Vattenläget i Skåne

Både ytvatten, som sjöar och vattendrag, och grundvatten kan användas för produktion av dricksvatten. Skåne har cirka 1,4 miljoner invånare. Av dessa får omkring en miljon invånare vatten från ytvatten. Övriga får sitt dricksvatten från grundvattnet. Varifrån ditt vatten kommer beror på i vilken kommun du bor och om du har kommunalt vatten eller egen brunn.

I Skåne är våra ytvattentillgångar förhållandevis små. Vombsjön, som är en av Skånes viktiga dricksvattentäkter, och Ringsjön, som i första hand fungerar som en reservvattentäkt, är betydligt mindre än till exempel Mälaren och Vättern som är stora dricksvattentäkter. Ytvatten tas därför även från sjön Bolmen i Småland för att producera dricksvatten till Skånes invånare.

I Skåne finns det stora grundvattenmagasin i kalk- och sandsten, till exempel Kristianstadsslätten, Vombsänkan och Sydvästra Skånes kalkstenar. Det finns även isälvsavlagringar som ofta har bra vattenmagasinering och ett antal urbergsförekomster, till exempel på Bjärehalvön.

Om grundvattennivåer, SGU Länk till annan webbplats.

Den som är bosatt utanför det kommunala vattennätet har ansvar för sin egen vattenförsörjning och att vattnet räcker för hushållets behov. Det innebär att du själv behöver hålla koll på vattennivån i din brunn och spara vatten de perioder då påfyllningen är som sämst. Du behöver också underhålla din brunn med jämna mellanrum. En urspolning kan öka tillrinningen. Det rekommenderas även att regelbundet kontrollera vattenkvaliteten i den egna brunnen. Vid låga grundvattennivåer ökar risken för föroreningar.

Om vattnet sinar kan du kontakta din kommun för att höra om det finns möjlighet att få hjälp

Egen brunn eller annan liten dricksvattenanläggning för privat bruk, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Bevattningsförbud innebär begränsningar av hur det kommunala dricksvattnet får användas. Anledningar till att införa bevattningsförbud kan vara hög risk för vattenbrist, till exempel en kombination av låga vattennivåer och hög vattenförbrukning, eller kapacitetsbrist i vattenverk. Syftet med bevattningsförbud är att säkerställa att det finns vatten som räcker till mat, hälsa och hygien. Det är kommunerna, eller VA-huvudmannen, som inför bevattningsförbud. Du behöver hålla koll på information från din kommun om eventuella bevattningsförbud för kommunalt vatten och vilka restriktioner som gäller.

Även om det inte är akut vattenbrist eller råder bevattningsförbud vill vi undvika att hamna i ett sådant läge och därför uppmanas alla i Skåne att vara sparsamma med vattenanvändningen. Du ska alltid vara sparsam med en så viktig resurs som dricksvatten. Vattnet ska räcka till oss alla och det ska räcka över hela sommaren. Även om det regnar framöver kommer inte de större grundvattenmagasinen att fyllas på nämnvärt eftersom grundvattenbildning sker främst på hösten och vintern, när vi inte har någon växtlighet som tar upp vattnet. Eventuellt kan de små grundvattenmagasinen gynnas av några dagars regn.

Du får generellt lov att vattna till husbehov. Det innebär att du får vattna exempelvis en liten köksträdgård med vatten från egen brunn eller från ett vattendrag om du har rådighet (förfoganderätt) över vattnet. Gräsmattor räknas däremot inte som husbehov. Du får aldrig ta vatten om det leder till skada för någon annan eller miljön. Vilka regler du måste ta hänsyn till anges i miljöbalken.

Miljöbalken (2 kap. Allmänna hänsynsregler m.m.) Länk till annan webbplats.

Är det högt flöde i vattendraget och uttaget inte kan leda till skada för miljön eller någon granne får du lov att vattna även gräsmattan. Men du ska alltid vara sparsam med användning av vatten för bevattning. I Länsstyrelsens riktlinjer för bevattning får du vägledning om vad som kan anses vara högt vattenflöde. Och på vår webbsida om vattenuttag finns mer information om vad som gäller.

Riktlinjer för vattenuttag för bevattning m.m. i Skåne län pdf, 176.4 kB.

Vattenuttag

Vattenverksamhet

Om kommunen har utfärdat bevattningsförbud får man inte vattna med kommunalt vatten. Åkerbevattning sker inte med kommunalt vatten utan med vatten från vattendrag, sjöar, bevattningsdammar eller egna brunnar. Vattenuttag för bevattning som inte gäller husbehov kräver som utgångspunkt tillstånd. De allra flesta som bedriver storskalig bevattning har tillstånd för vattenuttag och varje tillstånd är begränsat i vattenmängd per år. Läs mer under frågan nedan vilka som behöver tillstånd för vattenuttag.

Vattenuttag

Vattenverksamhet

Som utgångspunkt behövs tillstånd av mark- och miljödomstolen för att få göra vattenuttag, oavsett om det är ytvatten eller grundvatten. Det gäller till exempel industrier, åkerbevattning och allmän (kommunal) dricksvattenförsörjning. Vid vissa mindre vattenuttag av ytvatten kan det räcka att göra en anmälan om vattenuttag till Länsstyrelsen.

I enstaka fall, då det är uppenbart att vattenuttaget inte påverkar omgivningen, behövs varken tillstånd eller anmälan. Under torra somrar kan man utgå från att det är låga flöden i vattendrag och då orsakar vattenuttag en negativ påverkan på vattendraget – då får man inte bevattna utan tillstånd.

Vattenuttag för husbehovsförbrukning till en- eller tvåfamiljsfastighet kräver inget tillstånd. Det behövs heller inte något tillstånd för vattenuttag till djur inom lantbruket. Du ska dock alltid hålla koll på vattenförbrukningen så att vattenuttaget inte skadar omgivningen.

Mer information finns på Länsstyrelsens webbsidor om vattenuttag respektive vattenverksamhet.

Vattenuttag

Vattenverksamhet

Länsstyrelsens riktlinjer för bevattning gäller vid bevattningsuttag från vattendrag. Alla som tar ytvatten för bevattning måste känna till dem. Om det finns ett tillstånd anger det vilka regler som gäller. Riktlinjerna beslutades 2008 och gäller fortfarande. Den som tar vatten från vattendrag måste själv hålla reda på aktuella flöden där uttaget görs och själv ta ansvar för att uttaget håller sig inom riktlinjens eller tillståndets ramar.

Riktlinjer för vattenuttag för bevattning m.m. i Skåne län pdf, 176.4 kB.

• Låt inte vattnet rinna – stäng av kranen medan du borstar tänderna eller rakar dig.
• Spola inte ut vatten för att det ska bli kallt – ha en vattenkanna i kylen för att få kallt dricksvatten.
• Fyll disk- och tvättmaskinen innan du tvättar.
• Handdiska i en diskbalja och inte under rinnande vatten.
• Ta kortare duschar och undvik att bada badkar. Stäng av kranen medan du schamponerar eller tvålar in dig.
• Återanvänd vatten – använd exempelvis vatten från matlagning till att vattna blommorna.
• Laga droppande kranar och rinnande toaletter.
• Byt till snålspolande duschmunstycken och kranar.
• Tvätta bilen i automattvätt.

• Samla regnvatten i en tunna och använd det till att vattna blommor eller tvätta fönster med.
• Vattna växter med vattenkanna i stället för med vattenslang eller -spridare för att bara vattna där det behövs.
• Vattna på morgonen eller kvällen – undvik att vattna när det är som varmast, då avdunstar mer av vattnet.
• Undvik att vattna gräsmattan, den klarar långvarig torka.
• Placera känsliga växter i skuggan under soliga dagar och använd täckodling för att minska vattenavdunstning.
• Använd inte högtryckstvätt.
• Hantera poolen varsamt – fyll poolen sakta och nattetid, se till att den är hel och har fungerande rening.
  

• Se över möjligheterna att använda annat vatten än dricksvatten för golvtvätt, utomhustvätt och bevattning.
• Fundera över om det finns sätt att spara vatten i verksamheten.
• Laga droppande kranar och rinnande toaletter.