Skyddad natur

Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.

Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.

Hitta kartor över skyddad natur

I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad Natur finns kartor över områden med skyddad natur.

Kartverktyget Skyddad Natur på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.

Nationalparker

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Presentation av alla nationalparker på Sveriges nationalparkers webbplatslänk till annan webbplats

Nationalparker på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Du kan också se förslag till förändringar och nya Natura 2000-områden och aktuella remisser.

Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område kräver en godkänd ansökan om tillstånd. Det kan vara till exempel:

  • Skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
  • Väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark, eller
  • Åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs, samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas.

Behovet av åtgärder bestäms av:

  • Vad som ska skyddas
  • Hur känsligt området är
  • Vilket skydd som redan finns

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

 

Biotopskydd

Ett biotopskyddsområde är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för hotade djur- och växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Inom ett biotopskyddsområde får det inte bedrivas någon verksamhet eller vidtas några åtgärder som kan skada naturmiljön.

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:

  1. generellt biotopskydd 
  2. biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt biotopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas. Det här är exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:

  • Alléer
  • Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • Odlingsrösen i jordbruksmark
  • Pilevallar
  • Småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • Stenmurar i jordbruksmark
  • Åkerholmar

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Särskilt biotopskydd

Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan länsstyrelsen, skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.

Djur- och växtskyddsområden

Djur- och växtskyddsområden används när syftet med skyddet är begränsat i tid och rum, till exempel för att skydda enstaka djur- eller växtarter under en viss tid på året. Detta kan till exempel innebära att ingen får gå in i området under den här perioden.

Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med ett djurskyddsområde.

Landskapsbildsskydd

Landskapsbildsskydd finns till för att skydda värdet av framförallt den visuella upplevelsen av ett landskap. Skyddet reglerar till exempel bebyggelse och vägar. Det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att utföra åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden i dessa områden.

Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform som inte finns i miljöbalken. Den håller successivt på att ersättas med andra skyddsformer.

Vid nybyggnation, vägar, dragning av luftledningar, trädfällning, schaktning och fyllning som i väsentlig mån kan skada upplevelsen och förståelsen av landskapet kan du behöva ansöka om tillstånd. I Stockholms län finns ca 45 områden som är belagda med landskapsbildsskydd och varje område har särskilda föreskrifter, se nedan.

Även åtgärder som inte är bygglovspliktiga, till exempel friggebodar och Attefallshus, kan behöva tillstånd från Länsstyrelsen.

En ansökan om tillstånd ska innehålla följande uppgifter:

  • Den sökandes och eventuell medsökandes namn, adress, telefonnummer och
    e-post.
  • Kommun- och fastighetsbeteckning (Om sökande inte är markägare ska uppgifter om markägaren anges och att markägaren har godkänt den planerade åtgärden).
  • En beskrivning av åtgärden som du söker tillstånd för, till exempel bygglovshandlingar med måttsatta fasadritningar och situationsplan.
  • En beskrivning av tak- och fasadmaterial samt färgsättning.
  • Hur stor markareal som totalt kommer att tas i anspråk.
  • En kortfattad beskrivning i bild och text av hur platsen ser ut.
  • Syftet med åtgärden eller åtgärderna.

Skicka din ansökan till stockholm@lansstyrelsen.se.

Inom landskapsbildsskyddade områden som omfattas av strandskydd är det Länsstyrelsens enhet för naturvård som prövar åtgärder. Använd blanketten Ansökan om dispens-tillstånd inom skyddade områdenPDF. Utanför strandskyddat område är det Länsstyrelsens enhet för kulturmiljö som prövar åtgärder inom landskapsbildsskyddat område

Utöver Länsstyrelsens prövningar tillkommer ibland också den kommunala bygglovsprövningen enligt plan- och bygglagen.

Ska du också ansöka om strandskyddsdispens?

Läs mer i vårt faktablad om strandskyddsdispenPDF 

Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar.

Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Ramsarområden på Naturvårdsverkets webbplats.länk till annan webbplats

Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Strandskyddsområde

Strandskydd råder vid sjöar och vattendrag. Inom strandskyddsområde som är minst 100 meter är det förbjudet att bland annat uppföra nya byggnader.

Där gäller strandskyddet

Strandskyddskartan visar var strandskydd gäller, samt var strandskydd inte gäller. Enligt miljöbalken sträcker det generella strandskyddet sig 100 meter från strandlinjen, ut i vatten och in på land. Men skyddet kan ha både utvidgats eller minskats.

Bakgrund och strandskyddets syften

För att säkerställa ett fritt och rörligt friluftsliv för kommande generationer infördes strandskydd i Sverige på 1950-talet. Då såg man att allmänhetens tillgång till stränderna på många håll hindrades genom ökad byggnation.

Strandskyddets ursprungliga syfte var att strandområdena ska vara tillgängliga för allmänhetens rekreation och friluftsliv. Man kan säga att strandskyddet är en förlängning av allemansrätten. Strandskyddet har sedan dess fått ytterligare ett syfte. Det är att strandskyddet ska vara ett skydd för djur och växter.

Stränderna, som är en ändlig resurs, är attraktiva på flera olika sätt och utsatta för ett stort exploateringstryck. Att Sveriges stränder idag i stor utsträckning är tillgängliga för allmänheten är unikt i jämförelse med många andra länder i Europa.

Tomt och fastighet är inte samma sak

En tomtplats är inte samma sak som en fastighet och den behöver inte sammanfalla med fastighetsgränser. Tomten är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs tomten av området närmast bostadshuset. Kring anläggningar kan man bara i undantagsfall hävda en hemfridszon. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten.

Inom ett strandskyddsområde får inte:

  1. nya byggnader uppföras,
  2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt (både utvändiga ändringar som till exempel tillbyggnader eller utbyggnader samt invändiga ändringar omfattas),
  3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2 eller,
  4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

  • uppföra nya byggnationer eller tillbyggnader
  • ändra byggnaders användning
  • sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser
  • anlägga bryggor eller trädäck
  • klippa gräs eller ta bort annan vegetation
  • gödsla eller sprida bekämpningsmedel
  • plantera trädgårdsväxter
  • göra sig av med/kasta trädgårdsavfall såsom gräsklipp, grenar och löv

Generellt strandskydd gäller för land- och vattenområdet inom 100 meter från strandlinjen. Länsstyrelserna har dock möjlighet att utvidga strandskyddet upp till 300 meter. Utvidgning ska ske om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften.

I samband med den förändrade strandskyddslagstiftning som trädde i kraft sommaren 2009 (prop. 2008/09:119) beslutade regeringen att länsstyrelserna ska se över de utvidgade strandskyddsområdena. Översynen gjordes för att skälen för dagens utvidgade strandskyddsområden inte alltid är klargjorda och för att få en bättre anpassning till strandskyddets syften.

Arbetet i Stockholms län har i första hand inriktats på att göra en översyn av de områden som sedan tidigare omfattats av utvidgat strandskydd. Avsikten har varit att ett beslut om utvidgat strandskydd ska fattas per kommun. I arbetet har Länsstyrelsen samarbetat med bland andra länets kommuner. Länsstyrelsen har löpande fattat nya beslut om utvidgat strandskydd för alla aktuella kommuner. För länet innebär det att landarealen med utvidgat strandskydd totalt sett minskats något.

Beslut från Länsstyrelsens översyn av det utvidgade strandskyddet som vunnit laga kraft 

Botkyrka beslutPDF
(Se även regeringens avgörande beslut 2017-01-26, beteckning M2014/02367/Me) Länsstyrelsens beslut ändrat för ett område.

Danderyd beslutPDF
(Se även regeringens avgörande beslut 2017-05-18, beteckning M2014/02989/Me) Länsstyrelsens beslut ej ändrat.

Ekerö beslutPDF
(Se även regeringens avgörande beslut 2017-04-27, beteckning M2014/02374/Me) Länsstyrelsens beslut ej ändrat.

Haninge beslutPDF
(Se även regeringens avgörande beslut 2017-10-19, beteckning M2014/02983/Me) Länsstyrelsens beslut ej ändrat.

Huddinge beslutPDF
(Se även regeringens avgörande beslut 2017-09-14, beteckning M2014/02381/Me) Länsstyrelsens beslut ändrat för ett område.

Järfälla beslutPDF

Lidingö beslutPDF
(Se även regeringens avgörande beslut 2017-09-14, beteckning M2014/02987/Me) Länsstyrelsens beslut ej ändrat.

Nacka beslutPDF
(Se även regeringens avgörande beslut 2016-03-17, beteckning M2014/00714/Me) Länsstyrelsens beslut ändrat för vissa områden.

Norrtälje beslutPDF
(Se även regeringens avgörande beslut 2016-10-06, beteckning M2014/02379/Me) Länsstyrelsens beslut ändrat för vissa områden.

Nykvarn beslutPDF
(Se även regeringens avgörande beslut 2017-04-20, beteckning M2014/02370/Me) Länsstyrelsens beslut ej ändrat.

Nynäshamn beslutPDF
(Se även regeringens avgörande beslut 2017-10-26, beteckning M2014/02382/Me) Länsstyrelsens beslut ej ändrat.

Salem beslutPDF

Sigtuna beslutPDF
(Se även regeringens avgörande beslut 2015-11-12, beteckning M2014/02088/Me) Länsstyrelsens beslut ej ändrat.

Sollentuna beslutPDF
(Se även regeringens avgörande beslut 2017-10-26, beteckning M2014/02982/Me) Länsstyrelsens beslut ej ändrat.

Solna beslutPDF

Stockholm beslutPDF

Södertälje beslutPDF
(Se även regeringens avgörande beslut 2017-06-22, beteckning M2014/02371/Me) Länsstyrelsens beslut ej ändrat.

Tyresö beslutPDF

Upplands Väsby beslutPDF
(Se även regeringens avgörande beslut 2017-01-26, beteckning M2014/02368/Me) Länsstyrelsens beslut ej ändrat.

Vallentuna beslutPDF

Vaxholm beslutPDF
(Se även regeringens avgörande beslut 2017-09-14, beteckning M2014/02985/Me) Länsstyrelsens beslut ändrat för vissa områden.

Värmdö beslutPDF
(Se även regeringens avgörande beslut 2016-03-17, beteckning M2014/00715/Me) Länsstyrelsens beslut ändrat för vissa områden.

Österåker beslutPDF
(Se även regeringens avgörande beslut 2018-05-03, beteckning M2014/02984/Me) Länsstyrelsens beslut ej ändrat.

Beslut från Länsstyrelsens översyn av det utvidgade strandskyddet som ej vunnit laga kraft eftersom de har överklagats till regeringen

Täby beslutPDF
(Se även regeringens beslut 2017-12-13, beteckning M2014/02988/Me). Länsstyrelsens beslut upphävt och återförvisat för ny behandling. Tidsbegränsade beslut gäller till och med den 11 augusti 2018 med samma utbredning som i beslutskartorna från 2014.

Upplands-Bro beslutPDF
(Se även regeringens beslut 2017-12-13, beteckning M2014/02377/Me). Länsstyrelsens beslut upphävt och återförvisat för ny behandling. Tidsbegränsade beslut gäller till och med den 11 augusti 2018 med samma utbredning som i beslutskartorna från 2014.

Under vissa förutsättningar är jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske undantagna från förbuden inom strandskyddat område. Dessa fyra villkor ska då vara uppfyllda:

  • byggnaden eller åtgärden behövs för näringen
  • byggnaden eller åtgärden behöver ligga inom strandskyddszonen
  • byggnaden är inte utformad för boende
  • din verksamhet ger ett betydande tillskott till din försörjning – aktuellt undantaget gäller inte för hobbyverksamhet.

Kontakta kommunen eller Länsstyrelsen för att vara säker på om undantaget gäller dig.

Läs noga igenom beskrivning för objektet och fråga mäklaren om det är något du upplever som oklart.

  • Som ny ägare kan du bli skyldig att ta bort en olaglig anordning (till exempel brygga) om tidigare ägare har uppfört den utan dispens från strandskyddsbestämmelserna. Alltså ska du ta reda på om det finns dispens för bryggan/anordningen om det står "servitut" i objektbeskrivningen.
  • Be att få se dispensbeslut för byggnader/anordningar inom strandskydd om de är uppförda efter år 1975.
  • Var noga med att få de här uttrycken förklarade och definierade av säljare eller fastighetsmäklare, så att innebörden i beskrivningen blir tydlig och klar, gärna med underskrift:
  • egen brygga (finns dispens?)
  • egen strand
  • egen udde
  • inredd sjöbod (finns dispens?)
  • servitut för brygga (finns dispens?)
  • strandfastighet
  • strandrätt
  • vattenrätt.
  • Ligger din fastighet i strandskyddat område får du inte hindra allmänheten från att gå på stranden eller sitta på bryggan, om inte detta kan anses ligga inom din hemfridszon. Du får inte heller utvidga din privata zon genom nybyggnationer, konstruktioner och liknande.
  • Det är inte tillåtet att ändra användningsområde för byggnader som ger en privatiserande effekt. Du får alltså inte göra om ett båthus till en sommarstuga.
  • Du får inte göra åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkor för djur och växtarter.
  • Mäklaren har en skyldighet att ge tilltänkta köpare de upplysningar som de kan behöva om objektet och andra förhållanden som har samband med överlåtelse enligt Fastighetsmäklarinspektionenlänk till annan webbplats .

    Det är kommunen och länsstyrelsen som ska kontrollera att reglerna om strandskydd följs. Det kallas tillsyn. Det är viktigt med tillsyn för att lagen ska bli lika för alla och så att skador och fel rättas till.

    Vad händer om någon bryter mot reglerna?

    Kommunen eller länsstyrelsen startar en utredning när vi får reda på att någon brutit mot strandskyddsbestämmelserna. Den personen blir kontaktad, och kan då ansöka om dispens i efterhand. Om förutsättningarna är uppfyllda kan kommunen eller Länsstyrelsen ge dispens i efterhand.

    Om myndigheten inte kan ge dispens i efterhand får du ett föreläggande om rättning, det vill säga att ta bort det felaktiga.

    När myndigheten förelägger om rättelse kombinerar vi det ofta med ett vite. Ett vite är ett bestämt pengabelopp som du måste betala om du inte rättar felet. Vitet är normalt lite högre än kostnaden för att rätta till felet. Om du följer myndighetens beslut och rättar till det som är fel slipper du betala vite .

    Myndigheten kan begära att flera viten tas ut, tills du har rättat till det som är fel.

    Vad händer om du inte följer anvisningarna?

    Myndigheten är skyldig att anmäla överträdelser till polis- och åklagarmyndigheten. Åklagarmyndigheten kan gå vidare och åtala den som är ansvarig. Därefter är det en domstol som avgör om åtgärden är ett brott.

    Kommunen eller länsstyrelsen kan som tillsynsmyndighet alltid begära att du rättar till felet, oavsett om åtal väcks eller inte.

    Vattenskyddsområde

    Ett mark- eller vattenområde kan bli vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt.

    Vattenskyddsområden på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

    Kontakt

    Enheten för naturvård

    Telefon: 010-223 10 00