Risk för vattenbrist i Stockholms länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Skyddsjakt

Skyddsjakt är jakt som bedrivs för att förhindra skador på till exempel boskap och åkermark. Du ansöker om tillstånd för skyddsjakt hos Länsstyrelsen.

Vad innebär skyddsjakt?

Skyddsjakt innebär i första hand att döda enstaka djur som är särskilt besvärliga. Ibland används skyddsjakt för att skrämma och splittra grupper av vilt. Skyddsjakt ger många gånger bara en begränsad och tillfällig effekt för att förhindra skador. Du måste också försöka hitta andra förebyggande åtgärder och lösningar.

När kan Länsstyrelsen ge tillstånd för skyddsjakt?

Vi kan ge tillstånd till skyddsjakt utifrån

  • människors hälsa eller säkerhet
  • flygsäkerhet
  • att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom
  • att skydda vilda djur eller växter eller för att bevara deras livsmiljöer.

Det får inte finns någon annan lösning som är bättre för att förhindra skadorna eller problemen.

När kan du bedriva skyddsjakt utan tillstånd?

För vissa djur kan du bedriva skyddsjakt utan tillstånd från Länsstyrelsen. Olika regler gäller och ibland måste du ha jakträtt i området. Vilka förutsättningar som gäller för att få jaga utan tillstånd står i Jaktförordningens bilaga 4.

Jaktförordningen Länk till annan webbplats.

Exempel på djur och förutsättningar där du kan bedriva skyddsjakt utan tillstånd:

Du som har jakträtt i området kan på eget initiativ jaga skarv för att förhindra skada.

Du får jaga

  • vid fasta och rörliga fiskeredskap (ej handredskap) och inom ett avstånd av 300 meter från sådana redskap under perioden 1 augusti – 28 (29) februari,
  • vid fiskodling och utsättningsplatser (inom sju dygn innan och sju dygn efter utsättningstillfälle) och inom ett avstånd av 300 meter från sådana områden den 1 juli-30 juni (året runt),
  • inom fredningsområden för fisk den 1 augusti - 28 (29) februari.

Du får inte jaga närmare än 300 meter från boplats för skarv, havsörn eller fiskgjuse.

Fredningsområden hittas i Fiskeriverkets föreskrifter.

Fiskeriverkets föreskrifter på Hav- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Skyddsjakt efter skarv i Östersjön inom Stockholms län

Länsstyrelsen har gett tillstånd till skyddsjakt efter skarv i Östersjön inom Stockholms län. Enligt beslutet är du skyldig att rapportera in antal fällda skarvar.

Skyddsjakt efter skarv

Antalet storskarvar i Sverige och i Stockholms län ökade snabbt mellan 1994 och 2006. Sedan dess har utvecklingen planat ut. Förvaltningen av det svenska skarvbeståndet styrs i första hand av de ramar som EU:s lagstiftning sätter. I Sverige är det Länsstyrelsen som ansvarar för den regionala förvaltningen av skarv.

Den snabba utvecklingen av skarvbeståndet har lett till att konflikter relaterade till skarv och skador orsakade av skarv har ökat. En nationell plan för förvaltning av skarv som Naturvårdsverket tagit fram gäller sedan 2014. Den är främst vägledande för länsstyrelserna i avvägningar mellan olika intressen i skarvfrågan.

Skarvens biologi

Skarvarna som förekommer i Stockholms län tillhör arten storskarv, Phalacrocorax carbo. Arten delas upp i två underarter, varav den som häckar i Sverige benämns mellanskarv, P. carbo sinensis. På den norska atlantkusten häckar atlantskarv, P. carbo carbo, som också den sedan länge förekommer i länets skärgård, men främst under vintern.

Skarvarna är flyttfåglar och häckar i kolonier i träd eller på marken. De anländer till häckplatser i Stockholms län under mars och april, men inflyttningen varierar mellan åren beroende på vårens ankomst. Avflyttning från länet inleds i början av augusti och pågår till mitten av oktober. Flest skarvar flyttar i mitten av september.

Vad är en skarvkoloni?

En skarvkoloni är en plats där skarvar häckar, det vill säga parar sig, bygger bo, lägger ägg och föder upp sina ungar. Antalet bon kan variera från en handfull till flera hundra. Skarvarna uppehåller sig främst i kolonin under häckningssäsongen.

Andra platser där större antal skarvar samlas men inte häckar, till exempel rastplatser, räknas inte som skarvkolonier.

Inventering

Inventering av skarv sker årligen sedan 1994. Inventeringen innefattar kontroll av häckningsplatser före säsong samt räkning av skarvbon efter häckningsperioden och genomförs av Skärgårdsstiftelsen på uppdrag av Länsstyrelsen Stockholm.

Vad gör Länsstyrelsen gällande skarv

  • Upprättar regional förvaltningsplan
  • Hanterar skyddsjaktärenden på skarv
  • Inventerar skarvbeståndet i Stockholms skärgård och i de större sjöarna i länet

Regional förvaltningsplan

Skarvbeståndet i Stockholms län ligger sedan en tid tillbaka runt mellan 5–6 000 bon. Då skarven inte är en jaktbar art har Länsstyrelsen i Stockholm sett ett behov av att komplettera den nationella planen med en regional förvaltningsplan. Syftet med den är att ge stöd åt Länsstyrelsen men även att ge vägledning till alla samhällsintressen som berörs av skarv i länet.

Förvaltningsplan för skarv i Stockholms län Länk till annan webbplats.

Har du jakträtt i området behöver du inget tillstånd för att jaga vildsvin för att förhindra skada. Du får jaga på mark med jordbruksgrödor eller på mark som används till yrkesmässig trädgårdsodling om vildsvinen orsakar skador där.

Bor du på en gård eller har en trädgård får du jaga vildsvin som kommer in på gården eller i trädgården och orsakar skada. Du får jaga även om du inte har jakträtt. Du bör inrikta jakten på kultingar eller yngre vildsvin.

För att jaga vildsvin måste du:

  • ha tillgång till hund för eftersök.

Tänk på att:

  • du måste ha tillstånd från Polisen om du ska använda skjutvapen inom detaljplanelagt område.
  • informera gärna jakträttshavarna på angränsande marker.

För att undvika skada får du jaga grågås, kanadagås och vitkindad gås under hela året om de:

  • uppträder i flock om minst fem individer vid fält med oskördad gröda eller
  • medför olägenhet för människors hälsa.

För att undvika skada får du jaga trana och sångsvan om de uppträder i flock om minst fem individer vid fält med oskördad gröda. Särskilda tider gäller för skyddsjakten:

  • För trana får du jaga 1 april–30 maj och den 1 augusti–30 september.
  • Sångsvan får du jaga 1 oktober–31 mars.

Kontakt

Enheten för natur- och viltärenden

Telefon: 010-223 10 00