Jordbrukarstöd
Som lantbrukare kan du söka jordbrukarstöd hos Jordbruksverket för att sköta mark och djur. Om du har frågor om stöden, vill veta hur ansökan går till eller behöver ett kundnummer som ny sökande vänder du dig till oss. Länsstyrelsen handlägger och kontrollerar att ansökningarna följer stödreglerna.
Syftet med jordbrukarstöden är att bidra till ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk. På Jordbruksverkets webbplats kan du läsa om stöden och vilka villkor som gäller för varje stöd.
Grundvillkor
Grundvillkor är regler som du som söker jordbrukarstöd behöver följa, för att få full utbetalning av stödet. Genom att följa grundvillkoren bidrar du till att bevara jordbruksmarken i gott skick. Du bidrar också till att förbättra den yttre miljön för människor och djur, förbättra klimatet, minska smittspridningen och få säkrare livsmedel.
Grundvillkor, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Gårdsstöd
Gårdsstöd är ett arealstöd för dig som brukar jordbruksmark. Stödet ska bidra till ökad konkurrenskraft och till att hålla landskapet öppet. Stödet är inte kopplat till produktion men det finns villkor som du måste följa för att kunna få gårdsstöd.
Gårdsstöd, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Krav på gårdsstöd för dig som odlar hampa
Du som odlar hampa behöver söka gårdsstöd för din odling för att den inte ska klassas som narkotika. Du behöver också skicka in utsädesetiketter till oss.
Odla hampa, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Kompensationsstöd
Kompensationsstödet finns för att du som lantbrukare ska kunna fortsätta att bruka marken i områden som har sämre förutsättningar för att odla. Genom att ha jordbruk i dessa områden kan vi bevara den biologiska mångfalden och hålla åkermarker och betesmarker öppna.
Kompensationsstöd, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Ekologisk produktion
Du som har certifierad ekologisk växtodling eller djurhållning kan få ersättning för ekologisk produktion. Du kan också söka ersättningen när du ställer om till ekologisk produktion.
Ekologisk produktion, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Precisionsodling – planering
Du som har din verksamhet inom ett nitratkänsligt område kan få ersättning för att minska risken för att näringsämnen och växtskyddsmedel ska läcka ut i våra vattendrag.
Precisionsodling - planering, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Miljöersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar
Du kan få ersättning om du sköter och bevarar betesmarker, slåtterängar, skogsbete, mosaikbetsmarker eller gräsfattiga marker.
Miljöersättning för vallodling
Du kan inte söka nya åtaganden för vallodling 2023. Du kan få ersättning om du odlar fleråriga slåtter-, betes- eller frövallar på åkermark i södra och mellersta Sverige. Syftet är att minska läckage av växtnäring och stimulera hållbar odling.
Miljöersättning för vallodling, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Kolinlagring och minskat kväveläckage
Ersättning för kolinlagring och minskat kväveläckage ska bidra till att minska växtnäringsläckaget från åkermark och att lagra in kol i marken och att förbättra markbördigheten.
Kolinlagring och minskat kväveläckage, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Miljöersättning för skyddszoner
Du som har din mark i ett nitratkänsligt område kan få ersättning för skyddszoner längs vattenområden och för anpassade skyddszoner inne på åkern. Syftet med ersättningen är att minska ytavrinning, erosion och läckage av fosfor från åkermark. Skyddszoner minskar också risken för att växtskyddsmedel hamnar i sjöar och vattendrag.
Miljöersättning för skyddszoner, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Miljöersättning för fäbodar
Du kan få ersättning för att sköta fäbodar med fäbodbete för att bevara ett levande fäbodbruk som bevarar och förstärker landskapets karaktär och biologiska mångfald. Ett levande fäbodbruk bidrar också till att föra vidare hantverk och traditioner kring skötsel av djur och brukande av marker till kommande generationer.
Miljöersättning för fäbodar, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Nationellt stöd
Du kan få nationellt stöd om du har ett jordbruk i norra Sverige med minst 3 hektar åkermark eller betesmark. Du ska ha getter, potatis-, bär- eller grönsaksodling, eller produktion av mjölk, slaktsvin, smågrisar eller ägg. Stödet är en kompensation för långa avstånd och för att klimatet påverkar din produktion.
Nationellt stöd, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Stöd till unga jordbrukare
Om du är jordbrukare och är 40 år eller yngre kan du få ett stöd som hjälper dig att komma igång med din verksamhet. För att få stödet ska du ha startat ett jordbruksföretag för första gången.
Stöd till unga jordbrukare, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Nötkreatursstöd
Nötkreatursstödet är till för att ge ditt lantbruksföretag möjlighet att behålla en lönsam mjölk- och köttproduktion. Det är en viktig del av vår livsmedelsförsörjning och bidrar också till en biologisk mångfald.
Nötkreatursstöd, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Djurvälfärdsersättning för får
Du som arbetar med fårproduktion kan få ersättning för att arbeta med en förbättrad djurvälfärd inom din besättning.
Djurvälfärdsersättning för får, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Djurvälfärdsersättning för suggor
Du som har smågrisproduktion kan få ersättning för att förstärka arbetet med en god djurvälfärd hos dina suggor.
Djurvälfärdsersättning för suggor, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Djurvälfärdsersättning för mjölkkor
Du som har mjölkkor kan få ersättning för att förbättra klövhälsan i din besättning så att djurvälfärden ökar.
Djurvälfärdsersättning för mjölkkor, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Miljöersättning för hotade husdjursraser
Om du har nötkreatur, grisar, får, getter eller fjäderfän som räknas som en svensk hotad husdjursras kan du få ersättning. Det är viktigt att bevara de gamla raserna för att behålla den genetiska variationen hos våra lantbruksdjur. Vi kan komma att behöva egenskaperna som finns hos våra gamla, härdiga raser om förutsättningarna för djurhållning ändras i framtiden. Raserna är också en del av ett levande kulturarv.
Miljöersättning för hotade husdjursraser, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar
Du kan få ersättning för att sköta anlagda eller restaurerade våtmarker och dammar som hör till odlingslandskapet så att de behåller sin funktion och inte växer igen. Våtmarker gynnar den biologiska mångfalden och skiljer av näringsämnen som annars kommer ut i sjöar och vattendrag.
Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Anpassade skyddszoner – små gräsytor, stora miljövinster
Genom att så in vallgräs på de ytor som är som mest utsatta för ytavrinning gör lantbrukare Stefan Gustafsson en insats för miljön, samtidigt som han får tillskott i plånboken.
– På min gård handlar det om ytor som ger sämre skörd och som jag ändå får bruka separat, berättar Stefan.
Stefan Gustafsson är mjölk-, kött och spannmålsbonde i mellersta Sörmland. Han är en av de lantbrukare som fått ersättning för att ha anlagt anpassade skyddszoner på sina skiften.
– Min gård ligger i skogs- och mellanbygd och fälten är kuperade. Det blir vattensamlingar nere i sänkorna, berättar han.
Det är på erosionsbenägna marker, där det finns ytor som är utsatta för ytavrinning, som anpassade skyddszoner kan bli aktuellt. Vallgräs, eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter, sås in på ytorna som en miljöåtgärd för att minska övergödning av sjöarna och vattendragen i trakten. Det kan till exempel vara mark i anslutning till ytvattenbrunnar eller i svackor på åkermark.
Gräset fungerar som skydd
Forskning visar att så mycket som 90 procent av förlusten av fosfor från ett fält ofta sker på en yta som är bara är 10 procent av åkern, i samband med snösmältning eller vid kraftiga regn.
– Att ha en anpassad skyddszon som fungerar som ett skydd på just den ytan är väldigt effektivt. Detta hindrar att partikelbunden fosfor via ytavrinningen transporteras vidare ut i vattendrag och sjöar och där bidrar till övergödning, berättar Emma Hjelm på Greppa Näringen.
För Stefan var det första gången, förra året, som han ansökte om ett åtagande om anpassade skyddszoner. Han hörde talas om anpassade skyddszoner genom en vattenrådgivare på ett möte med LRF.
– Jag snappade upp att det var en bra miljöåtgärd med hög ersättning och tog sedan kontakt med en rådgivare på Hushållningssällskapet. Det finns som sagt var några låglänta ställen på mina marker där det blir stående vatten på våren eller när det regnar mycket. Här brukar jag få så spannmål lite senare och skörden blir sällan bra. Att istället skapa en anpassad skyddszon verkade vara en god idé, berättar han.
Femårigt åtagande
Stefan ansökte om ett åtagande för tre ytor som tillsammans är cirka 2,3 hektar.
– Vallgräset sådde jag in i somras, när det var lite torrare. Att anlägga zonerna är ett engångsjobb, sedan är de på plats för hela åtagandeperioden, säger han.
Ibland uppfattas anpassade skyddszoner som odlingshinder men så ser inte Stefan det.
– I flera år har jag fått bruka dessa ytor separat på grund av deras läge, så det har ändå blivit flera körningar. Nu räknar jag med att jag inte ska behöva köra runt ytorna. Vid skörd lyfter jag bara redskapen och kör rätt över gräset, säger han.
Lantbrukare som vill söka miljöersättning för anpassade skyddszoner i SAM Internet behöver först hitta ytorna och sedan uppskatta storleken på ytorna.
För att få miljöersättningen måste varje enskild yta vara minst 100 kvadratmeter och tillsammans måste ytorna vara minst 0,1 hektar. Åtagandet är femårigt så när ytorna hittats behöver lantbrukaren bedöma att det passar att så in eller behålla redan anlagd vall på dessa ytor och att behålla vallen i fem år.
– Har du frågor om anpassade skyddszoner eller andra åtgärder för att minska erosion och förlust av fosfor från din åkermark och förbättra forsforutnyttjandet på gården kan du ta hjälp av Greppa Näringens rådgivning, exempelvis om fosforstrategi. På greppa.nu hittar du rådgivare och kontaktpersonen på länsstyrelsen för ditt län, avslutar Emma.
Mer fakta om anpassade skyddszoner
Syftet med anpassade skyddszoner är att begränsa fosforförluster från åkern till vatten.
- Det ofta är lätt att se var de erosionsbenägna ytorna finns, de syns särskilt tydligt efter ett kraftigt eller ihållande regn. Det går också att ta hjälp av de erosionsriskkartor som man från 2024 ser i SAM-internet, för att hitta ytorna på dina skiften.
- Ersättningen för anpassade skyddszoner höjdes förra året från 3 000 kronor per hektar och år till 10 000 kronor per hektar och år.
Läs mer om anpassade skyddszoner, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Mer fakta om erosionsriskkarta
När SAM internet öppnar i samband med SAM-ansökan 2024 kommer du som är lantbrukare att kunna titta på kartor där och se om det finns risk för erosion på dina skiften. Kartorna visar att det finns en beräknad risk och är därför inte facit utan ett hjälpmedel. Det är du som lantbrukare som kan avgöra om kartan stämmer med verklig risk.
På erosionsriskkartorna finns linjer som visar flödesackumulering det vill säga hur vatten förväntas att rinna på markytan.
Mörkröd linje, riskklass 1, visar att det är stor risk för att stora mängder jordpartiklar kan transporteras på ytan. Riskklass 7, mörkgrön linje, visar på låg risk och om det inte finns andra skäl och bedömningar kommer länsstyrelserna inte godkänna ersättning för anpassade skyddszoner där. Denna karta kommer att finnas i SAM internet.
Text: Landsbygdsnätverket
Restaurering av betesmarker och slåtterängar
Du kan inte längre ansöka om stöd för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Har du redan ett pågående åtagande söker du utbetalning i SAM-ansökan som vanligt.
Nya restaureringsprojekt kommer att hanteras av Naturvårdsverket.
Mer om ersättningar till åtgärder i odlingslandskapet, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Beställ kundnummer
För att kunna söka jordbrukarstöd behöver du ha ett kundnummer. Om det är första gången du söker jordbrukarstöd behöver du beställa ett kundnummer av oss på Länsstyrelsen. Du behöver också koppla kartor till ditt kundnummer. Du lägger själv till de kartor du behöver för att kunna göra din ansökan i SAM-Internet.
- Namn eller företagsnamn
- Personnummer eller organisationsnummer
- Adress inklusive postnummer och ort
- Telefonnummer
- E-postadress
- Uppge i vilken kommun huvuddelen av din mark ligger
Mejla uppgifterna till jordbrukarstod.halland@lansstyrelsen.se
Ansök om jordbrukarstöd
De flesta av jordbrukarstöden söker du i Jordbruksverkets e-tjänst SAM Internet. I e-tjänsten kan du även göra ändringar i din inlämnade ansökan. Nästa ansökningsperiod öppnar i början av 2025.
Har du frågor om din ansökan?
Kontakta supporten på telefonnummer 0771-67 00 00, vardagar klockan 9-12 och 13-15.
Om du har en specifik tid då du vill få hjälp med din ansökan kan du ringa oss och boka in en telefontid.
Teknisk support för SAM Internet, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Postadress till Länsstyrelsen i Hallands län för ärenden som gäller jordbrukarstöden:
Länsstyrelsen i Hallands län
Landsbygdsenheten, jordbrukarstöd
301 86 Halmstad
Uppföljning av jordbruksmark
Jordbruksverket följer regelbundet upp all jordbruksmark med hjälp av satelliter, där gränser och jordbruksverksamhet tolkas digitalt. Uppföljningen gäller ansökningar om jordbrukarstöd. Om resultaten från uppföljningen visar att marken ger rätt till stöd och att aktivitetskravet är uppfyllt kommer du som lantbrukare inte att påverkas på något sätt.
Om uppföljningen upptäcker avvikelser mot de uppgifter du har angivit i din ansökan om jordbruksstöd kommer du att få ett meddelande om det. I de flesta fall har du möjlighet att genomföra de åtgärder som behövs för att inte få avdrag på stöden.
Uppföljning av jordbruksmark, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Kontroller av jordbrukarstöd
För att få fullt stöd måste du följa alla villkor som gäller. Det är i första hand Länsstyrelsen som kontrollerar att din ansökan stämmer med verkligheten, att du följer alla villkoren för stödet och att du följer grundvillkoren. Vi gör kontroller när vi handlägger din ansökan och ibland vid ett besök på din gård. Fältkontrollerna görs via ett urval.
Om kontrollanterna hittar något att anmärka på vid besöket kan det leda till att du blir av med delar av eller hela stödet. Det gäller även om felet har uppstått av misstag. Om pengarna redan har betalats ut när felet upptäcks kan du bli skyldig att betala tillbaka.
Bra att veta när du ska få kontrollbesök, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Kontakt
-
Martin Karlsson
Funktionschef
Telefon 010-2243281
-
Ann-Sofie Josefsson
Handläggare
E-post till Ann-Sofie Josefsson
Telefon 010-2243368