Mål, strategi och prioritering för arbetet med förorenade områden
Nationella och regionala mål styr tillsammans med förutsättningarna för det förorenade området vilka strategier och prioriteringar som tillämpas. Här finns även länets prioriteringslista över områden.
Nationella miljömål
Arbetet med förorenade områden bidrar till att uppfylla flera olika nationella miljömål. Enligt miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.
Preciserade mål saknas för förorenade område men övergripande mål för berörda myndigheter är att alla prioriterade förorenade områden i ska vara åtgärdade innan år 2050. Förorenade områden som prioriteras är de som bedöms innebära störst risk för människors hälsa eller miljön. Dessa har tilldelats riskklass 1 (mycket stor risk) och riskklass 2 (stor risk).
Arbetet med förorenade områden berör även andra miljökvalitetsmål såsom ”God bebyggd miljö”, ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Hav i balans” och ”Grundvatten av god kvalitet”.
De nationella miljömålen har lyfts in i de regionala målen för arbetet med förorenade områden.
Agenda 2030
Agenda 2030 är gemensam agenda för en hållbar utveckling som FN tagit fram och som alla FN:s medlemsländer har skrivit under. Agendan innehåller 17 globala mål och 169 delmål. Den utgör en handlingsplan för en hållbar framtid för jorden och dess invånare. Hållbarhetsbegreppet delas in i tre delar:
- ekonomisk hållbarhet,
- social hållbarhet och
- ekologisk hållbarhet.
Arbete med föroreningar och förorenade områden kan relateras till flera av de globala hållbarhetsmålen:
- Ingen hunger (mål 2),
- Hälsa och välbefinnande (mål 3),
- Rent vatten och sanitet (mål 6),
- Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (mål 8),
- Hållbara städer och samhällen (mål 11),
- Hållbar konsumtion och produktion (mål 12),
- Hav och marina resurser (mål 14) samt
- Ekosystem och biologisk mångfald (mål 15).
Regionala mål
Nationella miljökvalitetsmål har brutits ner på regional och lokal nivå vid flera tillfällen. I december 2016 publicerades det regionala åtgärdsprogrammet Så når vi miljömålen i Jämtlands län (Åtgärdsprogram inom miljömål | Länsstyrelsen Jämtland Länk till annan webbplats.).
Giftfri miljö är ett av sju prioriterade miljömål i åtgärdsprogrammet, där en av de uttalade utmaningarna är att minska antalet förorenade områden. Regionala och lokala insatser för att minska antalet förorenade områden sker genom information, bidragsprojekt, tillsyn, tillsynsvägledning och som ansvariga parter.
Andra utmaningar och åtgärder som beskrivs i åtgärdsprogrammet rör exempelvis miljögifter. Då handlar det om att:
- få mer kunskap om förekomst av miljögifter,
- minska exponeringen hos människor och
- minska utsläppen till i synnerhet sjöar och vattendrag.
Kopplat till miljömålet God bebyggd miljö lyfts bland annat utmaningen Effektivisera resursanvändning och minska avfallsproduktion och energianvändning i bebyggelse, med bland annat målet att förebygga avfall. Här lyfts stärkt regional samverkan för att förebygga exempelvis schaktmassor som en del i målåtgärden.
Det regionala åtgärdsprogrammet håller på att skrivas om och ska vara klart under 2023.
Naturvårdsverket har tagit fram övergripande nationella mål för länsstyrelsernas operativa tillsyn och tillsynsvägledning angående förorenade områden. Länsstyrelsen ska:
- genom tillsynen bidra till att ansvaret för prioriterade föroreningsskador utreds och att föroreningsskador med ansvarig part avhjälps i enlighet med gällande mål för Giftfri miljö.
- erbjuda tillsynsvägledning till kommunerna i den utsträckning och omfattning att dessa ges förutsättningar för att kunna bedriva tillsyn avseende föroreningsskador.
Vi på Länsstyrelsen har tagit fram övergripande och mer preciserade mål för vårt arbete med förorenade områden. Målen utgår från Länsstyrelsens olika ansvarsområden och grundar sig på nationella och regionala miljömål och de nationella tillsynsmålen.
Det övergripande målet för tillsynen är att se till att ansvarig part för förorenade områden utför utredningar och åtgärder. Med utgångspunkt att alla förorenade områden med mycket stor eller stor risk åtgärdas till år 2050 har följande delmål preciserats för de områden som Länsstyrelsen har tillsyn över:
- Minst 50 procent av förorenade områden med mycket stor risk (riskklass 1) är utredda till 2030 och 100 procent är utredda till 2040.
- Minst 25 procent av förorenade områden med mycket stor risk (riskklass 1) är åtgärdade till 2030 och 75 procent är åtgärdade till 2040.
- Minst 25 procent av förorenade områden med stor risk (riskklass 2) är utredda till 2030 och 75 procent är utredda till 2040.
- Minst 25 procent av förorenade områden med stor risk (riskklass 2) är åtgärdade till 2035 och 50 procent är åtgärdade till 2040.
Det övergripande målet med Länsstyrelsens tillsynsvägledning till länets kommuner är att bidra till att öka antalet utredningar och åtgärder på föroreningsskadade områden. Detta gäller både med och utan ansvariga. Två preciserade mål har satts upp för detta arbete:
- Under en 2-årsperiod ha enskilda möten med samtliga kommuner för tillsynsvägledning. Vid dessa möten tydliggörs bland annat vilka förorenade områden som kommunerna har tillsynsansvar över.
- Minst en gång om året erbjuda utbildningstillfällen eller seminarier inom förorenade områden för länets kommuner.
Genom förmedling av statliga medel ska Länsstyrelsen bidra till att förorenade områden där ansvar saknas, både utreds och vid behov åtgärdas. Två preciserade delmål har satts upp för det bidragsrelaterade arbetet:
- Länsstyrelsen ska uppmuntra kommuner till ansökningar om statlig finansiering för utredningar och åtgärder av föroreningsskador.
- Länsstyrelsen ska minst vartannat år lämna in en ansökan om statlig finansiering för utredning eller åtgärd.
Det övergripande målet med Länsstyrelsens arbete med databasen EBH-stödet är att hålla EBH-stödet uppdaterat och kvalitetssäkrat. Syftet är att information om förorenade områden i länet kan tillgängliggöras för intresserade samt möjliggöra prioritering av förorenade områden i länet och uppföljning av genomfört arbete.
Det övergripande målet med samverkan är att Länsstyrelsen ska samverka internt och externt för att bidra till öka antalet utredda och åtgärdade förorenade områden. Följande preciserade mål har satts upp för detta arbete:
- EBH-gruppen ska bidra med information och kunskap om förorenade områden internt för att ge tvärsektoriell handläggning i exempelvis planärenden och vattenärenden. EBH-gruppen ska även genom denna samverkan ta in information och kunskap om förorenade områden eller information som kan ha påverkan på förorenade områden.
- Länsstyrelsen ska verka för fortsatt samverkan med kommuner, andra länsstyrelser, expertmyndigheter och andra nätverk inom förorenade områden för kunskaps- och erfarenhetsutbyte.
- Länsstyrelsen ska fortsatt delta i gemensamma projekt med andra myndigheter för att bidra till att öka antalet utredda och åtgärdade förorenade områden. Detta gäller i den mån tid och resurser finns.
Strategi och prioriteringar
Arbetet med förorenade områden är omfattande och resurskrävande. Vi behöver därför använda rätt strategier och prioritera att arbeta med rätt förorenade områden.
I dag sker arbetet ofta utifrån den så kallade EBH-processen, som är ett stegvist förfarande från att ett förorenat område identifieras till att det är åtgärdat. Processen kan ni se i figuren nedan. Ibland behöver steg göras om i processen. Exempelvis om det kommer fram nya uppgifter eller om förutsättningarna ändras. I processen ingår också att utreda om det finns någon ansvarig för föroreningarna. Ansvarsutredning görs löpande under hela processen men framför allt inför utredning och inför åtgärd.
%20EHB_PROCESS.png)
EBH-processens steg från att ett potentiellt förorenat område identifieras och till att det inventeras, utreds, åtgärdas och följs upp. Processen kan vara komplicerad och är inte alltid linjär,, då steg kan få tas om när ny information framkommer eller förutsättningarna på platsen ändras.
Nationella projekt för identifiering och inventering genomfördes främst under 1990-talet och fram till år 2015. I dag finns ungefär 86 000 potentiellt förorenade områden (objekt) identifierade i Sverige. Cirka 27 000 har inventerats. Nya områden, branscher och typer av föroreningar tillkommer varje år och därför sker fortsatt viss inventering. Även kommunerna som tillsynsmyndighet inventerar fortsatt en del objekt, som inte prioriterades i de nationella inventeringsarbetena.
I samband med att de nationella inventeringsarbetena påbörjades utvecklade Naturvårdsverket en metod för arbetet, Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). När inventeringen görs enligt metodiken är slutresultatet en sammanvägd bedömning av riskerna med eventuella föroreningar från tidigare eller nuvarande verksamheter i form av en riskklass i fyra grader, från mycket stor risk till liten risk. Riskklassningen används som en prioritering av vilka förorenade områden som är mest angelägna att arbeta vidare med, där riskklass 1 (mycket stor risk) och riskklass 2 (stor risk) prioriteras.
Vidare arbeten med utredning och eventuella åtgärder om behov finns kan initieras på olika sätt, exempelvis genom att:
- Tillsynsmyndigheten ställer krav på den som bedömts vara ansvarig för föroreningsskadan enligt 10 kap. miljöbalken om undersökning och/eller åtgärd.
- En exploatör eller liknande som planerar att genomföra ett arbete (exempelvis grävning) i ett förorenat område utreder inför eller i samband med arbetena.
- Länsstyrelsen och/eller kommun söker statlig finansiering för att undersöka eller åtgärda föroreningsskada när ansvar enligt 10 kap. miljöbalken saknas.
Tillsynsmyndigheterna i länet bedriver arbetet med förorenade områden på två sätt:
- Egeninitierad tillsyn på prioriterade objekt med riskklass 1 och 2.
- Händelsestyrd tillsyn utifrån inkommande ärenden, exempelvis påträffade föroreningar i samband med olika arbeten (exempelvis grävningar), detaljplaner, tips och klagomål från allmänheten.
Andelen händelsestyrd tillsyn är ofta större än andelen egeninitierad tillsyn i länet. För att lyfta och stärka den egeninitierade tillsynen på prioriterade objekt har Naturvårdsverket i den nationella strategin för miljöbalkstillsyn för åren 2022–2024 lyft nedanstående åtgärder för arbetet med förorenade områden:
- Naturvårdsverket samordnar tillsammans med länsstyrelsen tillsynsvägledningsinsatser av prioriterade förorenade områden. Fokus på strategiskt arbete, prioriteringsmetodik och ansvarsutredning.
- Naturvårdsverket stödjer länsstyrelserna i framtagande av ett nationellt handläggarstöd för att stötta kommuner att ta fram ansvarsbedömningar och ansvarsutredningar.
- Tillsynsmyndigheter upprättar fastställda handlingsplaner eller motsvarande styrdokument för arbetet med tillsyn av prioriterade förorenade områden.
Mer information om den nationella strategin för miljöbalkstillsyn finns på Naturvårdsverkets webbsida: Nationella strategin för miljöbalkstillsyn Länk till annan webbplats..
Några kommuner i länet har redan idag handlingsplaner eller motsvarande strategiska dokument som beskriver hur arbetet med förorenade områden ska bedrivas. Där beskrivs exempelvis hur många prioriterade objekt som kommunen avser att arbeta med per år. Arbetet kan innebära att det ställs krav mot ansvarig om att genomföra inventering, provtagning eller åtgärder på objekt, eller att ansvaret utreds för att få underlag om vem som krav kan ställas mot.
Länsstyrelsen är regional tillsynsvägledande myndighet gentemot länets kommuner. Länsstyrelsen i Jämtlands län utgår bland annat från den miniminivå som länsstyrelserna tagit fram för tillsynsvägledning och som finns att läsa på EBH-portalen: Länsstyrelsernas miniminivå för tillsynsvägledning Länk till annan webbplats..
Strategin för länets tillsynsvägledning är att finnas tillgängliga på det sätt som kommunerna behöver utifrån deras behov och resurser. Tillsynsvägledning sker därför via alla kanaler såsom telefon, e-post, samverkansträffar, kommunbesök med mera.
De övergripande prioriteringsgrunderna utgår från Naturvårdsverkets nationella plan för efterbehandling. Arbetet i länet utgår från ett flertal prioriteringsgrunder baserade på nationella mål, Naturvårdsverkets prioriteringskriterier samt egna lokala och regionala förutsättningar och mål.
Generellt prioriteras förorenade områden/objekt med riskklass 1 (mycket stor risk) och riskklass 2 (stor risk). Andra prioriteringsgrunder i länet är:
- Objekt som innebär ett akut och allvarligt hot mot människors hälsa, mot naturområden med stora skyddsvärden eller mot betydande vattenförsörjningsintressen.
- Objekt med prioriterade föroreningar, där akut risk föreligger och föroreningarna riskerar att spridas till omgivningen.
- Riskklass 1- och 2-områden vid yt- och grundvattenförekomster, speciellt där miljökvalitetsnormer för vatten riskerar att överskridas.
- Objekt som är sårbara för naturolyckor och som kan få negativa konsekvenser vid klimatförändringar.
- Områden som riskerar ackumulerad effekt från flera föroreningskällor.
- Objekt med mycket stor lokal påverkan av föroreningar och som relativt lätt kan åtgärdas på ett kostnadseffektivt sätt.
- Objekt med markanvändningskonflikter, som ska exploateras eller som är akuta ur ansvarssynpunkt, till exempel vid bostadsbyggande eller verksamhetsnedläggning.
- Objekt där undersökning och åtgärder utformas för att ge teknikutveckling som kan leda till exempelvis effektivare saneringar eller mer hållbara saneringar.
Prioriteringslista
Länsstyrelsen presenterar varje år en lista över de mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har föroreningar redan hittats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har skapat föroreningar.
Listan är ett prioriteringsredskap för oss som kan förändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest förorenade områden. Förändringar i listan kan ske på grund av ändrad markanvändning, undersökningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gör att länsstyrelsen bedömer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan.
Nedan redovisas de i dagsläget mest prioriterade objekten i länet, med en kort beskrivning av respektive objekt och varför de bedöms vara prioriterade. Den fulltaliga prioriteringslistan kan ni hitta här:
Prioriteringslista över förorenade områden i Jämtlands län pdf, 89.8 kB.