Mänskliga rättigheter och demokrati

Länsstyrelsen värnar om demokratin och arbetar systematiskt med mänskliga rättigheter i vår egen verksamhet, genom ett rättighetsbaserat arbetssätt. Vi ger också stöd till andra aktörer som arbetar med mänskliga rättigheter.

Som invånare kan du kräva att bemötas respektfullt av anställda på en kommun eller en myndighet. Om någon i din omgivning uppträder hotfullt ska du kunna begära skydd från polis, socialtjänst eller annan myndighet. Dina uppfattningar ska vara representerade i politiska församlingar och du ska kunna förvänta dig att eventuella hinder mot ett jämlikt deltagande i samhället, i utbildning eller i arbetslivet undanröjs.

Med andra ord, de mänskliga rättigheterna ska respekteras, skyddas och realiseras. Det är en förutsättning för att du ska kunna hävda din integritet, använda din handlingsförmåga och begära dig värdig på lika villkor som den övriga befolkningen.

Politiska rättigheter

Politiska rättigheter skyddar invånarens inflytande. Invånare har rätt att bilda sig en egen uppfattning och ge uttryck för den. De har rätt att tillhöra en religion eller trosuppfattning av valfritt slag, eller att avstå från religion. Invånare har rätt att ingå i föreningar och nätverk. Invånare har rätt att demonstrera och delta i samhällsutvecklingen. De har rätt att inhämta information, att rösta i allmänna val och att ställa upp på valbar plats.

Medborgerliga rättigheter

Medborgerliga rättigheter skyddar invånarens personliga säkerhet och integritet. Invånare har rätt att inte utsättas för olaga frihetsberövande, tvångsmedicinering eller andra angrepp på säkerheten. De har rätt att få sin sak prövad av en domstol och inte uppfattas som misstänkta för ett brott innan det motsatta är bevisat. Invånare har rätt att rikta klagomål mot de som utsätter andra för övergrepp. Invånare ska få röra sig fritt inom landets gränser.

Ekonomiska rättigheter

De ekonomiska rättigheterna skyddar invånares ekonomiska säkerhet. Invånare har rätt att utföra ett betalt arbete, till rättvisa och godtagbara arbetsvillkor. De har rätt att organisera sig på arbetet och till socialförsäkringar i händelse av sjukdom, skada, funktionsnedsättning, arbetslöshet eller föräldraledighet. Invånare har rätt att oavsett inkomster uppleva en godtagbar levnadsstandard. Det innebar en trygg tillgång till grundläggande förnödenheter som mat, vatten, bostad, värme och kläder, med mera.

Sociala rättigheter

Sociala rättigheter skyddar invånarens sociala handlingsförmåga. Invånare har till exempel rätt till en hälsa av högsta möjliga nivå. De ska skyddas från hälsovådliga och giftiga ämnen i naturen, kunna erhålla vård och att dra nytta av folkhälsofrämjande program mot missbruk, tuberkulos, utbredda cancerformer, med flera. De har rätt till ett tryggt familjeliv och att som barn skyddas mot övergrepp och exploatering i alla dess former.

Kulturella rättigheter

Kulturella rättigheter skyddar invånarens kulturella identitet. Invånare har rätt till grundskola. De ska inte på osakliga grunder uteslutas från högre utbildningar. Utbildning ska uppmuntra till en anda av respekt för de mänskliga rättigheterna. All invånare har rätt att delta i kulturlivet. De ska kunna fira kulturella högtider och delta i seder de identifierar sig med. Deras upphovsmannarätt ska vara skyddad. Invånare ska kunna dra nytta av forskningens framsteg och innovationer.

Barnets rättigheter

Barnets rättigheter är en särskild del av de mänskliga rättigheterna. De betonar det enskilda barnets ställning som fullvärdig invånare och rättighetsinnehavare, med unika åsikter, handlingsförmågor, behov och intressen. Ansvaret för barnets rättigheter bärs både av barnets vårdnadshavare och av samhällets aktörer, såsom stat, kommun och de enskilda myndigheterna.

Barnkonventionen, eller FN:s konvention om barnets rättigheter som den heter egentligen, definierar en internationell minimistandard som sedan den 1 januari 2020 gäller som lag i Sverige. Enligt konventionen har barnet en omfattande rätt att skyddas mot diskriminering, till exempel på grund av sitt kön, sitt utseende, sin nationella bakgrund eller inkomstnivån i det hushåll som barnet tillhör. Barnkonventionen skyddar även barnets rätt att framföra sina synpunkter. Det gäller inte minst när en kommun eller en myndighet planerar ett beslut som påverkar barnet. Då ska dessa synpunkter utgöra underlag för en fristående bedömning av vad som är för barnets bästa bland de beslutsalternativ som ligger för handen. Bedömningen ska även få betydelse i praktiken. Den ska nämligen beaktas i första hand (det vill säga tillskrivas ett avgörande intresse) under själva beslutsfattandet.

Andra viktiga bestämmelser i barnkonventionen handlar om barnets rätt till utveckling, barnets rätt att skyddas mot alla former av våld och barnets rätt att umgås med sina föräldrar.

Allmänna principer

Alla ha rätt till samma rättigheter och till lika skydd av rättigheterna oavsett exempelvis kön, ålder, etnicitet, religion, funktionsförmåga, sexuell läggning och könsöverskridande identitet. Vidare ska den som upplever att rättigheterna kränks kunna framföra klagomål och få upprättelse. Barnet har rätt till ett särskilt skydd. I barnkonventionen gestaltas detta bland annat med rätten till personlig utveckling, att få komma till tals och få sina intressen satta i första rummet, i relation till alla beslut som berör barnet. På motsvarande sätt har det inrättats särskilda regler gällande rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det finns också ett förstärkt skydd mot rasdiskriminering, diskriminering av kvinnor och mot tortyr i det internationella regelverket.

Mänskliga rättigheter i Stockholms län

Med utgångspunkt i allas lika rättigheter och möjligheter arbetar Länsstyrelsen i Stockholm för att Stockholmsregionen ska vara attraktiv att leva, studera, arbeta och utveckla företag i. Genom att integrera mänskliga rättigheter i Länsstyrelsens verksamheter skapar vi förutsättningar för att uppnå ett hållbart samhälle med god livsmiljö där människor har möjlighet att forma samhället och sina egna liv.

Länsstyrelsens uppdrag är också att belysa hur det ser ut i länet när det gäller de mänskliga rättigheterna. För Stockholms del finns det särskilda utmaningar när det gäller rätten till bostad, rätten till hälsa och rätten till arbete, och utgör också särskilda ansträngningar i arbetet för att länet ska vara attraktivt.

Det offentliga ansvaret för mänskliga rättigheter

Alla offentliga aktörer bär ett gemensamt och enskilt ansvar för att de mänskliga rättigheterna respekteras, skyddas och realiseras. Det är en förutsättning för att invånaren – eller rättighetsinnehavaren – ska kunna hävda sin integritet, använda sin handlingsförmåga och begära sig värdig på lika villkor som den övriga befolkningen.

Det offentliga ansvaret för mänskliga rättigheter är inskrivet i regeringsformen och andra lagar. Det förstärks av Sveriges internationella åtaganden, som reglereras i konventioner som riksdagen och regeringen tillträtt, för hela den offentliga sektorn.

Vad gör Länsstyrelsen?

Länsstyrelsen kommer i kontakt med invånarens rättigheter på olika sätt. Det sker i vanliga upplysningsärenden eller under beslut om olika tillstånd. Det sker genom förebyggande verksamhet på det sociala området, till exempel de våldsförebyggande uppdragen. Det sker även genom verksamhet som på sikt underlättar alla invånares vardag, som samhällsplanering eller integration.

När vi kommer i kontakt med frågor om de mänskliga rättigheterna ska vi inte ta för givet att invånaren själv har en förmåga att försvara dem, eller att hen inte möter särskilda hinder eller svårigheter för att använda dem. Därför är det viktigt att arbeta systematiskt. Eventuella risker eller tillkortakommanden ska undanröjas innan det leder till kränkningar eller värre problem.

Ju större handlingsutrymmet är, ju högre påverkan kan ett proaktivt arbete med de mänskliga rättigheterna få. Därför söker vi samsyn och samarbete med kommuner och andra aktörer i länet kring de mänskliga rättigheternas betydelse och arbetssätt.

Regeringen har även betonat att Länsstyrelsen har en viktig roll för att de mänskliga rättigheterna når genomslag på regional och lokal nivå. Vi ska alltid ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna i verksamheten och samtidigt utgöra ett stöd för kommunernas eller andra aktörers arbete på området.

Rättighetsbaserat arbetssätt

Det rättighetsbaserade arbetssättet är en metod för att ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna i pågående verksamhet. Metoden utvecklades av FN:s utvecklingsorgan under 2000-talet och har successivt spritt sig bland offentliga aktörer.

Länsstyrelsen tillämpar ett rättighetsbaserat arbetssätt i flera frågor. Tillvägagångssättet är en enkel men princip-fast modell. Först klargör handläggare på myndigheten verksamhetens samband med de mänskliga rättigheterna. Därefter inhämtar handläggarna uppgifter om invånarnas perspektiv på det sambandet. Uppgifterna analyseras och med stöd i slutsatserna tillämpar myndigheten rättssäkra medel för att förebygga risker eller motverka befintliga brister inom ansvarsområdet.

Länsstyrelsernas modell bygger också på beprövade rekommendationer för ett systematiskt genomförande av arbetssättet. Ledningen har ett ansvar för att arbetssättet införlivas i de ordinarie lednings- och uppföljningsrutinerna. Det bör finnas en kontinuerlig kompetensutvecklingsplan, som inkluderar chefer men även strateger och handläggare. Myndigheten bör inrätta en särskilt sakkunnig på området, med brett handlingsutrymme vad det gäller stöd och rådgivningsinsatser på myndigheten.

Länsstyrelserna har också utarbetat ett generellt verktyg för det rättighetsbaserade arbetssättet, avsett som ett grundläggande stöd för den organisation eller verksamhet som ännu inte utvecklat en egen policy eller ansats till frågan.

Mänskliga rättigheter - metodstöd för rättighetsbaserat arbetssätt Pdf, 3.6 MB.

Hur väl lever vi upp till åtaganden inom mänskliga rättigheter?

FN har inrättat granskningsorgan, kommittéer, för de mänskliga rättigheterna. De bedömer hur väl Sverige och andra länder som tillträtt konventioner lever upp till sina folkrättsliga åtaganden för mänskliga rättigheter. Granskningarna sker omkring var fjärde eller femte år och leder till synpunkter och rekommendationer från kommittéerna kring nationella framgångar, utmaningar och förbättringsområden.

Länsstyrelserna har uppmärksammat ett urval av FN-kommittéernas synpunkter och rekommendationer till Sverige i publikationen ”På tal om statistik och mänskliga rättigheter”. Med stöd av offentlig statistik, i vissa fall specialbeställd från Statistiska centralbyrån (SCB) och andra statistikförande myndigheter, presenterar rapporten länsvisa siffror om rätten till inflytande och delaktighet, rätten till en tillfredsställande levnadsstandard och rätten till personlig säkerhet. För varje tema ges även uppslag på områden i vilka offentlig sektor kan förstärka sitt arbete.

Rapporten På tal om statistik och mänskliga rättigheter 2019 Pdf, 4.4 MB.

Mänskliga rättigheter i offentlig sektor

Länsstyrelsernas webbplats med stödmaterial för dig som arbetar inom offentlig sektor och vill påbörja eller fördjupa arbetet med rättighetsfrågor. Här hittar du bland annat stöd inom rättighetsbaserade metoder och förhållningssätt och webbutbildningar inom till exempel barns rättigheter, rasism och funktionsrätt.

Mänskliga rättigheter i offentlig sektor (MR-webben) Länk till annan webbplats.

United Nations Human Rights

Webbplats för kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Omfångsrikt och stundtals krävande material från FN om de mänskliga rättigheternas ställning runt om i världen, FN:s insatser på området och massvis med fördjupning på olika rättighetsteman. Huvudspråk på sajten är engelska, med mycket material har översatts till de andra FN-språken.

United Nations Human Rights Länk till annan webbplats.

Regeringen

På regeringens webbsida för mänskliga rättigheter finns offentliga nyheter, information om Sveriges internationella åtaganden, internationell granskning av Sverige, UD:s rapporter om mänskliga rättigheter i andra länder, det nationella arbetet för mänskliga rättigheter, med mycket mera.

Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter Länk till annan webbplats.

Diskrimineringsombudsmannen

Diskrimineringsombudsmannens webbplats har information om den svenska diskrimineringslagen, hur en går till väga för att väcka ett klagomål om diskriminering, samt olika metoder för att förebygga diskriminering i skolan, på arbetsplatsen, och inom andra samhällsområden.

Diskrimineringsombudsmannen Länk till annan webbplats.

Barnombudsmannen

På Barnombudsmannens webbplats hittar du information om barnets rättigheter och barnkonventionen, statistik om barn och ungas uppväxtvillkor, Barnombudsmannens rapporter om uppväxtvillkor i Sverige, material från FN:s kommitté för barnets rättigheter översatt till svenska, med mera.

Barnombudsmannen Länk till annan webbplats.

Myndigheten för delaktighet

På Myndigheten för delaktighets webbplats hittar du information om tillgänglighet i samhället. Webbplatsen innehåller också mycket information om det offentligas ansvar och arbete enligt konventionen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Myndigheten för delaktighet Länk till annan webbplats.

Forum för levande historia

Forum för levande historia tillhandahåller information och utbildningsmaterial om angrepp på de mänskliga rättigheterna i modern tid, såsom förintelsen, folkmorden i Bosnien och Rwanda, med mera. På webbplatsen kan du också orientera dig i frågor om rasism i det svenska samhället och mycket mer.

Forum för levande historia Länk till annan webbplats.

Demokrati

Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet. Målet för regeringens demokratipolitik är en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika.

logo: vår demokrati – värd att värna varje dag

Deklaration för en stark demokrati

År 2021 är det 100 år sedan både kvinnor och män för första gången fick rösta i val till riksdagen. Under året pågår en nationell kraftsamling, ”Vår demokrati – värd att värna varje dag”.

Alla kan vara med och bidra till att stärka och utveckla demokratin i Sverige: kommuner, myndigheter, civilsamhällets organisationer, näringsliv, skola med flera. Länsstyrelsen Stockholm har undertecknat regeringens ”Deklaration för en stark demokrati” och kommer under året att:

  • verka för att fler får en god kunskap och medvetenhet om det demokratiska systemet
  • arbeta för att fler deltar aktivt och står upp för demokratin
  • bidra till ett samtalsklimat som kännetecknas av öppenhet och respekt.

Kraftsamlingen "Vår demokrati – värd att värna varje dag", vardemokrati.se Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsens program och aktiviteter under demokratiåret 2021

Podd – Snacka om barnrätt

I podcasten Snacka om barnrätt från Länsstyrelsen i Stockholm samtalar barnrättsjuristen Dona Hariri med spännande personer som arbetar med barns rättigheter på olika sätt.

– FN:s barnkonvention har blivit lag i Sverige och jämställdhets- och jämlikhetsfrågorna är alltid aktuella, säger Sophie Lidstone som är jämställdhetstrateg på Länsstyrelsen i Stockholm. I dessa coronatider tänker vi digitalt och lanserar Snacka om barnrätt – en podcast med sex avsnitt. Vi ser den som ett komplement till de seminarier och nätverksträffar som Länsstyrelsen i vanliga fall arrangerar.

Snacka om barnrätt hittar du på Libsyn Länk till annan webbplats. och där poddar finns.

 

I första avsnittet av Snacka om barnrätt ska vi prata om barn som utnyttjas för kriminella syften – vi ska prata om barnkurirer. Dona Hariri som är barnrättsjurist pratar med polisen Martin Lazar och åklagaren Thomas Ahlstrand.

Lyssna på avsnitt 1 hos Libsyn Länk till annan webbplats.

Transkribering av avsnitt 1 Pdf, 102 kB.

Snacka om barnrätts andra avsnitt handlar om barn, idrott och jämställdhet, vi snackar om idrott för alla.

Gäster hos Dona Hariri i studion är Sofia B. Karlsson, Riksidrottsförbundet och Charlotte Ovefelt, Brommapojkarna.

Lyssna på avsnitt 2 hos Libsyn Länk till annan webbplats.

Transkribering av avsnitt 2 Pdf, 127.6 kB.

Många barnfamiljer som blir vräkta syns inte i statistiken – men de finns. Vad betyder det för ett barn att inte ha en trygg bostad? Det är saker Dona Hariri tar upp i tredje avsnittet av Snacka om barnrätt.

Dona samtalar med Tove Samzelius, Rädda Barnen och forskare vid Malmö Universitet och Lotta Rapacioli, jurist på Sociala missionen.

Lyssna på avsnitt 3 hos Libsyn Länk till annan webbplats.

Transkribering av avsnitt 3 Pdf, 169.6 kB.

Inom Barnahus samverkar flera myndigheter för barn som utsatts för brott. Dona Hariri pratar med polisens förundersökningsledare Maria Pettersson och barnläkaren Lina Ljungholm om hur man samarbetar för att barnen ska kunna känna sig så trygga som möjligt i en i övrigt väldigt utsatt situation. Barnets bästa, jämställdhet och funktionshinder är viktiga aspekter som berörs i samtalet.

Lyssna på avsnitt 4 hos Libsyn Länk till annan webbplats.

Transkribering av avsnitt 4 Pdf, 78.4 kB.

Alla har rätt till utbildning – på lika villkor. Men går det att säkra att alla med funktionsnedsättning får det? I femte avsnittet samtalar Dona Hariri med Elinor Kennerö Tonner som är rektor på NPF-säkrade Källbrinksskolan och människorättsjuristen Hanna Gerdes.

Lyssna på avsnitt 5 hos Libsyn Länk till annan webbplats.

Transkribering av avsnitt 5 Pdf, 113.5 kB.

Barn har rätt till en framtid med friska ekosystem och en hälsosam miljö. I Snacka om barnrätts sjätte avsnitt pratar Dona Hariri med Anne Lagerquist från Stockholms stads Kemikaliecentrum och Frida Berry Ekund från ideella organisationen Våra barns klimat.

Lyssna på avsnitt 6 hos Libsyn Länk till annan webbplats.

Transkribering av avsnitt 6 Pdf, 114.5 kB.

I grundskolan är kränkningar med koppling till etnicitet den vanligaste formen av trakasserier. I snacka om barnrätts sjunde avsnitt tar vi upp rasistisk mobbing. Dona Hariri gästas i studion av Helya Riazat som är rektor på Järvaskolan och Patrick Konde från Friends.

Lyssna på avsnitt 7 hos Libsyn Länk till annan webbplats.

Transkribering av avsnitt 7 Pdf, 111.4 kB.

Kontaktperson Länsstyrelsen i Stockholm

  • Vladimir Guala

Kontakt

Enheten för regional utveckling