Inspiration – Klimatklivet
Här hittar du goda exempel på åtgärder som fått stöd från Klimatklivet.
Ta del av fler exempel på åtgärder inom Klimatklivet:
Strax innan årsskiftet meddelade Naturvårdsverket sitt beslut att bevilja ansökan från Biogas Nordöstra Skaraborg AB om cirka 299 miljoner kronor i klimatinvesteringsstöd till en ny samrötningsanläggning för att producera biogas i Tibro kommun. Stödet motsvarar cirka 65 % av budgeterad investeringskostnad för att få anläggningen på plats.
Hur känns det att ha fått klimatklivsansökan beviljad?
– Det känns som en fantastisk möjlighet att bygga den planerade biogasanläggningen och därigenom också stärka lantbruket i bygden, säger Erik Göthblad, som är projektledare för Biogas Nordöstra Skaraborg AB. Det är det största stödet från Klimatklivet hittills till ett lantbruksägt projekt.
Bolaget planerar att producera biogas motsvarande cirka 70 gigawattimmar biogas årligen som ska ersätta fossila bränslen inom exempelvis sjöfarten, transportsektorn och industrin. Biogasen kommer att huvudsakligen produceras från gödsel, som kommer från ett 40-tal gårdar i närområdet.

Sofia Kämpe och Erik Göthblad. Foto: Privat
Vad är på gång just nu inom projektet?
– Tillståndsprocesser pågår och vi planerar att lämna in en MKB till Länsstyrelsen under mars månad, fortsätter Erik Göthblad. Under våren planerar man från kommunens sida att hålla samråd för detaljplanen och i samband med detta planeras även studiebesök på en anläggning med motsvarande teknik.
Vad kommer den här anläggningen betyda för er bygd/era verksamheter när allt är på plats?
– Det här kommer att innebära att vi som lantbrukare dels har ett arbete att göra på gårdarna, säger Sofia Kämpe, som är ordförande i bolagsstyrelsen och själv är lantbrukare. Vi behöver planera för att ha mindre hämtningsbrunnar för den färska gödseln och sedan också se över placering för lagringsbrunnar för rötresten som kommer tillbaka från biogasanläggningen. En viss möjlighet att få gödseln utplacerad finns. Vi kommer i regel att få en mer homogen och luktfri gödsel med högre kvävehalt. För bygden kommer anläggningen innebära ökad resiliens genom dels lokalt producerat drivmedel, dels ett minskat behov av handelsgödsel, genom en förbättrad gödsel och högre växtnäringsutnyttjande.
Vad ser ni som den största utmaningen framåt?
– Det blir att alla tidsplaner håller kopplat till tillståndsprocesserna, säger Erik.
Skulle ni rekommendera andra att göra motsvarande satsning på biogas?
– Ja, fler borde gå samman och göra detta, det finns en väldigt stor marknad för gasen och det vore synd om inte fler lantbrukare tar möjligheten att få ytterligare en intäktskälla genom energiaffären, fortsätter Erik. Vi behöver också utveckla och behålla makten över möjliga restströmmar som till exempel möjligheten att producera energi från återväxt på frövall och annat som idag inte används fullt ut.
Johan Benjaminsson sitter i bolagets styrelse och har även uppdrag för AgroVäst inom frågor som rör utveckling av biogas och energifrågor inom lantbruket.
– Lantbrukarna har ett otroligt driv och det är fantastiskt att se de stora satsningarna som är på gång inom Västra Götalands Län. På AgroVäst stöttar vi dessa projekt med kunskap, projektansökningar och seminarier. Vi medverkar även i EU-projekten Accel AgroBiogas och Land2Value där vi ser på restströmmar från åkermark till biogasproduktion och uppbyggande av biomassahubbar med ambitionen att öka biogasproduktionen i länet.

Falköping logistikområde ligger bra till, både mot både Västra stambanan och Jönköpingsbanan. Kommunen ville utveckla och öka kapaciteten på området för att kunna nyttja järnvägen bättre för godstransporter. Man landade i att det behövdes en överlämningsbarngård, och valde att söka delfinansiering från Klimatklivet. Detta då satsningen innebar möjligheter att flytta gods från väg till järnväg, vilket har stora klimatnyttor.
Hallå där Ida Elf, Falköpings kommun
I en kort intervju berättar Ida Elf, verksamhetschef för utveckling och kvalitet i Falköpings kommun, om projektet med överlämningsbangården och andra projekt kommunen sökt stöd för via Klimatklivet.

Ida Elf, verksamhetschef för utveckling och kvalitet. Foto: Falköpings kommun
Hur kommer det sig att Falköpings kommun har varit så aktiva i att söka Klimatklivet, och vilka typ av projekt har ni fått stöd för?
I stort skulle jag säga att vi sett de möjligheter som finns. De satsningar jag varit involverad i rör infrastruktur, där vi för över gods från väg till järnväg, vilket har stora klimatnyttor. Vi har också likt många kommuner fått stöd för laddstationer för elbilar. Annars har biogas varit lite unikt för Falköping där vi sökt för flera åtgärder inom biogasproduktion.
Överlämningsbangård är en speciell åtgärd, vad innebär den?
Falköping logistikområde ligger bra mot både Västra stambanan och Jönköpingsbanan. Vi ville utveckla och öka kapaciteten på området för att kunna nyttja järnvägen bättre för godstransporter. Då kom vi fram till att överlämningsbangården behövdes. Det är tre spår som ska kunna ta emot 750 meter långa tåg.
Just nu används bangården som uppställningsspår för godståg. Framöver kommer den anslutas till Västra stambanan, så att tågen som kommer norrifrån kan köra av direkt in till vårt logistikområde. Det ökar möjligheterna till fler godstransporter på järnväg. 50 procent av den ursprungliga beräknade kostnaden finansierades genom Klimatklivet.
Vad är bangårdens klimatnytta?
Vi kom fram till att projektet bidrar till att minska koldioxidutsläppen med 14 miljoner kilo per år. Minskningarna skapas genom färre körda mil med lastbil. Överlämningsbangården tar emot tåg från Göteborgs hamn, men också tåg från Tyskland och Italien.
Falköping har en av de största terminalerna i Sverige i anknytning till Göteborgs hamn. Att byta från lastbilstransport till en tågpendel från Göteborgs hamn till Falköping innebär en minskning motsvarande cirka 40-50 lastbilar på vägarna.
Vad är din upplevelse av att söka Klimatklivet?
Min erfarenhet är främst från stora och komplicerade projekt. Där behövde vi ta in extern hjälp för att till exempel räkna på klimatnyttan. Men Klimatklivet är ett viktigt stöd för att möjliggöra den här utvecklingen, så då får det vara så. Det har varit positivt med delredovisningarna som gör att man har koll på läget under vägens gång. Vårt projekt pågick ju i flera år.
Har du några tips till andra kommuner som vill söka Klimatklivet?
Var inte vara rädd för att söka, se möjligheterna! Det är en del jobb med ansökan men i det stora hela är det värt det för att få en utveckling och kunna möjliggöra saker som inte hade gått annars.

Foto: Falköpings kommun
Fastighetsbolaget Familjebostäder i Göteborg förbereder sig för en växande efterfrågan på hemmaladdning av elbil. De har satt upp laddningsstationer i ett av sina boendegarage i centrala Göteborg.
Med investeringsstöd från Klimatklivet kunde två företag bygga gastankstationer och köpa in lastbilar som nu körs på lokalproducerad biogas. Åtgärderna minskar utsläppen med 5 199 ton koldioxid per år.
Lokalt producerad biogas, webbplatsen sverigesmiljomål.se Länk till annan webbplats.
På naturbruksskolorna i Västra Götaland övar eleverna på att köra skogsbruksmaskiner i virtuell miljö, med hjälp av innovativ simuleringsteknik. Satsningen har fått stöd från Klimatklivet, och förväntas minska utsläppen med mer än tusen ton koldioxid om året. Dessutom blir undervisningen både säkrare och mer effektiv.
Undervisning i simulator minskar utsläppen, webbplatsen sverigesmiljömal Länk till annan webbplats.
Många lantbruk vill producera el med gårdens gödsel. Under 2022 fick rekordmånga lantbrukare stöd från Klimatklivet för att producera el från biogas. En av dessa gårdar är Fröstorps mjölk i Västergötland. Genom en ny biogasanläggning kommer de att bli helt självförsörjande på el. Investeringen kommer inte bara producera el och minska klimatpåverkan, den bidrar också till att trygga livsmedelsproduktionen.
Nuntorps Gård, som drivs av Richard och Anna Johansson, har ett stort fokus på den gröna näringens utveckling. För några år sedan sökte Richard stöd från Klimatklivet för att investera i en biokolspanna. Idag finns biokolspannan på plats och producerar värme till de olika fastigheterna på Nuntorp. Dessutom generar pannan biokol som används som jordförbättringsmedel.
Bolaget som trafikerar sträckan mellan Strömstad och Kosteröarna, Koster Marin AB, har elektrifierat en av sina passagerarfärjor. Detta tack vare stöd från Klimatklivet. Förutom minskade utsläpp av växthusgaser innebär investeringen också att föroreningar och buller i princip upphör, vilket är extra viktigt i detta känsliga naturområde.
Följ med till trakterna kring Hjo där Patrik Johansson investerat i ett elektrifierat bevattningssystem med stöd från Klimatklivet. Förutom att stärka gårdens beredskap vid torka så minskar åtgärden också förbrukningen av diesel. Artikeln är publicerad i tidningen Jordbiten, se sida 16-17.