Områden förorenade med PFAS
Länsstyrelsen kartlägger var det kan finnas PFAS i marken, ytvatten och grundvatten. Vi tar även prover och kontrollerar verksamheter som kan sprida PFAS. Bland annat undersöker vi vattenkvaliteten och ger råd för provtagning på livsmedel.
PFAS (Per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en stor grupp ämnen som används brett i samhället men som inte finns naturligt i vår miljö. Ämnena är svåra att bryta ner och kan vara en hälsorisk om det finns i för stora mängder i naturen och människan. Föroreningarna kan spridas från exempelvis industrier, avloppsreningsverk och brandövningsplatser.
Hur giftigt är PFAS?
De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men vissa PFAS-ämnen lagras länge i kroppen. Om man får i sig PFAS under lång tid skulle det kunna påverka hälsan. Därför är det viktigt att få i sig så lite som möjligt av dessa ämnen, framförallt innan man får barn.
Foster, spädbarn och barn är troligen extra känsliga för PFAS. Ämnena förs över till foster via moderkakan och till ammade spädbarn via modersmjölken. Studier har visat att PFAS-ämnen kan påverka immunförsvaret, födelsevikten, kolesterolhalten i blodet och leverenzymer.
De effekter som beskrivs här kopplas till PFAS 4 som är de PFAS-ämnen som den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa har riskvärderat.
Perfluorerade alkylsubstanser, Livsmedelsverket
Länk till annan webbplats.
Vad PFAS är och vilka risker som finns, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Gränsvärden för PFAS
I dricksvatten
Livsmedelsverket har tagit fram nationella gränsvärden för PFAS i dricksvatten:
- PFAS 4: 4 ng/l
- PFAS 21: 100 ng/l
Gränsvärdena beslutades i början av 2023 och ska tillämpas från 1 januari 2026.
I livsmedel
Den 1 januari 2023 infördes gemensamma gränsvärden inom EU för PFAS 4 i animaliska livsmedel. Gränsvärdena gäller bland annat ägg, kött, fisk, kräftdjur och musslor. Gränsvärdena kommer så småningom att utökas till flera kategorier av livsmedel.
Gränsvärden för PFAS i dricksvatten och livsmedel, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Kostrekommendationer för egenfångad fisk
Livsmedelsverket har tagit fram tillfälliga rekommendationer för egenfångad fisk i avvaktan på den risk- och nyttovärdering av fisk som Efsa fått i uppdrag av EU-kommissionen att göra. Efsa viktar i sin bedömning nyttan med att äta fisk mot risken att utsättas för olika miljögifter, bland annat PFAS-ämnen. Detta arbete beräknas vara klart 2025.
Kostrekommendationer för fisk och skaldjur, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Miljösamverkan Östra Skaraborg har i samråd med Livsmedelsverket och Länsstyrelsen i Västra Götaland tagit fram en tillfällig kostrekommendation för konsumtion av fisk fångad i södra delen av Bottensjön i Karlsborgs kommun. Kostrekommendationen upprättas på grund av förhöjda halter av PFAS i fisk, som kan ge negativa hälsoeffekter vid längre tids exponering.
Halten av PFAS är för hög i fisk från Västra Ingsjön. Ingen bör äta fisk från Västra Ingsjön och tjärnarna mer än 2-3 gånger per år. Rekommendationer gäller alla invånargrupper och tills vidare. Läs mer på Härryda kommuns och Mölndals stads webbplatser.
PFAS i Västra Ingsjön, Härryda kommun Länk till annan webbplats.
Kostrekommendationer för fisk och kräfta från Vättern
PFAS-halterna i fisk och kräfta från Vättern är så pass höga att det kan finnas en risk för framför allt barn och de som regelbundet äter fisk från Vättern. Länsstyrelserna runt Vättern tillsammans med Livsmedelsverket har tagit fram tillfälliga lokala kostrekommendationer för fisk och kräfta från Vättern.
Tillfälliga lokala kostrekommendationer:
- Barn, ungdomar, gravida, ammande kvinnor och den som vill bli gravid i framtiden bör inte äta fisk från Vättern mer än 2–3 gånger per år.
- Övriga bör inte äta fisk från Vättern mer än 12 gånger per år.
Kostrekommendationen gäller all fisk och kräfta fångad i Vättern, upp till Hammarbron i Askersunds kommun. Kostrekommendationerna är tillfälliga, i väntan på Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) risk- och nyttovärdering av fisk som förväntas vara klara 2025/2026. Efter det kan nya kostråd eller kostrekommendationer bli aktuella.
Uppmätta halter i fisk och kräfta från Vättern
Röding och abborre från Vättern analyserades för PFAS under vårvintern 2024 och kräfta under sommaren/hösten 2024. Uppmätta halter PFAS-4 var 14 -22 ng/g i röding, 11-17 ng/g i abborre och 3-19 ng/g i kräfta.
Hur har kostrekommendationer tagits fram?
PFAS i fisk och kräfta analyseras inom miljöövervakning för Vättern som samordnas av Vätternvårdsförbundet. Höga halter PFOS har noterats i röding tidigare, Länsstyrelserna har därför gått ut med information redan i början på 2022. Nyare data från fisk fångade 2023 visar på fortsatt höga halter i röding men även i abborre och i kräfta fångad 2024.
Länsstyrelserna gjorde en gemensam bedömning att halter är så pass höga att det kan finnas en risk för framför allt riskgruppen barn och de som regelbundet äter fisk och kräfta från Vättern som sportfiskare och fritidsfiskare. Länsstyrelserna rådfrågade Livsmedelsverket om kostrekommendationerna.
Kartläggning av PFAS
Sedan 2023 kartlägger Länsstyrelserna var i länet det kan finnas PFAS i marken, ytvatten och grundvatten för att skapa en bild av hur omfattande problemen med PFAS är. Kartläggningen ska rapporteras till Naturvårdsverket.
PFAS-förorenade områden, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsens arbete med att upptäcka och hantera PFAS
Flera aktörer arbetar med att se till att PFAS inte sprids i vår natur eller till människan. Förutom att kartlägga var det finns PFAS har Länsstyrelsen följande uppdrag:
- Länsstyrelsen bedriver tillsyn av miljöfarliga verksamheter som kan hantera PFAS. Exempelvis industrier, deponier och avloppsreningsverk och ställer krav på sanering av förorenade områden när det behövs.
- Länsstyrelsen undersöker kvaliteten på vatten. Upptäcker vi för höga värden av PFAS i sjöar, vattendrag och fisk kontaktar vi Livsmedelsverket och kommuner för åtgärd. Länsstyrelsen har gjort särskilda insatser för att kontrollera halter av PFAS i exempelvis fisk och kräftor.
- Länsstyrelsen guidar primärproducenter, lantbrukare, yrkesfiskare och växtodlare, hur de ska genomföra provtagning på livsmedel och hantera primärproduktionen så att PFAS minimeras. Det kan till exempel handla om att djuren ska dricka sitt vatten i badkar med kranvatten i stället för i bäckar och åar.
- Om PFAS skulle upptäckas i ett område så samordnar Länsstyrelsen länets arbete med förorenade områden, bedriver tillsyn och ger stöd till kommunerna.
På Kemikalieinspektionens webbplats kan du läsa om vilka olika uppdrag som myndigheter har för att kontrollera och hantera PFAS:
Guide för ansvar, kontroll och hantering av PFAS, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsens strategi för PFAS och sediment
PFAS i miljön kommer i första hand från användningen av brandsläckningsskum. Förutom räddningstjänsternas brandövningsplatser finns det brandövningsplatser på flygflottiljer, flygplatser, större kemiindustrier och raffinaderier. Vid petrokemisk industri finns ofta fasta installationer med släckskum. Avfallsanläggningar, inklusive deponier, och avloppsreningsverk är också spridningsvägar till PFAS. Länsstyrelsen prioriterar att PFAS ska utredas och åtgärdas vid dessa verksamheter.
Mål, strategi och prioritering för arbetet med förorenade områden
Länsstyrelsen bedriver vattenförvaltning, vilket innebär klassificering av vattenförekomster genom provtagning i vatten och fisk. Detta i syfte att kartlägga vattenkvaliteten.
Vid avgränsade uppdrag av Livsmedelsverket och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samlar vi även in fisk och kräftor för analys i syfte att fastställa halten PFAS i fisk och skaldjur av konsumtionsstorlek. Till exempel insamling av kräftor som gjordes i Vänern 2023.
Inom den nationella miljöövervakningen i Vänern genomför vi undersökningar av stabila organiska ämnen och metaller i abborre och gädda. PFAS har ingått i analyserna i abborre sedan år 2012.
Miljögifter i fisk, Vänerns vattenvårdsförbund Länk till annan webbplats.
Regional övervakning 2021 - metaller och organiska miljögifter i abborre
Primärproduktion innefattar livsmedel såsom fisk, skaldjur, kött från tamdjur, björnkött och ägg. Utifrån Livsmedelsverkets vägledning ger Länsstyrelsen primärproducenterna guidning för hur de ska provta livsmedel och hantera primärproduktionen för att minimera PFAS-intaget. Det kan till exempel handla om att djuren ska dricka sitt vatten i badkar med kranvatten i stället för i bäckar och åar.
Nationella kontrollplanen, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Om provtagning av primärproduktion
Provtagning av livsmedel för analys av PFAS bör göras om det finns välgrundad misstanke eller vetskap om att livsmedlen har producerats i områden som är kontaminerade av PFAS.
En allmän provtagning av livsmedel i Sverige är i dagsläget inte aktuell. PFAS bör ingå i företagens faroanalys över kemiska faror men behöver inte följas upp om inte information finns om förhöjd risk för kontaminering av livsmedlen.
För fyra av de cirka 10 000 PFAS-föreningarna gäller sedan den 1 januari 2023 gränsvärden i olika kategorier av animaliska livsmedel i förordning (EU) 2023/915.
När ska man ta prov?
Kunskapen om i vilken utsträckning PFAS överförs till vegetabilier är ännu låg, men det är känt att PFAS anrikas från foder och vatten till livsmedelsproducerande djur. Forskning pågår nu bland annat i Sverige för att kvalitetssäkra korrelationen mellan den halt av PFAS som kan analyseras i blodserum kött, ätliga organ, mjölk och ägg av livsmedelsproducerande djur och den halt av PFAS som finns i djurens dricksvatten och foder.
Om du som inspektör eller företagare känner till att det finns risk för förhöjda nivåer av PFAS i områden där livsmedel produceras, både på land, i sjöar och i vattendrag, bör du överväga provtagning av de livsmedelsproducerande djuren eller produkter av dem. Det bör ske både i företagets verksamhet och i den riskbaserade kontrollen om det bedöms att animaliska livsmedel som produceras i dessa områden kan ge ett betydande tillskott av PFAS i maten hos befolkningen. Vid länsstyrelserna finns information om var det finns eller kan finnas PFAS-förorenade områden i Sverige.
Bara ätbar del av livsmedlen analyseras
Gränsvärdena för PFAS gäller de ätbara delarna av de råa produkterna. Detta uttrycks i förordning (EU) 2023/915 som våtvikt. För kräftor och krabbor gäller gränsvärdena bara det vita muskelköttet, inte kräftsmöret. Hepatopancreas i kräftor och krabbor, alltså kräftsmöret och det bruna krabbköttet, kan innehålla höga koncentrationer av PFAS så innan analysen är det viktigt att inte något av kräftsmöret eller brunt krabbkött oavsiktligt ingår i provmaterialet som ska analyseras.
Länsstyrelsen gör tillsyn av avloppsreningsverk för att säkerställa att de arbetar så effektiv som möjligt med sin rening av avloppsvatten inom ramen för de lagar och regler som gäller.
Frågor och svar
Varje kommun har ansvar för att det kommunala dricksvattnet håller god kvalitet. Om du är orolig, kontakta din kommun.
Gränsvärden för dricksvatten när det gäller PFAS:
PFAS och andra miljögifter i dricksvatten och livsmedel, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Du som äger en enskild brunn eller enskild dricksvattenanläggning ansvarar själv för kvaliteten på dricksvattnet och för att hålla anläggningen i bra skick. Det betyder att du till exempel är ansvarig för undersökningar av dricksvattnet.
Guide för ansvar, kontroll och hantering av PFAS, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.
Det finns i dagsläget inga generella rekommendationer för PFAS för egenfångad fisk och kräftor. Det finns lokala rekommendationer för vissa områden där man påvisat förhöjda värden. Detta gäller till exempel för fisk och kräftor i Vättern samt södra Bottensjön i Karlsborg och Västra Ingsjön i Härryda, där rekommendationer tagits fram i samråd mellan berörda kommuner, Länsstyrelsen och Livsmedelsverket.
Det finns gränsvärden för fisk, kräftdjur och musslor på marknaden och livsmedelsföretagarna ansvarar för att gränsvärdena inte överskrids:
PFAS och andra miljögifter i dricksvatten och livsmedel, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Livsmedelsverket har tagit fram tillfälliga rekommendationer för egenfångad fisk i avvaktan på den risk- och nyttovärdering av fisk som Efsa (Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten) fått i uppdrag av EU-kommissionen att göra. Efsa viktar i sin bedömning nyttan med att äta fisk mot risken att utsättas för olika miljögifter, bland annat PFAS-ämnen. Detta arbete beräknas vara klart under år 2026.
Det finns gränsvärden för kött och ägg och livsmedelsföretagarna ansvarar för att gränsvärdena inte överskrids:
PFAS och andra miljögifter i dricksvatten och livsmedel, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Information om PFAS från andra aktörer
Det är fler aktörer än Länsstyrelsen som har information om PFAS. Här finns länkar dig som vill veta mer om vad PFAS innebär och hur det kan påverka till exempel dricksvatten och livsmedel.
Mer om vad PFAS är för något och hur det kan påverka hälsan:
PFAS, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.
PFAS – Per- och polyfluorerade alkylsubstanser, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Gränsvärdena för dricksvatten samt för livsmedel så som fisk, kräftdjur, kött och ägg när det gäller PFAS:
Rekommendationer för dig som äger en enskild brunn eller enskild dricksvattenanläggning:
Flera myndigheter samverkar för en renare vattenmiljö genom ökad kunskap och effektiva åtgärder av förorenade sedimentområden. Läs om SESAM - Sedimentsamverkan mellan myndigheter:
SESAM – Sedimentsamverkan mellan myndigheter, webbplatsen Renasediment.se Länk till annan webbplats.