Älgförvaltning och jaktområden

Länet är indelat i älgförvaltningsområden för en långsiktig och hållbar förvaltning av älgstammen. Förvaltningsområdena är i sin tur indelade i olika typer av jaktområden. På den här sidan hittar du information om olika jaktområden och, hur du registrerar och ändrar älgskötsel- och licensområden.

Förvaltningsområden och förvaltningsgrupper

Länsstyrelsen ansvarar för avvägningen mellan de olika samhällsintressen som berörs av älgförvaltningen och att nationella mål uppnås. Samtidigt tar vi hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. I varje län finns övergripande riktlinjer för älgförvaltningen. Riktlinjerna beslutas av länets viltförvaltningsdelegation och fungerar som stöd och vägledning för länets älgförvaltningsområden.

Länet är indelat i älgförvaltningsområden. Ett älgförvaltningsområde leds av en älgförvaltningsgrupp. Inom varje område ansvarar älgförvaltningsgruppen för förvaltning och utveckling av den lokala älgstammen. Länsstyrelsen ansvarar för att fastställa älgförvaltningsplaner och för att godkänna älgskötselplaner.

Länet är indelat i älgförvaltningsområden. Inom varje område ansvarar en älgförvaltningsgrupp för förvaltning och utveckling av den lokala älgstammen.

Förvaltningsgruppernas uppgifter är bland annat att:

  • ta fram en förvaltningsplan för sitt förvaltningsområde
  • granska älgskötselområdenas skötselplaner
  • följa upp förvaltningen inom sitt förvaltningsområde
  • samordna med inventeringar inom sitt förvaltningsområde.

I Stockholms län finns åtta älgförvaltningsområden

  • Mälaröarna
  • Norrtälje Norra
  • Södra Roslagen
  • Sigtuna
  • Skärgården
  • Södertälje
  • Södertörn
  • Vallentuna/Närtuna

Tre olika typer av jaktområden

Älgjakt kan bedrivas inom tre olika typer av områden:

  • älgskötselområde som registrerats av Länsstyrelsen
  • licensområde som registrerats av Länsstyrelsen
  • jakt på oregistrerad mark.

Ett älgskötselområde är ett område där en eller flera jakträttshavare gått samman för att bilda ett område där de själva kan förvalta älgjakten. Ett älgskötselområde måste klara en långsiktig avskjutning på minst tio vuxna älgar per år för att få vara registrerat.

Jakten inom ett älgskötselområde regleras av jägare och markägare inom området i en skötselplan. Skötselplanen tar de själva fram i samråd med berörd älgförvaltningsgrupp. Skötselplanen granskas av förvaltningsgruppen och fastställs av Länsstyrelsen. Planen ska leda till att älgförvaltningsplanens mål inom älgförvaltningsområdet nås.

Att vara med i ett älgskötselområde är helt frivilligt och en jakträttshavare kan begära utträde från området hos Länsstyrelsen.

Ett licensområde ska vara så stort att det ska gå att skjuta av minst en älgkalv per år. Förvaltningsgrupperna lämnar förslag på arealgränser i sin förvaltningsplan. Dessa förslag är ett underlag för Länsstyrelsens beslut om registrering av licensområden och tilldelning av licensområden inom berört förvaltningsområde.

På mark som inte är registrerad för älgjakt får den som har jakträtten jaga årskalv av älg under en kort period i början av jakten. Antalet älgkalvar är inte begränsat men du måste anpassa jakten efter tillgången på vilt, precis som vid jakt på andra arter. Jakttiden är begränsad till fem dagar.

Kartor

Här hittar du kartor med information om älgförvaltningen i Stockholms län.

Instruktion om hur du använder kartan: Kartorna öppnas i Länsstyrelsens karttjänst (GIS - Geografiskt informationssystem) och ger dig möjlighet att zooma in och ut och flytta dig i kartan med enkla knappar uppe till vänster i karttjänsten. Du kan även öppna och stänga olika skikt via lagerlistan uppe till höger. Nedan finner du direktlänkar nedan till de olika skikten för älgförvaltningen i Stockholms län.

Karta över älgförvaltningsområden i Stockholms län Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det finns tre typer av älgjaktsområden. I kartan över älgjaktsområden är alla områdestyper inlagda. Zooma in och klicka i kartan för att få information på områdes- och fastighetsnivå.

Karta över älgjaktsområden i Stockholms län Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ansök om registrering av nytt jaktområde

Du kan ansöka om att bilda ett nytt älgskötselområde eller licensområde. För att kunna bilda ett älgjaktområde ska området ligga inom samma älgförvaltningsområde.

Bilda älgskötselområde

För att få bilda ett älgskötselområde ska du kunna fälla minst tio vuxna älgar per år över tid. Ett älgskötselområde ska också vara i princip sammanhängande och omfatta i huvudsak samma älgstam.

Bilda licensområde

Ett licensområde ska vara av sådan karaktär att det är lämpat för älgjakt. Ett licensområde måste också vara tillräckligt stort för att kunna fälla minst en älgkalv om året. Vilken storlek ett licensområde minst behöver vara styrs av älgförvaltningsplanen för älgförvaltningsområdet där det området är placerat som du ansöker om.

Din ansökan om registrering av nytt jaktområde ska ha kommit in till Länsstyrelsen senast den 31 januari inför det kommande jaktåret. Avgiften för ansökan är 2 300 kronor som du betalar i samband med ansökan.

Ansök om ändring av registrerat jaktområde

Om du vill lägga till eller ta bort fastigheter i ett befintligt älgskötselområde eller licensområde gör du en ansökan om ändring.

Du som är företrädare för ett redan registrerat område kan ansöka om ändring i vår e-tjänst eller på en blankett. Fördelen med att använda e-tjänsten är att du ser ditt befintliga registrerade jaktområde och du behöver inte skicka in ett separat avtal mellan älgjaktsområdet och jakträttshavaren. I e-tjänsten kan du markera i en interaktiv karta vilken eller vilka fastigheter som ska läggas till eller tas bort och beräkna landarealer.

Din ansökan om ändring ska ha kommit in till Länsstyrelsen senast den 31 januari inför det kommande jaktåret. Avgiften för ansökan är 2 300 kronor som du betalar i samband med ansökan.

Betala in ansökningsavgiften till bankgirokonto 5052-4651.

Så är älgförvaltningen organiserad

  • Beslutar om indelning av länet i älgförvaltningsområden.
  • Förordnar ledamöter till älgförvaltningsgrupperna efter förslag från markägare och jägare.
  • Registrerar älgskötselområden och licensområden.
  • Faställer planer, mål, jakttider och avgifter.
  • Beslutar om arealgränser för licensområden.
  • Ansvar för rättssäkerhet och ekonomi.

Älgförvaltningsgrupp med företrädare för jägare och markägare (3 st av varje)

  • Tar fram älgförvaltningsplan med råd och vägledning
  • Föreslå, inhämta, sammanställa och analysera inventeringen av älg
  • Beakta fodertillgång och skadenivåer på skog
  • Uppföljning och samordning
  • Samråd med älgskötselområden
  • Yttrar sig över älgskötselplaner
  • Föreslår krav på minsta areal för licensområde
  • Föreslår arealgränser för tilldelning av vuxen älg
  • Beakta predation från rovdjur

Företrädare (styrelse eller motsvarande). Flera jaktlag

  • Tar fram älgskötselplan
  • Samråd med markägare och jägare

Ett eller flera jaktlag. Enskild jägare

Ett jaktlag. Enskild jägare

Samverkansmodell för älgförvaltningen

Bild i tre rader över hur samverkansmodellen för älgförvaltning ser ut. Överst Länsstyrelsen viltförvaltningsdelegation, i mitten älgförvaltningsområde och längst ned älgskötselområde, licensområde samt övriga mark.

Viltförvaltningsdelegationen

Viltförvaltningsdelegationen är en del av Länsstyrelsen. Delegationen fattar beslut om övergripande och strategiska frågor för länets viltförvaltning. I delegationen finns representanter för olika intressen.

Viltförvaltningsdelegationens arbete och sammansättning styrs av
förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Viltförvaltningsdelegationen utgörs av politiker och representanter för olika intressegrupper, organisationer och myndigheter. Landshövdingen är ordförande.

Enligt förordningen ovan ska delegationen ha följande sammansättning

  • landshövdingen är ordförande i delegationen
  • fem ledamöter som är politiska företrädare och som utses efter förslag av landstinget
  • en ledamot som har särskild kunskap i frågor om trafiksäkerhet och illegal jakt och som utses av polismyndigheten i länet
  • en ledamot för jakt och viltvård
  • två ledamöter för naturvård
  • en ledamot för friluftsliv
  • en ledamot för ägare och brukare av jordbruksmark
  • en ledamot för lokalt näringsliv och turism
  • en ledamot för skogsnäringen
  • en ledamot för natur- och ekoturismföretagen
  • en ledamot för yrkesfisket

De ledamöter som inte utses efter förslag av polis eller region ska utses efter förslag av den eller de berörda intresseorganisationerna i länet. Ledamöter och ersättare ska vara folkbokförda i länet och utses för en period som inte är längre än fyra år.

Kontakt

Enheten för natur- och viltärenden

Telefon: 010-223 10 00