Genomfört arbete med förorenade områden

Undersökningsperiod: 2012–2016

Åtgärdsperiod: 2016-

Pågående

Industriverksamhet har pågått i området sedan början av 1900-talet med den mest aktiva perioden under 30–60-talet. Mycket stora mängder tjära har hanterats vid ett repslageri och vid tillverkning av korkprodukter. Älvängens västra industriområde ligger vid Göta älv och är både kraftigt förorenat och ett av de områden som har högst skredrisk i älvdalen. Älvängens industriområde är allvarligt förorenat av PAH i form av tjära. Området är utfyllt och bl.a. tjära i fri fas förekommer. Ett stort hot för Göteborgs vattenförsörjning föreligger.

De skredstabiliserande åtgärderna, vilka krävs för att saneringsarbeten ska vara möjliga att genomföra, har brutits ut och projekterats separat med finansiering från SGI genom Delegationen för Göta älv. De praktiska arbetena med utläggande av tryckbank samt viss avlastningsschakt blev klart 2022. Dessa åtgärder är del av det övergripande arbetet med målet att den förorenade marken i övrigt kommer att saneras.

En ansökan om medel för åtgärder avslogs av Naturvårdsverket 2022 pga. nya statsstödsregler. Bidrag för slutförande av åtgärdsförberedelser har beviljats 2024 och kommer att utföras 2024-2025.

Undersökningsperiod: 2013–2014

Åtgärdsperiod: 2021-2024

Pågående (slutredovisning återstår)

Nedlagt sågverk som bl.a. använt klorfenoler. Området ligger inom primär skyddszon för Örby vattentäkt och det finns även höga skyddsvärden i vattendraget med förekomst av öring och flodpärlmusslor. Konstaterad förorening av pentaklorfenol. Åtgärdsförberedande arbeten genomfördes 2021. Delvis ansvarig verksamhetsutövare har bidragit till finansieringen i begränsad utsträckning pga. konkurs 2021. Kommunen har varit huvudman och genomfört saneringen 2023-2024. Slutredovisning återstår.

Undersökningsperiod: 1999–2017

Åtgärdsperiod: 2020-

Pågående

Starkt förorenade sediment i vattendraget Viskan nedströms Borås stad, i Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna. I sedimenten finns ansenliga föroreningsmängder av bl.a. PAH, dioxiner, dieldrin, DDT, tungmetaller och olja härrörande främst från textilindustrin. Utförda undersökningar visar att sedimenten läcker föroreningar till Viskan och med hänsyn till ämnenas extrema giftighet och svårnedbrytbarhet bedöms föroreningssituationen vara allvarlig. Majoriteten av föroreningarna tillfördes Viskan för mer än 30 år sedan. Området bedöms vara ett akut objekt.

Huvudstudien har avslutats med bl.a. fördjupade studier av spridningsförutsättningar vid olika flöden. En riskvärdering genomfördes och kommunen beslutade om åtgärder och huvudmannaskap i augusti 2012. Kompletterande undersökning avseende återkontamineringsrisk slutfördes 2017.

Åtgärdsförberedande fas påbörjades 2020.

Undersökningsperiod: 2016–2022

Åtgärdsperiod: 2022–2023

Pågående

Kemtvätt på fastigheten Skäggered 3:38 som var i drift mellan 1950 – 1971. Föroreningssituationen har undersökts i flera omgångar sedan 2016 och resultatet från undersökningar har visat på kraftig förorening av perkloreten (PCE) och trikloreten i jord, grundvatten och berg. Klorerade alifater har trängt ner i berggrunden och påverkar minst 8 enskilda berg-vattentäkter för dricksvatten. Halter på 5000 μg/l har uppmätts i dricksvatten. På grund av den akuta hälsovådliga påverkan rekommenderas de boende ett omedelbart stopp av användningen av vattnet I inomhusluft har konstaterats halter av trikloreten överskridande lågriskvärdet.

Mölndals Stad har varit huvudman för bidragsfinansierade undersökningar, åtgärdsförberedande arbeten samt åtgärden. År 2024 pågår uppföljande provtagning efter termisk in situ sanering.

Undersökningsperiod: 2013–2015

Åtgärdsperiod: 2022–2024

Pågående

Sågverksverksamhet med bl.a. doppning. Förstudien visar på mycket höga halter pentaklorfenol i grundvattnet och ställvis förhöjda halter dioxin i jorden. Sågverksområdet har indelats i tre delområden, varav inom område B är det område som nu är aktuellt för åtgärd. Område B ligger inom strandområde och idag finns villatomter inom området. SGU har varit huvudman för huvudstudie, åtgärdsförberedande arbeten och är nu även huvudman för åtgärd av delområdet.

Undersökningsperiod: 2021 - 2022

Åtgärdsperiod: 2024 -

Inom en del av fastigheten finns förhöjda halter av bly, PAH och kvicksilver i mark och grundvatten. Förhöjda halter av kvicksilver har även påträffats i byggnadens källare. Området ligger intill ett känsligt vattendrag och är utpekat för ras- och skredrisk. Förstudie gjordes 2021. Komplettering av förstudie genomförs 2022. Beslut om åtgärdsförberedelser inkom våren 2024. Uddevalla kommun är huvudman för projektet.

Undersökningsperiod: 2021 - 2022

Åtgärdsperiod: 2024 -

På fastigheten har det bedrivits bland annat varv, verkstad och gjuteri under cirka 100 års tid. Förundersökningen som gjordes 2021 visade på blyhalter i nivåer som kan innebära en akut risk för barn som får i sig jord.
Förstudie gjordes 2021. Huvudstudie genomfördes under 2022. Beslut om åtgärdsförberedelser inkom sommar 2024. Huvudman för projektet är Uddevalla kommun.

Undersökningsperiod: 1996–2005

Åtgärdsperiod: 2005–2015

Uppföljning pågår

EKA-området utgörs av en före detta kloralkaliindustri (verksam i början av 1900-talet) samt senare verksamheter med bland annat kemtvätt. Föroreningarna var kvicksilver (cirka 10 ton sanerat) och dioxiner (cirka 0,5 kg sanerat). Området har sanerats genom urgrävning. Saneringsåtgärderna pågick 2005–2009 och på platsen finns nu EKA Miljörum. Målen med efterbehandlingsprojektet har uppfyllts, det vill säga avlägsna 90% av kvicksilvret samt att minska spridningen av kvicksilver från området med 90 % samt för dioxin med 85 %. Kvarvarande föroreningar har inkapslats i marken genom en kombination av skyddsbarriärer, dräneringar och filterlösningar mot sjön. Efterkontroll pågick till 2021 med bidragsmedel. Saneringskostnaden inklusive efterkontroll är cirka 298 miljoner kronor.

Åtgärderna avslutades under 2015 och slutredovisades till Naturvårdsverket 2016. Slutredovisning av genomförd efterkontroll och uppföljning slutredovisas till Naturvårdsverket 2022.

Undersökningsperiod: 1985–2001

Åtgärdsperiod: 2001–2009

Inom fastigheten Gudarp 39:1 har det funnits en impregnerings-anläggning för trävirke under tiden 1945–1991. Endast CCA-medel (arsenik, koppar och krom) och vissa antimögelmedel har hanterats. Verksamheten har medfört att stora delar av det aktuella verksamhetsområdet har förorenats av arsenik, koppar och krom.

Området sanerades 2005–2007 genom jordtvätt on-site. Efterkontrollen som pågick till 2014 visade att As-halten är fortsatt hög i grundvattnet. Länsstyrelsen har med bidragsmedel genomfört en uppföljning av åtgärderna inom området. De fortsatt höga arsenikhalterna beror på en kombination av orsaker. Den dominerande orsaken är att finfraktionen och dess absorptionsytor tagits bort från området. De föroreningar som är lösta har färre ytor att fästa på och sprider sig därmed med grundvattnet. Andra orsaker är ändrade redoxförhållanden och att jorden efter tvätt i vissa fall hamnade under grundvattenytan. Slutredovisning av uppföljningsfasen har skett till Naturvårdsverket.

Undersökningsperiod: 2012–2014

Åtgärdsperiod: 2015-2016

Slutredovisat efter genomförd åtgärd.

I Strandstaden i Fagersanna, Tibro kommun, fanns det tidigare ett sågverk där virke behandlades med träskyddsmedel. Det gör att marken i området är förorenad av dioxin och behöver saneras. Saneringsåtgärder har genomförts i området med SGU som huvudman under vintern och våren 2016. Åtgärdsarbetet slutbesiktades i juni 2016. En garantibesiktning för att följa upp eventuella anmärkningar och brister genomfördes i juni 2018.

Det före detta sågverksområdet ligger i Fagersanna vid sjön Örlens sydöstra strand. Sågverksamhet bedrevs i området fram till 1985. I slutet av 1980-talet byggdes istället bostäder i området, efter att en del föroreningar från träskyddsmedel (klorfenol) som man då kände till grävts bort. Senare upptäckte man att området som förorenats av klorfenol även kan vara förorenat av ämnet dioxin.

De åtgärder som har gjorts är att gräva bort de förorenade massorna och att återställa marken efteråt. Det är framförallt mark inom de allmänna ytorna i de västra delarna av området och i några mindre delområden i de östra och centrala delarna som har åtgärdats. Åtgärder har också gjorts på några av de privata tomterna. Nya buskar och träd har planterats och gräs har såtts eller rullats ut. Ny belysning har installerats längs med vattnet i det västra området. De sista arbetena genomfördes i juni 2016 varefter slutbesiktning kunde hållas. Vissa kontroller av att träd, buskar och gräs etablerat sig och växer ordentligt gjordes också efter sommaren. Alla åtgärder som gjorts i området och den återställning som behövts efteråt har bekostas med statliga bidragsmedel.

Fagersanna Strandstad (sgu.se) Länk till annan webbplats.

Undersökningsperiod: 2001–2004

Åtgärdsperiod: 2006–2009

Slutredovisat

Inom området tillverkades under början av 1900-talet motorer och transformatorer. På platsen fanns även ett kopparverk och färgeri. Den industriella verksamheten har lämnat efter sig en stor mängd förorening av främst metaller. Bland annat beräknades att det inom området fanns cirka 15 ton bly, 20 ton koppar och 25 ton zink. Området har sanerats genom urgrävning.

Undersökningsperiod: 2003–2006

Åtgärdsperiod: 2007–2013

Slutredovisat

Området är beläget utmed Göta älv och består av fyllnadsmassor från glasbrukstiden (1862–1978) som innehåller bland annat 5 ton arsenik inbäddat i glaskross. Föroreningarna utgörs främst av metaller som arsenik, bly, vanadin och zink men även av alifater och PAH. Risken för skred var före saneringsåtgärderna mycket stor.

Området har år 2009 sanerats genom stabiliseringsåtgärder, erosionsskydd och partikelfilter samt viss urgrävning av förorenade massor. Mesta delen av fyllnadsmassorna ligger kvar inom området. Det finns ett kontrollprogram för övervakning av spridning till Göta älv.

Undersökningsperiod: 2003–2005

Åtgärdsperiod: 2008–2012

Slutredovisat

Utfyllnadsmassorna och varvsverksamheten har lämnat efter sig en stor mängd förorening av främst metaller och olja. I området fanns 600 ton bly, 300 ton koppar, 350 ton zink, 4,5 ton kvicksilver, 9 ton arsenik och stora mängder oljerester.

Området var ett akutobjekt på grund av mycket stor skredrisk samt pågående förorenings-spridning till dricksvattentäkten Göta Älv. Området har sanerats genom stabiliseringsåtgärder och urgrävning av förorenade massor.

Undersökningsperiod: 2001–2004

Åtgärdsperiod: 2010–2012

Slutredovisat

Den äldsta delen, där det första gasverket fanns (1863–1939), sanerades 2006 genom kommunens försorg och finansiering och är idag bebyggt med flerbostadshus. Området för det nyare gasverket (1939–1956) på kvarteret Ljuset utgörs av naturliga jordar och utfyllnader och är främst förorenat av PAH, tungmetaller och cyanid. Området har sanerats genom urgrävning. Området sanerades 2009–2011, till största delen med statliga medel (82 %).

Undersöknings-period: 2005–2010

Åtgärdsperiod: 2010–2013

Slutredovisat

Utfyllnadsområde med höga halter av tungmetaller och olja. Har bedömts som ett akutobjekt p.g.a. mycket stor skredrisk samt pågående föroreningsspridning till dricksvattentäkten Göta Älv. I området beräknades finnas 260 ton bly, 300 ton koppar, 260 ton zink, 2,5 ton kvicksilver, 4 ton arsenik och stora mängder oljerester. Området har sanerats genom stabiliseringsåtgärder och urgrävning av förorenade massor.

Undersökningsperiod: 2010–2012

Åtgärdsperiod: 2012–2014

Slutredovisat

Massaindustri. Den översiktliga undersökningen för hela området visade att det vid badplatsen fanns mycket höga föroreningshalter i ytjorden. Jorden var förorenad med framförallt bly och arsenik, men även andra föroreningar förekommer. Föroreningen härstammade sannolikt från kisaska. Området har bedömts vara ett akut objekt.

Området har sanerats genom urgrävning / muddring.

Undersökningsperiod: 2012–2013

Åtgärdsperiod: 2013–2015

Slutredovisat

Gjuteri som gjort en del sanering själv, trots det fanns det höga halter bly kvar på området. Verksamheten har gått i konkurs. Medel till åtgärder i mark beviljades 2013. Huvudstudien med riskbedömning visade att föroreningssituationen när det gäller bly var mycket akut och det fanns risk för att större barn och vuxna som vistades i området skulle drabbas av akut blyförgiftning vid intag av damm eller jord. Åtgärder i form av rivning och schaktning genomfördes 2013–2015 med SGU som huvudman.

Åtgärdsperiod: 2018–2019

Slutredovisat till Naturvårdsverket - Länsstyrelsen har inte fått svar från Naturvårdsverket

Kommunen som huvudman har erhållit statliga bidrag för sanering av förorenat område inför bostadsbyggnation. Huvudsaklig förorening är krom. Saneringen slutfördes under hösten 2019. Garveriet i Floda var tidigare delvis sanerats med privata medel. Nu är hela området sanerat inklusive strandlinjen. Föroreningarna bestod huvudsakligen av utfyllnader med rester från garveriverksamheten

Åtgärdsperiod: 2019 - 2023

Slutredovisat till Naturvårdsverket - Länsstyrelsen har inte fått svar från Naturvårdsverket

Inom objektet har flera verksamhetsutövare drivit industriell verksamhet under hela 1900-talet, men större delen av verksamhetsperioden bedrev Stridsberg & Biörck verksamhet genom tillverkning av stålgods så som spadar, sågklingor, maskinknivar m.m. Verksamheten genererade stora mängder tungmetallhaltiga fasta restprodukter m.m. vilka nyttjades för utfyllnad inom området. Restprodukterna innehöll bland annat bly, krom och PAH. Förutom de förorenade fyllnadsmassorna fanns där en större oljeförorening intill Göta älv. Avhjälpandeåtgärder i form av schaktsanering utfördes under 2019 till 2023.

Åtgärdsperiod: 2020-2021

Slutredovisat

Sågverksverksamhet med bl.a doppning. Ett flertal undersökningar har genomförts och dioxiner, pentaklorfenol och PAH fanns i höga halter mycket nära bostäder. Området ligger intill sjön Stora Le som har ett högt skyddsvärde. Dals Eds kommun har varit huvudman och har genomfört sanering av sågverksområdet. En samordning har skett med sanering av 8 intilliggande bostadsfastigheter där finansiering skett med det särskilda bostadsanslaget.

Åtgärdsperiod: 2020.

På området Sulfiten tillverkades sulfitmassa mellan 1900 och 1964. Efter rivningen av fabriken i mitten av 1970-talet bebyggdes området med villor. Ett delområde (badplatsen) i närheten åtgärdades med bidrag 2013. I övriga området fanns ställvis höga föroreningshalter, framförallt av metaller. En samlad bedömning gav då att området som helhet inte behövde åtgärdas. Däremot behövde undersökningar och åtgärder göras av de 7 obebyggda fastigheterna innan byggnation kunde vara aktuell. Bengtsfors kommun har varit huvudman och genomfört sanering av de 7 aktuella fastigheterna. Bidrag beviljades med drygt 6 Mkr

Åtgärdsperiod: 2019

Impregneringsanläggning där verksamhetsutövaren har gått i konkurs. Verksamheten upphörde 2011. Kvarvarande kemikalier har tagits omhand under 2019.

Åtgärdsperiod: 2018–2019.

Bidrag beviljades för att omhänderta kemikalier, rengöra avloppssystem inklusive en utjämningsbassäng och annan utrustning. Cirka 1000 m³ slam och vatten från utjämningsbassängen och rörsystemet omhändertogs som farligt avfall. Det ansvariga bolaget hade gått i konkurs och lämnat kvar stora mängder kemikalier och avfall. Det fanns uppenbara miljörisker med anläggningen och framför allt utjämningsbassängen (avloppsystemet) som innehöll olika farligt avfall/kemikalier ifrån tillverkningsprocessen. Dessa kunde läcka ut i Viskan.

Åtgärdsperiod: 2013

Göta Färgeri Mossgropen, Borås kommun. En mossgrop som tidigare använts som biologiskt reningssteg och sedimentationsdamm för avloppsvatten från textilberedning. Mossgropen är en före detta torvtäkt, cirka 4000 m², som är naturligt vattenfylld. De förorenade sedimenten innehöll cirka 20 ton olja, några hundra kg till två ton metaller samt cirka 3,4 ton nonylfenol. Delvis finansierat med bidrag.