Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Effektivare arbete och ökad djurvälfärd på Hilariusgården
Med hjälp av investeringsstöd från landsbygdsprogrammet har Fredrik Reinsson och Emma Igelström investerat i en ny foderanläggning med silo och spannmålskross. Det både effektiviserar arbetet och ökar djurvälfärden för nötkreaturen.
Fler artiklar - Landsbygd i centrum
När jag svänger av landsvägen, in på Hilariusgårdens gårdsplan på Väddö, möts jag av en idyll. I solen utanför mjölkrummet håller mjölkbilen på att hämta den KRAV-certifierade mjölk som gårdens 130 gräsomvandlande kor producerat. Lösdriftsstallets långsida står öppen med utsikt över gröna hagar, röda stugor och skogsdungar. Några barn leder en ponny till en hage och två behornade getter undersöker var de lättast kan ta sig ut ur hagen. Ut från mjölkbilens skugga kommer Fredrik med gårdens hund och båda välkomnar mig glatt.
Den yngre generationen tar över
Fredrik Reinsson och Emma Igelström startade Hilariusgården AB vid årsskiftet 2016/2017 då de tog över driften från Fredriks föräldrar som valt att trappa ner.
– Jag är både snickare och fotograf och tanken var aldrig att ta över gården, säger Fredrik skrattande. Detta till trots har Fredrik sedan år 2000 delat på driften med sina föräldrar och är nu delägare i Hilariusgården AB med Emma, som tidigare har varit anställd på gården.
Familjerna Reinsson och Igelström bor visserligen grannar men Fredrik säger skämtsamt att det är mycket fördelaktigt att ha en delägare som man inte delar samma umgängeskrets med. På så sätt finns det större möjlighet att kunna ta ut semester, menar han.
En del av Roslagsmjölk
Redan på 80-talet började Fredriks föräldrar med ekologisk produktion på gården. År 1995 levererades den första litern av ekologisk mjölk till mejeriet. Idag är Hilariusgården en del av Roslagsmjölk, dit fyra mjölkgårdar i Roslagen är anslutna. Mjölken skickas till ett litet mejeri på Åland för att edan säljas i butiker i Roslagen och Stockholmsregionen.
Äldre utrustning byts ut
Idag produceras allt grovfoder till djuren på de egna åkrarna medan kraftfoder köps in från de närliggande gårdarna. För att lättare kunna hantera den inköpta spannmålen, samt för att kunna köpa in större mängder åt gången, bestämde sig Fredrik och Emma för att byta ut den äldre utrustningen till en ny foderanläggning med silo och spannmålskross.
– Med hjälp av investeringsstödet från landsbygds programmet kunde vi investera i den skinande anläggning som i augusti 2018 lyftes på plats. Utan stödet hade vi antagligen fått minska på utrustningsnivån eller skjuta på delar av investeringen, säger Fredrik. Betongplattan som silon står på är också förberedd för en spannmålstork när det är dags för nästa investering.
Förbättrad ekonomi, arbetssituation och foderkvalitet
Den nya foderanläggningen har bidragit till en minskad spannmålskostnad eftersom större mängder foder kan tas emot åt gången. Anläggningen har också gjort foderhanteringen snabbare och lättare än då fodret kördes med traktor och skopa. Lagring i silon ger dessutom en högre kvalitet på fodret till korna och risken för kontaminering minskar. Det blir också lättare att med högre precision få en jämnare fodergiva av den dagliga foderblandningen, vilket i sin tur ökar djurhälsan.
I ständig förändring
På Hilariusgården genomförs ständiga förändringar och förbättringar. Fredrik och hans föräldrar har redan tidigare dragit nytta av investeringsstödet för att kunna bygga ut ladugården. Det större utrymmet har gett möjlighet till att utöka antalet djurplatser och det har under lättat arbetet i ladugården. Utbyggnaden har även fört med sig att de inte behöver flytta djur i onödan.
Fredrik upplever att dagens mjölkkor bara blir större och större, vilket gör att de nuvarande båspallarna snart är för korta. Fredrik och Emma har därför beslutat att korsa in mjölkrasen Jersey i sina rekryterings djur med målet att få lite mindre djur. Ett successivt byte till en mindre mjölkras kommer innebära att de kan hålla fler djur än idag och på så sätt upprätthålla dagens produktionsnivå.
Framåtanda på gården
Fredrik säger att projektet med Roslagsmjölk gör att de ser på framtiden med spänning. De tror och vågar hoppas att de kan fortsätta med mjölkproduktion.
Ännu finns det lantbrukare som har viljan och modet att satsa i sina verksamheter trots de många utmaningar som exempelvis en tuff marknad eller extrema väderförhållanden för med sig. Jag fascineras av den ständiga innovation som pågår på landsbygden och lämnar gården med en känsla av hopp.
Freja Engström
Artikeln skrevs för Landsbygd i centrum, avdelningen för landsbygds tidning
