Stora rovdjur

Vad påverkar utbredningen av ett vargrevir?

Reviret kan begränsas av större vattendrag, så som isfria sjöar och större vägar. Hur mycket byten det finns påverkar också var vargarna är. I andra delar av landet, där det finns fler vargar, så begränsas revirets storlek också av antalet angränsande vargrevir.

I ett vargrevir finns maximalt ett revirmarkerande par (vuxen hona och hane), ungvargar födda förra året och årets valpar, förutsatt att det fötts valpar varje år. Ungvargarna vandrar vanligen iväg för att finna egna revir när de är omkring ett år gamla.

Rovdjursinventering

Inventering av varg, Sveriges lantbruksuniversitet/Viltskadecenter Länk till annan webbplats.

Vad räknas som en familjegrupp?

En familjegrupp är minst tre vargar som spårats tillsammans. Valparna flyttar i regel från reviren efter cirka ett år, innan de nya valparna föds i april–maj. För att familjen ska räknas som föryngring krävs det att det bedöms ha fötts årsvalpar i reviret. Den bedömningen görs efter spårning av minst fyra individer under en längre sträcka eller vid flera tillfällen, eller efter att årsvalpar fångats på bild.

Vad räknas som revirmarkerande par?

Ett revirmarkerande par är två vargar med olika kön som går tillsammans i ett revir, och där båda revirmarkerar regelbundet.

Vad räknas som revir?

Ett revir är ett avgränsat område där en varg eller ett vargpar är stationära och revirmarkerar regelbundet (minst två revirmarkeringar inom en spårad sträcka av högst tre kilometer).

Vilka vargar räknas in i inventeringen?

I områden utan känd stationär förekomst av varg kan även rapporter om ensamma vargar vara av intresse, särskilt om vargarna revirmarkerar. Varginventeringen går ut på att dokumentera familjegrupper, föryngringar och revirmarkerande par, vilket innebär att ensamma revirmarkerande vargar inte står med i inventeringsresultatet.

De räknas ändå med i den uppskattade nationella populationsstorleken genom den omräkningsfaktor som används vid uppskattningen. Den omräkningsfaktor som används är 10, vilket innebär att en vargföryngring motsvarar 10 individer. Detta inberäknar då valparna i kullen, föräldradjuren, samt ensamma vargar i närheten.

Jag tror att jag har sett en varg, vad ska jag göra?

Rapportera gärna din observation på webbplatsen www.skandobs.se Länk till annan webbplats.. Det finns också en app som man kan ha i mobilen.

Om man har frågor så kan man kontakta rovdjurshandläggarna på Länsstyrelsen

Telefon 010-223 10 00
E-postadress viltfragor.stockholm@lansstyrelsen.se

Varför går vargarna ibland nära bebyggelse?

Vargar är i sig inte rädda för bebyggelse eller vägar. Om det exempelvis går snabbast att passera ett område på en väg så väljer vargen gärna den, just för att det går fortare.

Att vargar befinner sig i närheten av hus, och därmed också människor, kan ha flera förklaringar. På hösten söker sig vilda djur så som rådjur och älgar ofta till villatomter för att äta nedfallen frukt. Eftersom dessa är vargarnas föda så kan vargarna följa efter bytesdjuren närmare bebyggelse. Vargarna kan också ha slagit ett bytesdjur i skogen nära bebyggelse och då befinner de sig i området tills att bytet är uppätet.

En annan vanlig orsak är att jägare lämnar slaktrester från jakten i skogen. Om vargarna äter från dessa kan det göra att de uppehåller sig i området. Slaktplatserna bör därför placeras minst tre kilometer från bebyggelse.

På sommaren och hösten är det också mycket vanligt att vargarna som föddes året innan börjar vandra iväg på egen hand. De är då omkring ett år gamla och ska söka sig bort för att finna ett eget revir. Innan de hittar sin plats så kan de dyka upp på olika platser, bete sig nyfiket och förvirrat och komma nära bebyggelse. Ungefär som älgkalvarna beter sig på försommaren när de stöts bort av älgkon.

Varför skjuter ni inte vargarna?

Vargen är strikt skyddad enligt EU:s art- och habitatdirektiv och svensk lag. Länsstyrelsen kan trots detta besluta om skyddsjakt om vissa kriterier är uppfyllda. Det kan exempelvis vara för att förhindra allvarlig skada på egendom. Det kan även vara av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse.

Det krävs starka skäl för att besluta om skyddsjakt på en varg. Skyddsjakt blir aktuell först om det inte finns någon annan lämplig lösning. I dagsläget är det inte aktuellt med skyddsjakt i Sjundareviret men Länsstyrelsen övervakar utvecklingen i området. Som stöd i Länsstyrelsens handläggning använder vi Viltskadecenters rekommendationer.

Nära vargar – rekommendationer för hantering av situationer med vargar nära bostadshus eller människor, Sveriges lantbruksuniversitet/Viltskadecenter Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen granskar varje situation enskilt utifrån de förutsättningar som råder.

Vad innebär det att Länsstyrelsen övervakar utvecklingen i området?

I dagsläget följer vi upp de rapporter som kommer in som vi bedömer kan och bör följas upp. Eftersom det inte är inventeringssäsong på varg just nu så handlar det främst om rapporter där varg har varit nära människor.

Ibland åker vi ut till platsen där varg har observerats för att se att bilder som tagits är från den uppgivna platsen. Vi kan även spåra med Länsstyrelsens besiktningshund för rovdjur. Vi pratar med rapportören på telefon eller på plats för att få en bild av vad som hänt, hur nära vargen var, hur den betedde sig och så vidare. Länsstyrelsen kan också söka efter slagna byten som älg och rådjur i skogen och önskar få in rapporter utifall man hittar sådana.

Under sensommaren har varg varit synlig i utkanterna av Mölnbo vid ett antal tillfällen. Med anledning av vargobservationerna bjöd Länsstyrelsen den 1 september in invånare i Mölnbo till ett möte för att kunna svara på frågor. Vi finns även tillgängliga på mejl och telefon för dem som har frågor.

Jag tycker det är roligt att det finns varg i området. Kan jag göra något för att hjälpa dem?

Man hjälper bäst varg genom att lämna dem ifred och inte söka upp dem.

Vågar jag gå ut i skogen, exempelvis för att plocka svamp? Jag kanske möter vargen.

Om du möter en varg, och den blir medveten om dig, ger den sig normalt av, oftast på ett närmast sävligt sätt. Vargen har både skarp hörsel och ett gott luktsinne och undviker oftast kontakt med människor. Vill du undvika möten med varg kan du prata eller sjunga lite.

Om du möter varg, Sveriges lantbruksuniversitet/Viltskadecenter Länk till annan webbplats.

Vågar jag låta mina barn leka utomhus?

Vargen är ett vilt djur som man ska ha respekt för, precis som man ska ha med alla vilda djur. Det är dock mycket osannolikt att en varg angriper en människa. I Norden har det inte hänt i modern tid med vilda vargar.

Man bör förstås ändå ha uppsikt över sina barn och gärna berätta hur de kan bete sig om de mot förmodan skulle möta en varg, i den mån barnen har förståelse. Barnet ska inte gå fram till ett vilt djur utan bör ropa på en vuxen. Man kan prata med sitt barn på samma sätt som man gör om man bor vid en trafikerad väg eller om det finns något annat närgånget vilt djur i området. Det förekommer ju att till exempel älgar och rådjur befinner sig i ett tätbebyggt område och på tomter.

Kan jag gå ut med hunden?

Rådet är att alltid ha hunden kopplad. Genom att ha hunden nära en människa bedöms risken för angrepp vara minimal.

Om du möter varg, Sveriges lantbruksuniversitet/Viltskadecenter Länk till annan webbplats.

Kan jag släppa ut katten?

Om du är orolig, och bor i ett område där varg observerats senaste tiden, kan du hålla katten inne eller under uppsikt. Risken att din katt tas av varg är liten, men risken finns. Precis som risken att katten blir överkörd av en bil, kommer i slagsmål med andra katter eller tas av annat rovdjur.

Jag har hästar. Bör jag vara orolig?

Det är ovanligt att vargar angriper hästar. Det har skett vid ett fåtal tillfällen och då har det varit hästar av de små raserna. Hästar som är vana vid hundar reagerar sällan när de möter varg i hagen eller vid ridning. Om man möter en varg när man rider så kan man försöka hålla sig lugn själv, då håller sig ofta hästen lugn. Om man är orolig för att varg ska gå in i hagen så kan man se över sina stängsel.

Rovdjursskador på tamdjur, Sveriges lantbruksuniversitet Länk till annan webbplats.

Varg kommer och går i Stockholms län, hur ser rovdjurspolitiken gällande varg ut?

Det övergripande och långsiktiga målet för rovdjurspolitiken är att varg i Sverige ska uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet, samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras samt att socioekonomisk hänsyn tas.

För att uppnå detta mål har Naturvårdsverket en nationell förvaltningsplan för varg för perioden 2014-2021 (Naturvårdsverket 2014 och beslut om förlängning av planen 2020). I planen finns delmål som innebär att det ska finnas minst ett visst antal individer, att det ska ske ett visst antal föryngringar från immigranter och att det ska finnas varg i hela Sverige, förutom i den alpina regionen och Gotlands län.

Länsstyrelsen i Stockholm har beslutat om en förvaltningsplan för stora rovdjur, inklusive varg, för perioden 2020-2024 i Stockholms län. Enligt den ska det finnas varg i Stockholms län och målet är en till två föryngringar per år beroende på nationell utbredning.

Förvaltningsplan för stora rovdjur i Stockholms län – Förvaltningsperiod 2020–2024 Länk till annan webbplats.

Sverige är indelat i tre rovdjursförvaltningsområden - norra, mellersta och södra förvaltningsområdet.

Norra förvaltningsområdet är de fyra huvudsakliga rennäringslänen vi har i Sverige. Området består av:

• Jämtland,
• Norrbotten
• Västerbotten
• Västernorrland

Mellersta förvaltningsområdet är länen för vargens huvudsakliga utbredningsområde i Sverige. Mellersta förvaltningsområdet förkortas ibland MFO och består av:

• Dalarna
• Gävleborg
• Stockholm
• Uppsala
• Värmland
• Västmanland
• Västra Götaland
• Örebro

Södra förvaltningsområdet räknas som spridningsområden för de svenska rovdjursstammarna. Förvaltningsområdet består av:

• Blekinge
• Gotland
• Halland
• Jönköping
• Kalmar
• Kronoberg
• Skåne
• Södermanland
• Östergötland

Viltförvaltningsdelegationer samverkar och besluta på länsnivå i övergripande frågor som berör jakt-, viltvårds- och rovdjursfrågor.

Delegationen ska till exempel godkänna förslag på den rovdjursförvaltningsplan för länet som Länsstyrelsen tar fram. Landshövdingen är ordförande och de ledamöter som sitter i representerar politiska intressen samt olika intresseorganisationer inom jakt och viltvård, naturvård, friluftsliv, ägare och brukare av jordbruksmark, lokalt näringsliv och turism, skogsnäringen, yrkesfisket samt säter-/fäbodbruket.

Samverkansrådet inom varje rovdjursförvaltningsområde samverkar i frågor som rör rovdjursförvaltningen samt utarbeta riktlinjer och principer som rör förvaltningen.

Varje län representeras av landshövdingen eller den som landshövdingen utser.