdets arbete med civilt försvar
Den civilområdesansvariga länsstyrelsen har ett antal uppgifter utöver uppgifterna som varje länsstyrelse har. Den ska verka för att det civila försvaret inom civilområdet har en enhetlig inriktning genom att:
- samordna planeringen mellan statliga myndigheter
- samordna planeringen mellan de statliga myndigheterna och Försvarsmakten
- samverka med Försvarsmakten i frågor som rör totalförsvaret
- stödja länsstyrelsernas planering och förberedelser inom respektive län
- ta initiativ till åtgärder och hålla samman planering och förberedelser av civila aspekter av värdlandsstöd.
Under höjd beredskap ska civilområdet verka för att största möjliga försvarseffekt uppnås genom att:
- samordna åtgärderna inom det civila försvaret
- sammanställa samlade lägesbilder och hålla regeringen informerad
- samordna den civila delen av värdlandsstödet
- i samråd med Försvarsmakten samordna det civila och militära försvaret.
Den civilområdesansvariga länsstyrelsen ska också vägleda länsstyrelserna inom civilområdet i deras samordningsarbete.
Vid höjd beredskap ska den civilområdesansvariga länsstyrelsen ha förbindelse med regeringen, relevanta myndigheter, länsstyrelser inom civilområdet och med övriga civilområdesansvariga länsstyrelser.
Norra civilområdet
I Norra civilområdet ingår Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrlands län. Arbetet inom civilområdet är i en uppstartsfas med fokus på rekrytering och etablering av grundläggande former för arbetet. Civilområdets arbete sker i nära samarbete med övriga civilområdesansvariga länsstyrelser.
Försvarsmaktens militärregioner
Utöver civilområden är Sverige indelat i Försvarsmaktens fem militärregioner, nord, mitt, väst, syd och Gotland. Inom varje militärregion sker regional samverkan och planering.
Norra militärregionen
Försvarsmaktens Norra militärregion omfattar Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrlands län. Arbetet inom militärregionen utgår från den regionala handlingsplanen, Regional handlingskraft som beskriver inriktningen för den sammanhängande planeringen under åren 2021–2025. I regional handlingskraft pekas följande fokusområden ut:
- Beredskapsplaner och krigsorganisation
- Ledning och samverkan
- Försörjningsberedskap
- Ge och ta emot stöd
- Försvarsvilja
- Stärkt informations- och cybersäkerhet.
Totalförsvarets intressen i samhällsplanering
Totalförsvarets intressen i samhällsplaneringen är en del i det större området beredskapshänsyn i samhällsplaneringen.
Med beredskapshänsyn i samhällsplaneringen avses en samhällsutveckling som i fred tillgodoser totalförsvars-, krisberedskaps- och olycksperspektivet. Detta förenklar, reducerar kostnader och minskar behovet av särskilda beredskapsåtgärder enbart avsedda för totalförsvaret.
MSB har med stöd av samhällsplaneringsfunktionen på Länsstyrelsen i Västra Götaland, Totalförsvarsavdelningen på Försvarsmakten och enheten för fysisk planering på Försvarsmakten samt Boverket skrivit en vägledning för totalförsvarets intressen i samhällsplaneringen.
Vägledningen riktar sig till de aktörer som genom att ta fram planeringsunderlag och planer eller fattar beslut ska bevaka totalförsvarets intressen i samhällsplaneringen. Vägledningens fokus är totalförsvarets civila intressen i fysisk planering. Texten riktar sig till samhällsplanerare och beredskapssamordnare med målet att stärka kunskapen om beredskapsfrågorna inom samhällsplaneringen genom tydligare och bättre processer för detta.
Totalförsvarets intressen i samhällsplaneringen (MSB)
Länk till annan webbplats.
Näringslivets roll i totalförsvaret
Näringslivet spelar en avgörande roll i totalförsvaret. Totalförsvaret är ett system där samhällets alla delar samverkar för att skydda landet mot hot och attacker. Näringslivet har också en roll i detta system genom att bidra med resurser och kompetenser för att hålla samhället igång under svåra förhållanden.
Företag behövs när samhället utmanas. Deras varor och tjänster behövs för att totalförsvaret ska vara starkt och uthålligt. Dessutom ökar befolkningens försvarsvilja när vardagen kan fortsätta så nära normalläget som möjligt.
Ytterst kan förmågan att både upprätthålla samhällsviktiga funktioner och att förse befolkningen med de varor och tjänster som krävs vara en fråga om liv och hälsa.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har mycket information om hur företag kan förbereda sig för samhällsstörningar och ytterst krig. Läs mer här:
Beredskap för företag (msb.se) Länk till annan webbplats.
Minska företagets sårbarhet (msb.se) Länk till annan webbplats.
Hur skulle Nato påverka det civila försvaret?
Ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen Nato påverkar Sverige på många sätt, inklusive arbetet med civil beredskapsplanering.
Inom Nato planerar medlemsländerna för att förbättra allas förmåga inom dessa sju områden:
- Hantering av stora mängder skadade.
- Motståndskraftiga system för livsmedels- och dricksvattenförsörjning.
- Motståndskraftig energiförsörjning.
- Motståndskraftiga civila kommunikationssystem.
- Säkerställande av politiskt beslutsfattande och centrala ledningsfunktioner.
- Effektiv hantering av okontrollerade befolkningsrörelser.
- Motståndskraftiga transportsystem.
Läs mer hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB):
Podd om Sveriges civila försvar
Lär dig mer om Sveriges civila försvar genom länsstyrelsernas podd Skärpt läge. Podden handlar bland annat om återuppbyggnaden av det civila försvaret, hemberedskap och försvarsvilja. I podden görs också historiska tillbakablickar och framtidsspaningar.
Avsnitt 7: Almedalen 2023 – hur påverkar ett Natomedlemskap det civila försvaret?
Många kanske uppfattar det som att ett medlemskap i Nato blir som en försäkring, okej nu har vi betalt den, så då är det lugnt liksom, det är ungefär som ett medlemskap i Sats, jag behöver inte utnyttja det, jag bara är med.
Det sade Anneli Hulthén, landshövding, Länsstyrelsen Skåne och civilområdeschef för Södra civilområdet, när länsstyrelserna under Almedalsveckan 2023 bjöd in till seminariet Hur påverkar ett Natomedlemskap utvecklingen av det civila försvaret?
För dig som inte var på plats i Almedalen kan du lyssna på det här avsnittet av Skärpt läge. Det återger seminariet från den 29 juni i sin helhet. Du får bland annat veta mer om hur Sverige behöver fortsätta att utveckla sitt civila försvar, även efter det att vi har gått med i Nato.
Lyssna på avsnitt 7, Libsyn Länk till annan webbplats.
Vi ber om överseende för ljudkvaliteten under två minuter (mellan cirka 1.40 och 3.40) i avsnittet.
Skärpt läge går även att lyssna på andra ställen där poddar finns.
Transkribering av avsnitt 7, pdf
Pdf, 164.4 kB.
Lästips
Länsstyrelsernas arbete med civilt försvar Länk till annan webbplats.
Sveriges väg in i Nato, regeringen Länk till annan webbplats.
Frågor och svar om Nato, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länk till annan webbplats.
Skärpt läge produceras av Max Landergård på Storstad medieproduktion. I redaktionen ingår Erik Olsson, Länsstyrelsen Stockholm.
Tror du inte att transporter av skadade, mat, vapen, kommer att vara viktigare än några akvareller från Bohuslän?
Max Landergård, programledare, ställer frågan till en av paneldeltagarna i det här avsnittet av Skärpt läge. Ett avsnitt som borrar ned sig i hur Sverige ska skydda sitt kulturarv i krig.
Finns det förresten ett kulturarv som vi kan enas om i Sverige? Hur skulle det kunna förstöras – oavsiktligt eller med avsikt? Hur planerar landets länsstyrelser och museer för att skydda det kulturarv som vi vill prioritera att bevara – om kriget kommer? Och vad kan de lära av Ukraina?
Dessa och andra frågor gör avsnittets panel sitt bästa för att besvara:
- Mats Herklint, enhetschef på funktionen för kulturmiljöprövning, Länsstyrelsen Västra Götaland. Mats är även sammankallande för det länsstyrelsegemensamma nätverket för utmärkning och undanförsel av kulturegendom, en viktig länsstyrelseuppgift inom ramen för det civila försvaret.
- Anna McWilliams, arkeolog, docent och forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
- Gunnar Ardelius, generalsekreterare för Sveriges Museer.
Dessutom: inslag från Roma kungsgård och klosterruin på Gotland! Vilket skydd kan ett blåvitt sköldmärke som sätts upp på kulturegendomar ge mot kryssningsrobotar och bomber?
Lyssna på avsnitt 6, Libsyn Länk till annan webbplats.
Skärpt läge går även att lyssna på andra ställen där poddar finns.
Hur låter ett elavbrott? Och hur ordnar man med ljus, värme, information och varm choklad till barnen när termometern inomhus faller? Följ med hem till Skärpt läges producent, Max Landergård. Han och familjens beredskap sätts under en kväll på prov då ett fiktivt krig släcker elen i deras hus.
Det här avsnittet av Skärpt läge riktar ljuset på elberedskapen inom det civila försvaret. Mikael Toll, senior rådgivare på Ramboll, berättar bland annat om hur energi kan användas som ett vapen i en konflikt.
Avsnittet gästas även av Ann-Sofie Fahlgren, enhetschef för elberedskap och dammsäkerhet på Svenska Kraftnät. Hon beskriver hur myndigheten rustar för att skydda Sveriges elsystem mot både cyber- och väpnade angrepp.
Intervjuerna med Ann-Sofie Fahlgren och Mikael Toll spelades in den 12 december 2022.
Lyssna på avsnitt 5, Libsyn Länk till annan webbplats.
Skärpt läge går även att lyssna på andra ställen där poddar finns.
Transkribering av avsnitt 5, pdf Pdf, 224.7 kB.
Vill du veta mer?
Sex tips – så bor du kvar vid ett längre värmeavbrott, Energimyndigheten Länk till annan webbplats.
Elberedskap, Svenska kraftnät Länk till annan webbplats.
Mikael Toll pratar i avsnittet om styrel. Det är när myndigheter, länsstyrelser, kommuner, elnätsföretag och privata aktörer samarbetar för att identifiera och prioritera samhällsviktiga elanvändare.
Styrel – film från Energimyndigheten, Youtube Länk till annan webbplats.
Kossor som skulle fösas från Skåne till Småland, konstgödsel, kaffe i kubik och tiotusentals ton lagrat fett som ett krigsviktigt företag producerade margarin av. Det var några av de ingredienser som kunde nära Sveriges totalförsvar när det kalla kriget var som kyligast.
Skärpt läges historieexpert, Samuel Palmblad, berättar i det här avsnittet om hur Sveriges beredskap när det gällde mat och dricksvatten byggdes upp från andra världskriget och ända in på 1990-talet.
Lyssna på avsnitt 4b, Libsyn Länk till annan webbplats.
Skärpt läge går även att lyssna på andra ställen där poddar finns.
Kan man baka frasig pizza även i kris och krig? Jan Boris-Möller, mästerkock, tar i det här avsnittet med sig krislåda och stormkök till komikern Charlotta Björck för att svara på den frågan.
Hör även Mats Johansson, avdelningschef, krisberedskap och civilt försvar på Livsmedelsverket, berätta om de regeringsuppdrag som Livsmedelsverket arbetar med inom beredskapsområdet. Bland annat tar han upp frågan om vilken roll lager med livsmedel kan komma att spela.
Du får även ett kommunalt perspektiv på ämnet mat och beredskap. Sara Seing, kostchef i Södertälje kommun, redogör för hur Södertälje har stärkt sin förmåga att kunna leverera exempelvis skolmat i kris och krig.
Krisberedskapsexpert Miguel Guerrero ger dessutom vardagsnära tips på mat och annat som man kan packa i sin egen krislåda.
Lyssna på avsnitt 4a, Libsyn Länk till annan webbplats.
Skärpt läge går även att lyssna på andra ställen där poddar finns.
Kortfilm: Här är din krislåda
Pizzareceptet som Jan Boris-Möller inspirerats av hittar du hos Lottakåren.
Modern krismat, Svenska lottakåren Länk till annan webbplats.
Behöver du laga mat på ett stormkök inomhus vid till exempel ett strömavbrott – då finns det råd att följa:
Är din sanning någon annans lögn? I två avsnitt fördjupar sig Skärpt läge i det psykologiska försvaret – samhällets gemensamma förmåga att stå emot otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige. Det psykologiska försvaret är också en viktig grund för att det civila och militära försvaret ska fungera effektivt.
Det är många aktörer som bidrar till det psykologiska försvaret. Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) leder samordningen av arbetet. Skärpt läge fick en pratstund med generaldirektören, Henrik Landerholm. Hör honom berätta om den nystartade myndighetens arbete, försvarsviljan i Ukraina, påverkanskampanjer och MPF:s roll om det skulle bli krig i Sverige.
MPF startade sin verksamhet den 1 januari 2022. Fram till och med 2008 fanns en föregångare till MPF – Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF). Björn Körlof var SPF:s generaldirektör 1994–2001. I detta avsnitt berättar han om övergången från det kalla krigets propaganda till ett nytt läge, risker med så kallade mullvadar och hur Sovjetunionen planerade att störa ut radiosändningar med falska nyheter.
Intervjun med Björn Körlof spelades in den 10 februari 2022, det vill säga strax innan Rysslands invasion av Ukraina.
Lyssna på avsnitt 3b, Libsyn Länk till annan webbplats.
Skärpt läge går även att lyssna på andra ställen där poddar finns.
Är din sanning någon annans lögn? I två avsnitt fördjupar sig Skärpt läge i det psykologiska försvaret – samhällets gemensamma förmåga att stå emot otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige. Det psykologiska försvaret är också en viktig grund för att det civila och militära försvaret ska fungera effektivt.
Det är många aktörer som bidrar till det psykologiska försvaret. Vid sidan av myndigheter och institutioner har enskilda individer samt fria och oberoende medier viktiga roller. I det här avsnittet diskuterar Hanna Stjärne, vd för Sveriges Television (SVT) och Janne Elvelid, ansvarig för samhällskontakter på Meta (tidigare Facebook), hur de hanterar ett medielandskap där desinformation och deep fakes har blivit vardagsmat. De ger även sin syn på vilka roller som SVT och Meta skulle ha om Sverige hamnar i krig. Dessutom – Anton Lif, expert på påverkansoperationer på Combitech, går igenom olika tekniker som används inom informationspåverkan.
Panelsamtalet spelades in den 18 februari 2022, det vill säga strax innan Rysslands invasion av Ukraina.
Lyssna på avsnitt 3a, Libsyn Länk till annan webbplats.
Skärpt läge går även att lyssna på andra ställen där poddar finns.
Skärpt läge blickar framåt mot framtidens totalförsvar. I ett panelsamtal från Almedalsveckan berättar Micael Bydén, överbefälhavare, Försvarsmakten, bland annat om hur han ser på att ett starkt civilt försvar behöver kunna stötta det militära försvaret.
Medverkar gör också:
- Sven Erik Österberg, landshövding, Länsstyrelsen Stockholm
- Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
- Kicki Scheller, försvarsdirektör, Länsstyrelsen Gotland.
Lyssna på avsnitt 2, Libsyn Länk till annan webbplats.
Skärpt läge går även att lyssna på andra ställen där poddar finns.
I detta avsnittet vrider och vänder Mikael Tornving, komiker och reservofficer, och Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare för Kristna Fredsrörelsen, på ett aktuellt ämne – försvarsvilja.
Vi möter även Martina Bach som har gjort verkstad av sin försvarsvilja. Hon och hennes räddningshund Doris är engagerade i Svenska Brukshundklubben, en av 18 frivilliga försvarsorganisationer i Sverige. Martina Bach och Doris har ägnat en stor del av de senaste åren åt att träna för att bli ett räddningshundekipage som kan bistå kommunala räddningstjänster i kris och krig – en viktig pusselbit i det civila försvaret.
För de lyssnare som vill stärka sin egen försvarsvilja och hemberedskap delar Miguel Guerrero, specialistofficer och expert på prepping i vardagen, med sig av tankar och råd. Dessutom djupdyker Samuel Palmblad, expert på Sveriges civila försvar under kalla kriget, ned i hur försvarsviljan såg ut under andra halvan av 1900-talet.
Lyssna på avsnitt 1, Libsyn Länk till annan webbplats.
Skärpt läge går även att lyssna på andra ställen där poddar finns.
Relaterad information
- Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.
- Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.
- Förordning (2006:637) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.
- Handlingskraft. Handlingsplan för att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret 2021-2025 (Länsstyrelsen Norrbotten) Pdf, länk till annan webbplats.
- Regional handlingskraft – Handlingsplan för en sammanhängande planering av totalförsvaret i de fyra nordliga länen Länk till annan webbplats.
- Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.
- Förordning (2017:870) om länsstyrelsernas krisberedskap och uppgifter inför och vid höjd beredskap Länk till annan webbplats.
- Förordning (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelser på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.
- En introduktion till totalförsvar Länk till annan webbplats.
- Livsmedelskontroll vid kris och höjd beredskap (Livsmedelsverket) Länk till annan webbplats.