Licensjakt varg
Jakt efter varg sker alltid under kontrollerade former i form av licensjakt eller skyddsjakt. Rätten att besluta om licensjakt efter varg ligger hos länsstyrelsen. Huvudsyftet med licensjakten är att minska tätheten av vargrevir där den är som störst för att minimera konflikter mellan människa och djur.
Licensjakt efter varg i Södermanlands län 2026
Länsstyrelserna fattade den 6 november 2025 beslut om licensjakt efter varg 2026. Jakten i Södermanlands län omfattar totalt tolv vargar i två revir: Ösjö och Ulva. Licensjakten startar den 2 januari 2026 och pågår som längst till och med den 15 februari 2026.
Licensjakten kommer att bedrivas inom kärnområdena för reviren Ösjö, öster samt syd-väst om Malmköping samt Ulva, mellan Eskilstuna och Flen. Villkor för licensjakten framgår av beslutet. För mer information om jaktområdena, se bilaga 1 samt 2 till beslutet.
Länsstyrelsen justerar beslut om licensjakt efter varg
I beslutet som fattats om licensjakt på varg den 6 november angavs också villkor för hur jakten ska genomföras. Ett av villkoren var att jakten ska dokumenteras digitalt så att jaktens hela förlopp ska kunna uppvisas i efterhand, detta kan ske med hjälp av exempelvis GPS eller annan digital dokumentation.
Länsstyrelsen har nu gjort en ny bedömning av detta villkor, då man sett att konsekvenserna av villkoret behöver utredas mer, främst när det gäller frågor om dataskydd och proportionalitet. Mot den bakgrunden ändrar Länsstyrelsen i Södermanlands län, samt övriga fyra län som också beslutat om licensjakt i vinter, villkoret om digital dokumentation. Samtliga villkor under punkten ”Krav på dokumentation av jakten” upphävs.
Det är fortsatt viktigt att licensjakten genomförs i enlighet med gällande lagstiftning och länsstyrelsens beslut.
Beslut om ändring av beslut om licensjakt efter varg i Södermanlands län pdf, 116.4 kB.
Beslut om licensjakt efter varg i Södermanlands län 2026 pdf, 401.2 kB.
Bilaga 1 jaktområde Ösjöreviret pdf, 1.1 MB.
Bilaga 2 jaktområde Ulvareviret pdf, 1.1 MB.
Nyhet 2025-11-07: Licensjakt efter 12 vargar i Södermanlands län
Regler, tider och tillstånd för jakt
Alla vilda djur är i grunden fredade. Jakt på de stora rovdjuren björn, varg, järv, lodjur kan bedrivas som licensjakt eller som skyddsjakt och ska alltid ske under kontrollerade former.
Länsstyrelsernas beslut om licensjakt utgår från den inriktning som den regionala förvaltningen har beslutat sig för ska gälla i länet.
- Licensjakt får aldrig ske så att antalet föryngringar i ett län eller ett förvaltningsområde understiger den miniminivån som Naturvårdsverket fastställt för länet och förvaltningsområdet.
- En föryngring är en varghona som har eller har haft valpar.
Bedömningen ska göras efter följande kriterier:
- det får inte finnas någon annan lämplig lösning än jakt
- jakten får inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde
- jakten ska vara lämplig med hänsyn till stammarnas storlek och sammansättning
- jakten ska ske selektivt och under stängt kontrollerade former.
Frågor och svar om vargjakt
Vi får många frågor om jakt på varg. Här är svaren på några av de vanligaste frågorna.
Jakt är ett av verktygen för att förvalta rovdjurspopulationen. Syftet med jakten kan exempelvis vara att balansera antalet individer av en art så att konflikter mellan människa och djur kan undvikas.
Beslut om licensjakt tas av länsstyrelsen efter delegering av beslutanderätt från Naturvårdsverket. Det antal djur som får jagas (jaktuttaget) bestäms av länsstyrelsen i samråd med övriga berörda län och baserar sig bland annat på inventeringsresultat, regionala förvaltningsplaner, beräkningar av möjligt jaktuttag, revirtäthet, genetiskt status med mera.
Länsstyrelsen beslutar om vilka områden man får jaga i. Dessa områden sammanfaller i största grad med kända revirgränser.
Vem som får jaga varg regleras i beslutet enligt strikta villkor. Det handlar till exempel om krav på jaktledare, registrering av jaktledare, jakträtt i området med mera.
Det finns ingen längre jakttradition på varg i Sverige vilket gör att jakten kan se olika ut. Det finns däremot regleringar i jaktbeslutet, jaktförordningen och i Naturvårdsverkets föreskrifter om vad som är grundkrav, exempelvis att det endast är jakt med kulvapen och ammunition som uppfyller kraven för klass 1 som är tillåtna.
Ytterligare vägledning med uppmaning om att endast skjuta rena sidoskott mot stillastående vargar finns. Sökning efter vargspår med hjälp av motorfordon kan till exempel tillåtas (om det sker på allmän eller enskild väg) men man får inte skjuta, förfölja eller genskjuta varg från fordonet. Det är villkoren i jaktbeslutet som i mångt och mycket reglerar hur jakten får gå till.
En skjuten varg ska omedelbart anmälas till länsstyrelsen. När vi tagit emot anmälan ger vi information om hur den skjutna vargen ska hanteras samt bestämmer tidpunkt och plats för besiktning (som görs av en besiktningsman från länsstyrelsen). Sedan ordnar länsstyrelsen så att vargen skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) för obduktion. Skinnet från en fälld varg tillfaller jakträttsinnehavaren under vissa förutsättningar som regleras i licensjaktsbeslutet.
Antalet vargar varierar under ett år eftersom valpar föds och individer dör. Det gör att ögonblicksbilder av exakt hur många djur som finns vid en given tidpunkt är mycket svårt att beräkna. Beräkningen bygger även på inventeringen av varg som främst sker under spårningssäsong (när det finns snö) och fastställs normalt varje år i juni månad.
Begreppsförklaringar för licensjakt på varg
Här förklaras en del av de begrepp som används inom rovdjursförvaltning och kring licensjakt efter varg.
Att en art har gynnsam bevarandestatus, GYBS, innebär att arten är och kommer att förbli en livskraftig del i den svenska naturen, även på längre sikt. Detta förutsätter att artens utbredningsområde inte minskar och att dess livsmiljöer kommer att finnas kvar, för att bibehålla en livskraftig population av arten.
Att en art har gynnsam bevarandestatus innebär även att den kan utsättas för jakt. Omfattningen av jakt på våra stora rovdjur får däremot inte äventyra artens gynnsamma bevarandestatus.
Referensvärdet anger det lägsta antal djur av en art som ska finnas i Sverige för att arten ska ha gynnsam bevarandestatus. Man kan likna referensvärden med en varningslampa - om antalet rovdjur närmar sig referensvärdet kan arten hotas.
Referensvärdet för Sverige fördelas mellan länen. På så vis kan man säkerställa att den nationella miniminivån inte underskrids och att arterna därmed har en god bevarandestatus.
Miniminivå är det minsta antal av arten som ska finnas i länet, beräknat utifrån referensvärdet för arten som helhet i Sverige. Miniminivå uttrycks i antal föryngringar (antal valpkullar).
Miniminivå kan även ses som ett antal djur som ett län måste ha för att kunna få besluta om licensjakt på den arten.
Miniminivåerna ses över med jämna mellanrum. Nivån för det egna länet uttrycks i de regionala förvaltningsplanerna för stora rovdjur.
Förvaltningsnivå är det antal djur som man strävar efter att ha inom respektive län. Förvaltningsnivå uttrycks i antal föryngringar (antal valpkullar). Förvaltningsmålet når man exempelvis genom att genomföra jakt på en art om man ligger över målet, eller vara återhållsam med jakt om man ligger under. Förvaltningsmålet är alltid ett högre antal djur än vad miniminivån anger.
Förvaltningsnivån beslutas av länsstyrelsen tillsammans med Viltförvaltningsdelegationen. Nivån för det egna länet uttrycks i de regionala förvaltningsplanerna för stora rovdjur.