Avslutade projekt
Här hittar du information om våra avslutade projekt inom livsmedelsstrategin.
Projektet Insatser för att uppfylla de nationella målen i livsmedelsstrategin
Projektet är avslutat.
Syftet med projektet var att genom samarbete genomföra insatser som bidrar till att nå målen i den nationella livsmedelsstrategin om ökad livsmedelsproduktion. Insatserna ska också bidra till fler arbetstillfällen på landsbygden. Målen med projektet var att:
- ta fram ett förslag till upphandlingspolicy för måltidstjänster för Länsstyrelsen Värmland.
- ta fram en receptsamling för kriskost med kort livsmedelskedja.
- inspirera till odling av nya grödor.
- informera restauranger om fiskmassa av braxen, dela ut varuprover samt följa upp med marknadsundersökning.
- ha erfarenhetsutbyten och sprida projektets resultat.
Personal från flera enheter på Länsstyrelsen och 13 externa samarbetsparter deltog i arbetet. Projektet etablerade former för samverkan i delprojekt och genomförde aktiviteter för att nå projektets mål.
- genomföra demonstrationsodlingar, seminarium och konferenser.
- ta fram informationsmaterial och andra skrifter.
- informera om projektet vid externa aktiviteter och till externa parter.
Projektet pågick från januari 2020 till mars 2023 och genomfördes i fyra olika delprojekt:
- Kriskost med kort livsmedelskedja
- Nya grödor
- Hållbar livsmedelskonsumtion
- Förädling av Vänerfisk.
Resultat från de tre översta delprojekten framgår i rutorna nedan. Delprojektet Förädling av Vänerfisk avslutades i ett tidigt skede då de viktigaste samarbetsparterna valde att lämna projektet på grund av tidsbrist.
Kontakt
Ylva Gustafsson
010-224 74 58
ylva.gustafsson@lansstyrelsen.se
Mat härifrån - recept för vardag och krisberedskap, är resultatet från ett projekt där vi har kopplat ihop målen för En livsmedelsstrategi för Sverige med totalförsvarets behov. Projektet ska ses som ett test och ett första steg i en förändringsprocess. Finns det en marknadspotential för svensk och närproducerad kriskost? Är det här ett sätt att stärka krisberedskapen för kommuner och enskilda? Enlig vår definition är kriskost livsmedel som kan lagras utan kyla i minst tre månader. Vi har även lagt till kravet att kriskosten ska vara från Sverige. Råvaran ska vara svensk och förädlingen ska ske i Sverige. Vi har eftersträvat att kriskosten skulle vara producerad så nära som möjligt, helst i Värmland med angränsande län. Utifrån dessa krav har vi inventerat vad som finns idag. Kockar från tre värmländska kommuner har skapat 15 recept utifrån dessa produkter. I skriften finns en översiktlig redovisning av vilka livsmedel vi hittat. Avslutningsvis redovisas några slutsatser om vilka produkter vi saknar på marknaden samt råd till kommuner, enskilda, lantbrukare och livsmedelsföretagare.
Skriften har tagits fram inom projektet Insatser för att uppfylla de nationella målen i livsmedelsstrategin som finansieras av Landsbygdsprogrammet. Projektet har genomförts av Länsstyrelsen Värmland i samarbete med Kils kommun, Kristinehamns kommun, Karlstads kommun, Räddningstjänsten i Karlstadsregionen, Livsmedelsverket och Nifa – branschföreningen för värmländska matföretag.
Publikation: Mat härifrån - recept för vardag och krisberedskap
Våra matvanor förändras hela tiden. Det är stor skillnad på vad hushållen äter idag jämfört med för 20, 50 eller 100 år sedan. Framöver kan efterfrågan förändras av till exempel trender, nysvenskars matvanor och samhällets ökade behov av krisberedskap. Klimatfrågan påverkar på olika sätt.
Runt om i Sverige pågår flera initiativ för att ta fram produkter tillverkade av svenskodlade proteingrödor som gråärt, sötlupin, åkerböna och linser. Dessa kan ersätta importerade alternativ. En del produkter är redan kommersiella som torkade baljväxter, färsk baljväxtfärs och fryst falafel av svenska ärtor. På gårdsnivå finns det lantbrukare som ersätter importerat proteinfoder med svenskodlat. Det pågår även forskningsprojekt för att ta fram vegetabiliska produkter som ”yoghurt” gjord på fermenterade proteingrödor.
Hushållningssällskapet, LRF, Nifa och Länsstyrelsen har haft ett samarbetsprojekt om nya grödor. Målet var att inspirera lantbruksföretagare att odla nya grödor.
Det här har vi genomfört:
- En studieresa planerades 2021 men blev inställd på grund av Corona-restriktioner.
- En grupp odlare bjöds in till ett seminarium om proteingrödor i november. Samtliga ville provodla.
- Projektet köpte in utsäde och tillgång till telefonrådgivning.
- Sammanlagt odlades cirka 20 hektar nya grödor.
- Sötlupin, gråärt, quinoa och tre sorters linser odlades 2022.
- En kombinerad fältdag och seminarium genomfördes i juli för odlargruppen och övriga intresserade.
- Karlstads kommuns kostchefer och kockar ville också delta i projektet. I augusti 2022 arrangerades en fältvisning för kockar och kostchefer. Kommunen är intresserad av att kunna köpa proteingrödor lokalt.
- Flera odlare valde att tröska skörden. De odlare som valde att tröska fick ett bidrag från projektet, delvis efter behov.
- Kockarna på ett skolkök fick prover av gråärt, sötlupin och linser från odlarna som de har testat att laga olika rätter av.
- I november 2022 arrangerades ett seminarium om marknad. Slätte gård/Nordisk råvara, Skafferi Värmland och Karlstads kommun medverkade. Även Coop Värmland och Färskvarucentralen deltog på mötet. Kockarna bjöd på smakprov av olika rätter tillagade av skörden. Flera odlare är intresserade av att fortsätta odla. Under mötet diskuterades hur vi skapar hållbara värdekedjor.
Efter seminariet om marknad har två odlare sålt mindre mängder torkad gråärt, gulärt och sötlupin till Fagerås kvarn som rensar och packar i storköksförpackning. Fagerås säljer via Skafferi Värmland till Karlstads kommun. En liten mängd Gråärt har sålts till Torfolks gårdsbutik som packar i små påsar för hushåll.
Vid en träff med kostchefsnätverket fanns intresse av att delta i en fortsättning av projektet.
Samarbetsgruppen har bestått av medarbetare från olika verksamhetsområden inom Länsstyrelsen: biologisk mångfald, lantbruk, livsmedelsstrategin, miljömål, klimat, risk och säkerhet, upphandling samt husföreståndaren på Residenset. Region Värmlands strateg inom folkhälsa deltog också i samarbetsgruppen.
Gruppen har kompetensutvecklat varandra genom att inventera olika lagar och styrande dokument inom våra sakområden kopplat till hållbar livsmedelskonsumtion. Vi har även inventerat målkonflikter och synergier mellan olika mål samt avvägt deras relevans för länsstyrelsens livsmedelsinköp. Tre seminarier med externa föreläsare har arrangerats digitalt. Avslutningsvis har gruppen tagit fram ett förslag till Riktlinje för hållbara och hälsosamma matval för Länsstyrelsen Värmland.
Projektet Framtidens offentliga måltider - från producent till konsument inom offentliga måltider
Projektet är avslutat.
Projektet lyfte fram närproducerade produkter i både skolkök och i klassrum i syftet att utbilda framtidens konsumenter samt att stärka den regionala livsmedelsproduktionen. Genom att vi använde oss av och tog inspiration från den engelska metoden Food for life (Soil Association) testade vi att skapa en hållbar metod anpassad till svensk förhållanden.
Projektet hade många olika bottnar och kan ses som ett kunskapsprojekt men likaväl som att man på lång sikt främjar investeringsviljan hos livsmedelsproducenten.
Västerstrandskolan, Karlstad kommun, Södra skolan, Grums kommun och Tingvallagymnasiets hotell- och restaurangprogram har arbetat med en svenskt anpassad metod liknande Food for life. Exempel på aktiviteter i projektet har varit studiebesök ute på gårdar, skolor i England samt Tjeckien (även departement) och lokala producenter.
- Grums kommun
- Karlstad kommun
- Boxholms kommun
- Vadstena kommun
- Ödeshög kommun
- Vreta Kluster
- Länsstyrelsen Östergötland
- Länsstyrelsen Västra Götaland
- Region Värmland
- Projektet ”Mattanken” Jordbruksverket
- Livsmedelsverket
- Upphandlingsmyndigheten
- Soil Association /”Food for life”
Kontakt
Camilla Andersson
Processledare
010-224 73 20
camilla.e.andersson@lansstyrelsen.se
Projekt samverkan för livsmedelsnäringen Värmland
Projektet är avslutat.
Syftet med projektet var att skapa samsyn och ett strategiskt aktörsgemensamt arbete för länets livsmedelsnäring som bidrar till att utveckla den värmländska livsmedelsnäringens förutsättningar och lönsamhet. Att gemensamt bygga processer och former för detta ses som en angelägen åtgärd och kan bidra till tillväxt i hela livsmedelskedjan och på så sätt skapa fler arbetstillfällen.
Samarbetspartner i projektet var Hushållningssällskapet, LRF och NIFA, Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland. Samtliga aktörer representerar på olika sätt delar av livsmedelsnäringen och kunde bidra med olika spetskunskaper samt har tillgång till olika nätverk.
Branschdag 2022
Den 7 april 2022 genomfördes Branschdagen för livsmedelskedjan i Värmland. Temat för dagen var Framtidens verktyg för en lönsam och hållbar livsmedelskedja. Hela programmet har spelats in. Bland föreläsarna finns bland annat Bengt Stridh (Mälardalens högskola), Malin Andersson (Lokalproducerat i Väst), Louise Ridderström (Östgötamat), Jörgen Persson (Länsstyrelsen) och Marie Larsson (Enkullens gård).
Kontakt
Linda Blomqvist Lindström
010-2247349
linda.blomqvist.lindstrom@lansstyrelsen.se
Projekt EKO Värmland
Projektet är avslutat.
Projektet var aktivt mellan mars 2023 och april 2025. Syftet med projektet var att öka efterfrågan och försäljningen av lokalt producerade ekologiska livsmedel i Värmland. Projektet har ägts av Länsstyrelsen Värmland men genomförts av Organic Sweden (branschorganisationen för ekologiska livsmedel) i samverkan med Länsstyrelsen Värmland och Nifa (branschförening för värmländska mat- och dryckesföretag). Projektet genomfördes för att kunskapen om mervärdet av ekologiska värmländska produkter behöver öka hos privata och offentliga konsumenter för att de ska veta vilka mervärden som de får för en vara vid inköpstillfället. Genom detta har projektet stimulerat till mer inköp som kan stärka producenterna i deras fortsatt produktion. Aktiviteterna vände sig till blivande EKO-producenter, dagligvaruhandeln med butikspersonal, privata konsumenter och den offentliga sektorn.
Sedan 2018 har det funnits en nationell kampanj under september månad i butiker med syfte att öka kunskapen om hur den ekologiska maten produceras och vilka mervärden som det bidrar till. Det är Organic Sweden som tagit fram kampanjen. Många av de aktiviteter som genomförts har byggt på koncept som tagits fram inom ramen för den nationella kampanjen "Eko-September". https://heltenkelteko.se/ Länk till annan webbplats.. För att den ska kunna avvändas ute i landet har man funnit olika finansieringslösningar. I Värmland blev det projektet Eko Värmland som finansieras av landsbygdsprogrammet. Genom att gemensamt i ett koncept uppmärksamma ekologiska varors mervärde under september månad har insatserna både lokalt, regionalt och nationellt kunnat få ett större genomslag än enskilda insatser. I Värmland har verksamhet med planering, genomförande och efterarbete pågått under hela året men med tyngdpunkt i september månad.
Aktiviteterna har varit utbildningsinsatser, butiksaktiviteter, gårdsbesök och dialogmöten för nya affärsmöjligheter. Genom att besöka såväl som dagligvaruhandel såsom lokala marknader och skolor i länet har både privata och offentliga konsumenter fått ta del av projektets budskap om ekologiska värmländska livsmedels mervärden.
Kontakt
Anders Heimer
Projektledare Organic Sweden
070-5288927
anders.heimer@organicsweden.se
Camilla Andersson
Processledare Länsstyrelsen Värmland
010-224 73 20
camilla.e.andersson@lansstyrelsen.se
Projekt Kompetensutveckling Värmland
Projektet är avslutat.
Projektet var aktivt mellan december 2023 till april 2025. Projektets syfte var att kompetensutveckla småföretagare inom ullnäring, livsmedelsförädling med fokus på nya grödor (inklusive skrädmjölsproduktion) samt till besöksnäringen. Målet med projektet har varit att öka företagens kompetens, stärka deras förmåga att utveckla verksamheten inom olika områden. Genom att göra kompetenshöjande insatser kunde Länsstyrelsen bidra till att stärka företagens tillväxt så att de fortsatt blir konkurrensmässiga och förbättra möjligheterna för att leva och bo på landsbygden i Värmland.
Företagen har stärkt sin kompetens och därmed ökat sin förmåga att utveckla sin verksamhet och möjlighet till att skapa tillväxt. Genom att få mer kunskap kan företagarna få underlag att ta rätt beslut i sin verksamhet. Kunskap som ger bäring på ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhetsfrågor. Deltagarna har exempelvis fått kunskap om hur man kan ändra sitt beteende i exempelvis inköp, ökad livsmedelssäkerhet, hur man specialiserar sig med produkter till en specifik marknad, hur man marknadsför en förädlad vara eller en måltidsturismprodukt.
Genom att göra insatser för ull/fårägare förbättrade vi förutsättningarna till att få en bättre avkastning på ullen. Istället för att en stor del av den ull som idag grävs ner, istället blir en vara som kan säljas till ullmäklare. Det kan man göra genom att klippa, sortera och sälja olika kvalitéer på ull till olika typer av verksamheter, inte minst inom textilindustrin. Det är en stor vinst för miljön då vi importerar lika stor del som vi gräver ner idag. I nära samarbete med projektet Livsmedel Värmland har vi gjort kompetenshöjande insatser för odlare som vill sälja nygamla grödor till både den privata och offentliga marknaden. En ung ekologisk odlare har fått möjligheten att åka på en konferens utomlands med andra unga ekologiska företagare.
Genom att göra en studieresa till Dalarna för att se hur man jobbar med måltidsturism ökades kompetensen hos deltagande företag. Det skapades också nya kontakter och samarbeten, där både matföretagare och företagare inom besöksnäringen och nya produkter utvecklades.
Deltagare har till exempel lyft fram att de fått insikt om var deras egna företag har för utvecklingskurva. En deltagare sa att "Jag ser vilka möjligheter som jag har framför mig men också vilken resa som jag har gjort. Jag hinner aldrig reflektera men när en annan deltagare i påpekat hur långt jag har kommit så får jag energi!".
I de fall där det varit möjligt har vi involverat representanter från näringen/branschen som träffar många andra företag och kan på detta sätt fortsätta att sprida kunskapen efter projektets slut.
Kontakt
Camilla Andersson
Processledare Länsstyrelsen Värmland
010-224 73 20
camilla.e.andersson@lansstyrelsen.se
Projekt Livsmedel Värmland
Projektet är avslutat.
Syftet med projektet är att genomföra insatser som bidrar till att nå målen i livsmedelsstrategin om ökad livsmedelsproduktion och stärkt konkurrenskraft i hela livsmedelskedjan. Insatserna ska också bidra till fler arbetstillfällen på landsbygden genom förbättrade förutsättningar. Projektet består av fem delprojekt med mål att:
Nya grödor och produkter
- stödja lantbrukare som odlar och skördar nya grödor,
- stödja företag inom rensning- och paketering som vill utveckla produkter med de nya grödorna,
- arrangera aktiviteter i syfte att skapa flera hela affärskedjor för de nya grödorna,
- genomföra aktiviteter i syfte att sprida inspiration och kunskap till kockar i offentliga kök att använda de nya grödorna,
Värmländskt Skrädmjöl skyddad geografisk beteckning (SGB)
- föreningen Värmländskt Skrädmjöl har en webbsida,
- stödja föreningen Värmländskt Skrädmjöl att genomföra en marknadsföringsdag,
Regler och villkor
- utveckla en metod för att arbeta med regler och villkor samt identifiera hinder och föreslå förenklingar,
Partnerskap för livsmedelskedjan i Värmland
- arrangera möten med Partnerskapet för livsmedelskedjan i Värmland och starta några TEMA-grupper.
Projektet genomförs av sex samarbetsparter: Länsstyrelsen Värmland, Hushållningssällskapet Västra, Nifa – branschföreningen för värmländska matföretag, LRF, föreningen Värmländskt Skrädmjöl och Karlstads kommun.
Projektet pågick under 2023-2025-04-05.
Kontakt
Ylva Gustafsson
Processledare
010-224 74 58
ylva.gustafsson@lansstyrelsen.se
Kokbok: Från fält till tallrik – recept och inspiration från Värmland
Mat och livsmedel är en central del av vår vardag, men våra matvanor förändras över tid. Många av de livsmedel som idag importeras skulle kunna odlas lokalt här i Värmland. För att undersöka den möjligheten har lantbrukare i länet sedan 2022 testodlat nya grödor, såsom gråärt, sötlupin, linser, quinoa och hirs. Samtidigt har kostchefer i värmländska kommuner efterfrågat recept och mer kunskap om tillagning av de nya grödorna.
Tillsammans med måltidsverksamheten i Karlstads kommun har vi därför arbetat fram en kokbok med recept och idéer på hur baljväxter och andra proteingrödor kan tillagas. Flera av recepten har inspiration från andra matkulturer där baljväxter är en stor och självklar del av kosten.
Svenskodlade baljväxter är intressanta ur flera perspektiv:
- De kan användas både som livsmedel för oss människor och som foder för djur. Växterna har högt fiberinnehåll och mättar bra.
- En ökad odling av baljväxter i Sverige och Värmland bidrar till stärkt försörjningsberedskap och torkade baljväxter kan lagras länge.
- Baljväxter ger positiva effekter för odlingen när de ingår i växtföljden. Dessutom är blommande grödor viktiga för pollinerande insekter som bin.
- En högre andel baljväxter i kosten är bra för hälsan.
- En högre andel kost från växtriket är positivt för klimatet.
Recept för både offentliga kök och hemmakockar
Kokboken är tänkt som en resurs för offentliga kök, exempelvis i skolor, men kan också användas i hemkunskapsundervisningen och av hemmakockar. Genom att öka efterfrågan på lokalt odlade livsmedel hoppas vi skapa nya, hållbara affärskedjor och bidra till en livskraftig landsbygd.
Projektet Nya grödor och produkter är ett samarbete mellan Länsstyrelsen Värmland, Karlstad kommun, Hushållningssällskapet Västra, Nifa samt deltagande odlare och företagare. Det är en del av det större projektet Livsmedel Värmland, som finansieras av EU:s landsbygdsprogram.
Nya gröna proteiner, nyhetsartikel från Landsbygdsnätverket Länk till annan webbplats.
Filmer
Som en del av projektet producerades även två filmer med information om gråärt och sötlupin som du kan titta på för att lära dig mer och få inspiration till att testa nya grödor.