Områden förorenade med PFAS

Vilket viltkött runt Forsvatten avråder Länsstyrelsen människor att äta?

Utifrån provresultaten vill Länsstyrelsen avråda från att äta kött och lever från vildsvin och lever från rådjur som finns i området mellan flygplatsen och Västra Ingsjön.

Länsstyrelsen har i nuläget svårt att dra långtgående slutsatser och arbete med insamling av fler prover pågår.

Nya kostrekommendationer för rådjurskött Länk till annan webbplats.

Varför mildrade ni kostrekommendationerna för rådjur?

Nya provsvar för rådjur visar att halterna av PFAS ligger under gränsvärdet och att köttet därför kan ätas. Däremot råder fortsatt avrådan från att äta vildsvinskött eller lever från vildsvin och rådjur i området Forsvatten mellan Landvetter flygplats och Västra Ingsjön.

Gäller avrådan även för andra vilda djur i området, som exempelvis älg, hare, hjort eller vildfågel?

Proverna som Swedavia tog visade på förhöjda värden på rådjur och vildsvin. Eftersom vi inte har provsvar på andra arter ännu kan vi inte ge kostråd för dem.

När kommer fler provresultat? Och vilka djur kommer att testas och analyseras?

Under hösten 2026 och vintern 2027 kommer Swedavia att provta vildsvin, rådjur och älg enligt en provtagningsplan de lämnat till Länsstyrelsen. Resultaten kommer att sammanställas i en rapport och Länsstyrelsen kommer att analysera provresultaten.

Vem är ansvarig för testerna och analyserna?

Länsstyrelsen är ansvarig tillsynsmyndighet för Swedavia/flygplatsen. Vi ställer krav på att Swedavia utreder spridningen av PFAS från flygplatsen. Swedavia rapporterar resultaten av provtagningen till Länsstyrelsen.

Länsstyrelsen är också kontrollmyndighet för jägare som säljer viltsvinskött. Som primärproducent ska man följa regelverken och får inte sälja eller ge bort kött med överstigande gränsvärden enligt EU-förordning 2023/915. För områden med förhöjda PFAS-värden kan därför provtagning av PFAS innan försäljning bli aktuellt.

Om vildsvinskött, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Varför avråder ni inte från att äta kött i hela Härryda?

Utifrån de prover vi fått svar på från djur i området Forsvatten ser vi en tydlig koppling till Swedavias brandövningsområde från Landvetter flygplats och längs med Issjöbäcken. Vildsvin och rådjur har i regel ett begränsat hemområde på cirka 1 500 till 2 000 hektar. Det finns därför ingen vetenskaplig grund för att avråda från jakt och konsumtion i hela kommunen. Vi vet att det är förorenat längs med Issjöbäcken med parallella bäckar. På uppmaning av Länsstyrelsen kommer Swedavia att genomföra utökade provtagningar, vilket kommer att ge Länsstyrelsen ett ännu bättre underlag för rekommendationer.

Varför avråder ni inte från att äta kött från detaljhandeln och restauranger?

För kött som säljs via detaljhandel och restauranger gäller ett strikt producentansvar. Jägare som säljer eller ger bort kött har skyldighet att följa hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung EG-förordning 853/2004, samt vid misstanke om höga PFAS-värden provta viltköttet. Länsstyrelsen är kontrollmyndighet för primärproduktion där försäljning av viltkött omfattas. Livsmedelsverket är kontrollmyndighet för vilthanteringsanläggningarna. Länsstyrelsen har informerat Livsmedelsverket om de aktuella provsvar som uppmätts vid Landvetter.

Vildsvinsregler i korthet, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Jägares leveranser av frilevande vilt och kött av frilevande vilt, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Hur farligt är det om man redan ätit vildsvin från Forsvattnet?

PFAS orsakar inte akuta hälsoproblem eller plötslig sjukdom. Hälsoriskerna är kopplade till om man får i sig ämnena under en mycket lång tid (många år), eftersom PFAS lagras i kroppen och bryts ner extremt långsamt. Länsstyrelsens avrådan är en försiktighetsåtgärd för att minska uppbyggnad av högre halter i kroppen.

Perfluorerade alkylsubstanser, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Vad gäller svamp och bär från området?

För svamp och bär finns idag endast riktvärden för PFAS enligt EU-förordning 2202/1431. De prover på svamp och bär som har analyserats i det aktuella området har visat på PFAS-halter som ligger under gällande riktvärden.

Läcker det fortfarande ut PFAS från brandövningsområdet?

Det pågår inget utsläpp av PFAS från verksamheten i dagsläget och man använder inte skum som innehåller PFAS vid brandövningar längre. Men det sker fortfarande ett visst läckage av äldre föroreningar från marken vid det tidigare brandövningsområdet via ytvattnet till Issjöbäcken. PFAS sprids även med ytvatten från andra delar av flygplatsen i andra riktningar, dock inte i lika stor utsträckning.

Vad gör Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet åt det?

Länsstyrelsen har ställt krav på Swedavia att de måste förhindra läckage. Sedan 2010 har de en reningsanläggning med kolfilter för PFAS i vatten från brandövningsplatsen.

Länsstyrelsen har också ställt krav på Swedavia att göra en handlingsplan för PFAS och inom ramen för den en åtgärdsutredning som ska utreda ytterligare åtgärder för att komplettera reningsanläggningen vid brandövningsplatsen. Framför allt gäller det åtgärder för spridning av PFAS-förorenat vatten från flygplatsen.

Perfluorerade alkylsubstanser, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Hur får berörda jaktlag information?

Swedavia har informerat de som jagar på deras marker. Länsstyrelsen har informerat till företrädare för Landvetter skötselområde, som omfattar 17 jaktledare.

Kan det finnas andra platser med PFAS-förorenade områden där vilt har för höga halter?

Landvetter flygplats är ett de värst PFAS-förorenade områdena i länet, och förutsättningarna finns för att vilt ska vara påverkat, därför har vi krävt provtagning av vilt här. Vi bedömer ständigt de PFAS-förorenade områden vi identifierar och utreder, och vilka skyddsobjekt som skyddsvärden som finns vid dem.

Sedan 2023 kartlägger Länsstyrelserna var i länet det kan finnas PFAS i marken, ytvatten och grundvatten för att skapa en bild av hur omfattande problemen med PFAS är. Kartläggningen ska rapporteras till Naturvårdsverket.

Vi har inom vår tillsyn av miljöfarliga verksamheter extra fokus på att utreda spridning av PFAS, och vid behov kräver vi åtgärder för spridning. Det finns flera exempel på detta vid raffinaderierna, steungsundsindustrierna, energihamnen i Göteborg.

Under 2027 kommer Livsmedelsverket att påbörja en kartläggning av PFAS i vildsvinskött.

Länsstyrelsen bedriver vattenförvaltning, vilket innebär klassificering av vattenförekomster genom provtagning i vatten och fisk. Detta i syfte att kartlägga vattenkvaliteten.

Vid avgränsade uppdrag av Livsmedelsverket och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samlar vi även in fisk och kräftor för analys i syfte att fastställa halten PFAS i fisk och skaldjur av konsumtionsstorlek. Till exempel insamling av kräftor som gjordes i Vänern 2023.

Inom den nationella miljöövervakningen i Vänern genomför vi undersökningar av stabila organiska ämnen och metaller i abborre och gädda. PFAS har ingått i analyserna i abborre sedan år 2012.

Miljögifter i fisk, Vänerns vattenvårdsförbund Länk till annan webbplats.

Regional övervakning 2021 - metaller och organiska miljögifter i abborre

Primärproduktion innefattar livsmedel såsom fisk, skaldjur, kött från tamdjur, björnkött och ägg. Utifrån Livsmedelsverkets vägledning ger Länsstyrelsen primärproducenterna guidning för hur de ska provta livsmedel och hantera primärproduktionen för att minimera PFAS-intaget. Det kan till exempel handla om att djuren ska dricka sitt vatten i badkar med kranvatten i stället för i bäckar och åar.

Nationella kontrollplanen, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Om provtagning av primärproduktion

Provtagning av livsmedel för analys av PFAS bör göras om det finns välgrundad misstanke eller vetskap om att livsmedlen har producerats i områden som är kontaminerade av PFAS.

En allmän provtagning av livsmedel i Sverige är i dagsläget inte aktuell. PFAS bör ingå i företagens faroanalys över kemiska faror men behöver inte följas upp om inte information finns om förhöjd risk för kontaminering av livsmedlen.

För fyra av de cirka 10 000 PFAS-föreningarna gäller sedan den 1 januari 2023 gränsvärden i olika kategorier av animaliska livsmedel i förordning (EU) 2023/915.

När ska man ta prov?

Kunskapen om i vilken utsträckning PFAS överförs till vegetabilier är ännu låg, men det är känt att PFAS anrikas från foder och vatten till livsmedelsproducerande djur. Forskning pågår nu bland annat i Sverige för att kvalitetssäkra korrelationen mellan den halt av PFAS som kan analyseras i blodserum kött, ätliga organ, mjölk och ägg av livsmedelsproducerande djur och den halt av PFAS som finns i djurens dricksvatten och foder.

Om du som inspektör eller företagare känner till att det finns risk för förhöjda nivåer av PFAS i områden där livsmedel produceras, både på land, i sjöar och i vattendrag, bör du överväga provtagning av de livsmedelsproducerande djuren eller produkter av dem. Det bör ske både i företagets verksamhet och i den riskbaserade kontrollen om det bedöms att animaliska livsmedel som produceras i dessa områden kan ge ett betydande tillskott av PFAS i maten hos befolkningen. Vid länsstyrelserna finns information om var det finns eller kan finnas PFAS-förorenade områden i Sverige.

Bara ätbar del av livsmedlen analyseras

Gränsvärdena för PFAS gäller de ätbara delarna av de råa produkterna. Detta uttrycks i förordning (EU) 2023/915 som våtvikt. För kräftor och krabbor gäller gränsvärdena bara det vita muskelköttet, inte kräftsmöret. Hepatopancreas i kräftor och krabbor, alltså kräftsmöret och det bruna krabbköttet, kan innehålla höga koncentrationer av PFAS så innan analysen är det viktigt att inte något av kräftsmöret eller brunt krabbkött oavsiktligt ingår i provmaterialet som ska analyseras.

Länsstyrelsen gör tillsyn av avloppsreningsverk för att säkerställa att de arbetar så effektiv som möjligt med sin rening av avloppsvatten inom ramen för de lagar och regler som gäller.

Varje kommun har ansvar för att det kommunala dricksvattnet håller god kvalitet. Om du är orolig, kontakta din kommun.

Gränsvärden för dricksvatten när det gäller PFAS:

PFAS och andra miljögifter i dricksvatten och livsmedel, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Du som äger en enskild brunn eller enskild dricksvattenanläggning ansvarar själv för kvaliteten på dricksvattnet och för att hålla anläggningen i bra skick. Det betyder att du till exempel är ansvarig för undersökningar av dricksvattnet.

Egen brunn eller annan liten dricksvattenanläggning för privat bruk, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Guide för ansvar, kontroll och hantering av PFAS, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.

Det finns i dagsläget inga generella rekommendationer för PFAS för egenfångad fisk och kräftor. Det finns lokala rekommendationer för vissa områden där man påvisat förhöjda värden. Detta gäller till exempel för fisk och kräftor i Vättern samt södra Bottensjön i Karlsborg och Västra Ingsjön i Härryda, där rekommendationer tagits fram i samråd mellan berörda kommuner, Länsstyrelsen och Livsmedelsverket.

Det finns gränsvärden för fisk, kräftdjur och musslor på marknaden och livsmedelsföretagarna ansvarar för att gränsvärdena inte överskrids:

PFAS och andra miljögifter i dricksvatten och livsmedel, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Livsmedelsverket har tagit fram tillfälliga rekommendationer för egenfångad fisk i avvaktan på den risk- och nyttovärdering av fisk som Efsa (Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten) fått i uppdrag av EU-kommissionen att göra. Efsa viktar i sin bedömning nyttan med att äta fisk mot risken att utsättas för olika miljögifter, bland annat PFAS-ämnen. Detta arbete beräknas vara klart under år 2026.

PFAS finns generellt överallt i miljön, bland annat i nästan alla sjöar. Halter i Vätterns ytvatten är förhöjda. Vätterns omsättningstid är mycket lång, hela 60 år. Med omsättningstid menas den tid som vatten befinner sig i sjön innan avrinning eller avdunstning. Det betyder att PFAS-ämnen stannar kvar i sjön länge. Vättern är också näringsfattig, det vill säga det finns ”få” fiskar som växer långsam och ”hinner” ta upp fler miljögifter från miljön.

Regn utgör en stor källa till PFAS i Vättern, till exempel tillförs nästan hälften av all PFOS och PFOA genom deposition på vattenytan. För andra PFAS-ämnen kan andelen vara upp mot 75 procent. Andra källor till PFAS är deponier, förorenade områden som till exempel brandövningsplatser, vissa industrier och avloppsreningsverk.

Kända källor till PFAS i Vättern:

• Bottensjön (via Kärnebäcken, Karlsborgs flygplats)
• Munksjön (inklusive via Sandserydsån, Jönköpings flygplats)
• Huskvarnaån (inklusive Nässjöån, bland annat Boda deponi)
• Forsviksån
• Deposition (regn eller snö)
• Andra källor är deponier, förorenade områden, industriområden, brandövningsplatser och avloppsreningsverk.

PFAS i Vättern, Vätternvårdsförbundet Länk till annan webbplats.

Publikation: Mass Balance of Perfluoroalkyl Acids, Including Trifluoroacetic Acid, in a Freshwater Lake Länk till annan webbplats.

Kräftor ett bra livsmedel eftersom de innehåller flera viktiga näringsämnen som till exempel B12, zink, jod, selen och fleromättade fettsyror. Kräftor äts i regel under en kort period på året och gränsvärdena bygger på tolerabelt värde enligt den så kallade ALARA-principen som inte tar hänsyn till hälsofaran utan syftar till att minska PFAS i livsmedel i tid. Kräftor är en viktig inkomstkälla för fiskenäringen och innehåller inte mer PFAS än många andra vattenlevande djur som saluförs.

Gränsvärden för PFAS infördes under april 2023 enligt en EG-förordning. Gränsvärdena för de olika fiskarterna varierar mellan 8 och 45 µg/kg. Kräftornas gränsvärde, 5 µg/kg, är baserade på underlag från havskräftor, som generellt har lägre PFAS-halt.

Kontroll av kemiska hälsorisker, Kontrollwiki – fördjupning från Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Länsstyrelserna genomför kartläggningar av PFAS-utsläpp och PFAS-förorenade områden på uppdrag av Naturvårdsverket och Statens geotekniska institut (SGI). Det innebär översiktliga provtagningar för att se om PFAS finns i ett område. Som tillsynsmyndighet kan Länsstyrelserna också ställa krav på de verksamheter som orsakat en PFAS-förorening. Även kommuner kartlägger och bedriver tillsyn inom ramen av sin roll.

Vid tre stora och kända punktkällor till Vättern finns nu reningsanläggningar för att minska spridning av PFAS till Vättern. Två reningsverk i avrinningsområdet har undersökt möjligheten av avancerad rening för att ta bort bland annat läkemedelsrester och PFAS.

Ny vattenreningsanläggning för PFAS på plats vid Karlsborgs flygplats Länk till annan webbplats.

Brandövningsplats Jönköpings flygplats, Länsstyrelsen Jönköping Länk till annan webbplats.

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) håller på med en utredning gällande nyttor och risker med att äta fisk kopplat till PFAS. Senaste uppgifterna från Livsmedelsverket är att utredningen kan bli klar under 2027.

Förhoppning är att utredningen även kommer att ge mer detaljerade råd kring hur olika grupper av människor bör äta fisk. Till exempel kanske medelålders män med risk för hjärt-kärlsjukdom kommer behöva äta mer fisk medan till exempel gravida och ammande behöver minska sitt intag av vissa fiskar ytterligare.

Det finns gränsvärden för kött och ägg och livsmedelsföretagarna ansvarar för att gränsvärdena inte överskrids:

PFAS och andra miljögifter i dricksvatten och livsmedel, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.