Viltskador
Vilt kan ibland orsaka skador för markägare och näringar. Om ditt tamdjur skadats eller dödats av rovdjur, eller om din gröda skadats av fåglar, kan du i vissa fall ha rätt till ersättning.
Vad gäller när vilt orsakar skada?
Detta gäller när vilt orsakar skada:
- Skador ska förebyggas genom ordinarie jakt. Markägare och jakträttsinnehavare ansvarar för att minska skador som djuren orsakar.
- Du ska själv göra förebyggande åtgärder. Länsstyrelsen kan ge råd. För vissa förebyggande åtgärder för viltskador orsakade av fredat vilt (exempelvis björn, varg, lo, säl, trana och vitkindad gås) kan du ansöka om stöd hos oss.
- Har du gjort förebyggande åtgärder men ändå fått skador, kan vi i vissa fall ge ersättning. Vi kan bara ge ersättning för skador som är orsakade av fredat vilt.
- Räcker inte de förebyggande åtgärderna, kan du ansöka om skyddsjakt hos Länsstyrelsen.
Vilka ordinarie jakttider som gäller för olika arter kan du hitta i bilaga 1–4 i jaktförordningen.
Är du yrkesfiskare kan vi kan ge ersättning för skador orsakade av säl. Du kan också ansöka om EU-stöd för att investera i utrustning som skyddar redskap och fångster från sälar.
Anmäl alltid skadan till oss om du vill ha ersättning
Har du drabbats av en skada som orsakats av vilt (ej säl) och vill ansöka om ersättning för skadan? Då måste du först anmäla skadan till oss. Viltskador måste alltid besiktigas av en besiktningsperson som Länsstyrelsen har utsett. Du kan få råd om skadeförebyggande åtgärder från besiktningspersonen.
Sök ersättning för viltskador på gröda
- Fyll i och skriv under blanketten:
Ansökan om ersättning för viltskador på grödor
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - Skicka till skane@lansstyrelsen.se
eller
Länsstyrelsen Skåne
205 15 Malmö
Förebyggande åtgärder, regler och ersättningar
Här kan du ta del av förebyggande åtgärder, regler och vilka ersättningar som gäller för viltskador orsakade av vissa djurarter.
Kronhjortar kan orsaka skada på skog och gröda. I skogen skadas framför allt gran genom barkgnag. På jordbruksmark kan kronhjortar orsaka bet- och trampskador.
Om kronhjort orsakar andra allvarliga skador än på barrträd eller oskördad gröda kan du försöka förhindra detta. Du kan till exempel genomföra:
- olika typer av förebyggande åtgärder som stängsling
- ökad jakt på andra arter på samma plats
- olika typer av skrämselåtgärder.
Enskilda markägare som har problem med viltbetesskador i gröda kan genom samverkan med grannar och jägare få till effektivare förebyggande åtgärder och effektivare jakt. Länsstyrelsen Skåne har startat ett projekt tillsammans med Jägareförbundet Skåne, LRF, Jägarnas Riksförbund Skåne och Skånes Arrendatorförening. Det syftar till att skapa en dialog och samförvaltning mellan lantbrukare och jägare för att få till effektivare jaktliga strategier med hög kvalitet i stället för kvantitet på viltstammarna för förbättrad livsmedelsproduktion, framförallt kopplat till arterna vildsvin, dovvilt och gäss.
Rationaliseringen av jordbruket, i kombination med ett varmare klimat och ökad höstsådd har förändrat förutsättningarna för den skånska faunan. Mindre arter får det svårare i stora monokulturer medan större, mer mobila arter får mer tillgång till energirik föda året runt. De senaste 30 åren har vildsvins-, dovvilts- och flera gåspopulationer ökat. De gynnas av ett varmare klimat och bättre födotillgång. Även den jaktliga förvaltningen, eller bristen på den, har bidragit till snabba populationsökningar för dessa arter. De ökande viltpopulationerna har lett till ökande skador i jordbruket samtidigt som rationaliseringarna minskar det naturligt växande fodret i landskapet, vilket ytterligare ökar betestrycket i grödor.
Projektet syftar till att ta ett krafttag kring de ökande skadenivåerna från vildsvin, dovvilt och gäss som råder lokalt. Med en bättre balans i viltstammarna har lantbrukarna större möjlighet att välja grödor som går att vidareförädla vilket främjar den närodlade livsmedelsförsäljningen.
Samarbetspartners inom projektet är Jägareförbundet Skåne, LRF, Jägarnas Riksförbund Skåne och Skånes Arrendatorförening. Projektet finansieras av pengar från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling via Landsbygdsprogrammet.
Projektet syftar till att ta ett krafttag kring de ökande skadenivåerna från vildsvin, dovvilt och gäss som råder lokalt. Med en bättre balans i viltstammarna har lantbrukarna större möjlighet att välja grödor som går att vidareförädla vilket främjar den närodlade livsmedelsförsäljningen.
Samarbetspartners inom projektet är Jägareförbundet Skåne, LRF, Jägarnas Riksförbund Skåne och Skånes Arrendatorförening. Projektet finansieras av pengar från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling via Landsbygdsprogrammet.
Du kan ansöka om bidrag för skyddsväst till jakthundar. Du kan få bidrag för själva västen och vargstål.
Vid behov kan vi ge bidrag till västar till hundar i Polisens eftersöksorganisation, räddningshundar och andra tjänstehundar.
Du kan inte få bidrag för tillbehör som vildsvinsskydd eller liknande.
Ansök om bidrag till skyddsväst för hund
Du kan skydda dina tamdjur mot rovdjursangrepp genom att sätta upp ett rovdjursavvisande stängsel. Rovdjursavvisande stängsel består till exempel av ett femtrådigt elstängsel eller ett fårnät kompletterat med två eltrådar.
Vad kan du få bidrag för?
Du kan få stängselbidrag
- om du bedriver näringsverksamhet med får
- om du bedriver näringsverksamhet med get
- om du har biodling
- för att renovera tidigare uppförda rovdjursavvisande stängsel.
I vissa fall kan du även få bidrag för mindre besättningar, eller om du har häst eller nötboskap. Kontakta Länsstyrelsen för att få mer information.
Villkor
- Du måste bygga samtliga stängseltyper så att de kan uppfylla kriterierna för rovdjursavvisande stängsel under hela betessäsongen med normalt underhåll i 10 år.
- Ditt företag får inte ha ekonomiska svårigheter eller betalningskrav. Därför kan vi komma att ta en kreditupplysning när du söker bidrag.
Ansök om bidrag till rovdjursavvisande stängsel
Bidrag till röjning under rovdjursavvisande stängsel
Länsstyrelsen kan lämna bidrag till att röja under rovdjursavvisande stängsel till företag verksamma inom primär jordbruksproduktion. Bidraget är på 6 kronor meter, och kan lämnas för röjning en gång per år per stängsel. Du kan även söka bidrag för röjning under rovdjursavvisande stängsel äldre än 5 år.
Villkor för bidraget röjning under stängsel.
- Stängslet ska vara godkänt som rovdjursavvisande och i fullgott skick.
- Röjning under stängslet måste ha utförts under innevarande betessäsong, i syfte att underhålla stängslets rovdjursavvisande funktion.
- Du får inte ha tagit emot mer än 20 000 euro i statligt stöd av mindre betydelse under de senaste tre åren (inklusive nuvarande år).
- Bidrag kan lämnas för röjning maximalt en gång per år och stängsel.
Blankett för ansökan om bidrag till röjning under rovdjursavvisande stängsel. 
Pdf, 565 kB.
Ekonomiskt stöd för rovdjursstängsel
Information om att söka stöd till elstängsel mot rovdjur
Öppnas i nytt fönster.
Fler råd för att minimera och förebygga skador
På Sveriges lantbruksuniversitets webbplats Viltskadecenter finns råd om hur du kan minimera eller förebygga skador på tamdjur och gröda:
Förebyggande åtgärder, Sveriges lantbruksuniversitet
Länk till annan webbplats.
När rovdjur angriper tamdjur
Det händer ibland att rovdjur angriper tamdjur men inte ofta. Det finns väldigt stora skillnader på hur utsatta olika tamdjur är för rovdjursangrepp.
Hästar och kor blir sällan angripna av rovdjur. Däremot riskerar får oftare att bli angripna. Får är mest utsatta för angrepp av vargar, lodjur och lösspringande hundar (sällskapshundar, jakthundar och så vidare).
Mest utsatta är nyfödda lamm. I samband med lamningen dödas många nyfödda lamm av räv och korp. Räven kan även ta större lamm.
De flesta rovdjur dödar fler tamdjur vid samma tillfälle än de egentligen behöver. Anledningen vet vi inte med säkerhet. Troligen beror det på att andra bytesdjur finns i närheten samtidigt som ett av djuren i flocken är dödat. De levande tamdjuren väcker då jaktinstinkten gång på gång hos rovdjuret. Detta hade inte hänt om bytet varit ett annat vilt djur – då hade flocken flytt från platsen efter ett första rovdjursangrepp.
Beteendet finns bland annat hos räv, iller, mård, mink, varg och hund.
Om ett rovdjur har skadat ditt tamdjur eller din hund
Det är viktigt att du anmäler alla skador som du misstänker är orsakade av stora rovdjur. Gör så här om du misstänker att rovdjur har dödat eller skadat dina tamdjur eller din hund:
- Anmäl skadan omgående till Länsstyrelsen så skickar vi ut en besiktningsperson. Kontakta Länsstyrelsens Rovdjurslinje på telefonnummer 010-224 17 00 (dygnet runt). Vår besiktning är alltid utan kostnad.
Länsstyrelsen har utbildade besiktningspersoner som kan besiktiga tamdjur och hundar som du misstänker blivit angripna av stora rovdjur. - Flytta inte det skadade eller döda djuret från fyndplatsen. Täck istället över det med en presenning eller liknande. Undvik att trampa runt på fyndplatsen. Se också till att andra djur inte är för nära det skadade eller döda djuret. Alla dessa åtgärder gör det lättare för besiktningspersonen att säkra spår från det angripande rovdjuret.
- Om ditt tamdjur eller din hund är svårt skadat ska du förstås ta det akut till veterinär, eller kontakta veterinär som kommer ut på plats. Besiktningspersoner från länsstyrelsen får inte avgöra om ett djur ska avlivas eller behandlas av veterinär.
- Börja med förebyggande åtgärder
Om dina tamdjur angripits av rovdjur finns en ökad risk för nya angrepp de närmast följande veckorna.
Om förebyggande åtgärder på Viltskadecenters webbplats. Länk till annan webbplats. - Sök ersättning
Om dina tamdjur blivit skadade eller dödade av ett fredat rovdjur (björn, kungsörn, lodjur eller varg) har du rätt till ekonomisk ersättning.
Länsstyrelsen lämnar inte ersättning för skador orsakade av rovdjur som inte får jagas (t ex räv) eller när en hund har angripit tamdjur. I vissa fall kan det vara svårt att avgöra vilket slags rovdjur som angripit tamdjuren. Länsstyrelsens besiktningspersoner kan ta DNA-prov för att få reda på detta. Om en hund är angripare ska du polisanmäla händelsen. Du kan då få ersättning genom att ägaren till hunden som angrep får betala skadestånd.
Ansökningsblanketter för ersättning på SLUs webbplats. Länk till annan webbplats.
Mer om rekommendationer och regler kring ersättning på SLUs webbplats. Länk till annan webbplats.
Skydd enligt jaktförordningen
Som ägare av tamdjur kan du skydda dem enligt 28 § jaktförordningen. Länk till annan webbplats. Om du dödat ett rovdjur med stöd av denna paragraf är du skyldig att anmäla detta till Länsstyrelsen.
Det är viktigt att komma ihåg att inte flytta det döda rovdjuret då detta försvårar vår bedömning av händelseförloppet.
Länsstyrelsen utför många insatser för att konflikter mellan människor och rovdjur ska vara så få som möjligt. Vi hjälper också till med att förebygga skador på tamdjur som rovdjur kan orsaka.
I Länsstyrelsens uppdrag ingår inventering av rovdjuren. I vårt uppdrag ingår även att informera och kommunicera med allmänheten om rovdjur. Risken för att tamdjur angrips av stora rovdjur är liten men när det sker kan Länsstyrelsen ge ekonomisk kompensation för skadan.
Länsstyrelsen försöker även förebygga upprepade rovdjursangrepp genom att tillfälligt låna ut rovdjursavvisande elstängsel (akutstängsel). Vi kan också ge ekonomiskt bidrag för permanenta rovdjursavvisande elstängsel.